Sveriges bästa gäddfiskare koras varje år genom gädd-SM. Förhoppningen är nu att även svenska mästare i abborre ska kunna utses, efter ett välkommet initiativ från Dalarna.

Lördagen 20 juli kommer nämligen den första DM-tävlingen i grenen abborre avgöras i Smedjebacken, där Smedjebackens Trollingklubb är arrangörer tillsammans med Barkensjöarnas FVOF. Det kan tyckas som en självklarhet att den populära fisken abborre borde vara föremål i ett SM, men dit har man inte kommit ännu.

Sportfiskarna meddelar dock att de har ambitionen att starta upp grenen Abborre och få till DM-arrangemang i alla distrikt, där man kvalar till ett kommande SM i Abborre året därpå.

De hoppas att DM i Dalarna blir en katalysator, och att fler distrikt alltså ska haka på nästa år.

– Sportfiskarna uppmanar alla abborrfrälsta medlemmar att ta chansen att delta i en rolig, avslappnad och modern fisketävling efter vår vanligaste och mesta sportfisk. Vi hoppas på fler DM-arrangemang och på sikt även SM i Abborre, säger Michael Molander, Sportfiskarnas tävlingsansvarige.

DM-tävlingen i Abborre är öppen för alla medlemmar i förbundet. Man behöver således inte bo i distriktet i Dalarna för att få delta och tävla om äran och DM-medaljerna. Tävlingen genomförs med lagfiske från båt med artificiella beten och längdmätning mot måttbräda där man räknar de fem längsta abborrarna och kör catch&release.

Sista anmälningsdag är 14 juli via mejl med lagnamn till: smbtrolling@gmail.com.

Vill din förening anordna ett DM i Abborre? Kontakta i så fall Michael Molander, tävlingsansvarig, 08-410 80 605, tavling@sportfiskarna.se

Spana in fler fisketävlingar:

Datum spikat för populära fisketävlingen 08-borren

Mitt bland larmen om överfiske och fisksjukdomar så kommer måhända ett glädjebesked från Norge. Den norska kusten kokar nämligen av fiskarten tobis, som är en viktig bytesfisk för bland annat torsk och tonfisk.

Både norska och svenska medier rapporterar nu om den explosionsartade ökningen av tobis längs den norska kusten. Både fiskare och forskare är förbryllade över den enorma tillgången, och säger att man får gå tillbaka till 1970-talet för att hitta något liknande.

– Jag har forskat på fiskbestånd i tio år, men aldrig sett så stora mängder. Mina kollegor säger också att detta är sällsynt, säger Keno Ferter vid Havforskingsinstituttet till NRK.

De väntar nu med spänning om detta påverkar rovfiskar positivt högre upp i näringskedjan, som exempelvis torsk och tonfisk. NRK publicerar filmklipp på fenomenet, där det tydligt framgår vilka enorma mängder det handlar om på vissa ställen. Här är länken till deras hemsida:

Läs om gäddfiske i norra Sverige:

Storgäddor i midnattssolens land – då rök skäggen

En fisketävling där även bottennapp kan ge pris. Mälardalens Tävlingsfiskare bjuder nu in till Tjejmetet i Stockholm, där alla kan bli vinnare. Boka in datumet 17 augusti och anmäl dig redan nu så kan du få ett metspö.

Nedräkningen inför den populära fisketävlingen 08-borren har inletts på allvar. Onsdagen 26 juni smäller det för alla som vill tävla om att fånga de längsta abborrarna i Stockholmsområdet. De som inte hamnar på prispallen där kan göra ett nytt försök 17 augusti, åtminstone om du är kvinna eller barn.

Tjejmetet är en metartävling för tjejer i alla åldrar med fokus på umgänget och en trevlig dag tillsammans vid vattnet. I barnklassen får även pojkar delta. Det blir priser till de tre första i varje klass samt tyngsta/största fisken. Resterande priser lottas ut, vilket innebär att man kan få pris utan att fånga någon fisk.

De som anmäler sig senast 4 augusti får dessutom ett metspö i anmälningsavgiften.

All information kring tävlingen hittr du här:

Håll även koll på 08-borren:

Datum spikat för populära fisketävlingen 08-borren

Den fiskare som väntar på något gott – får ibland vänta till absolut sista kastet. Jonathan Westerberg i Korsträsk fick äntligen sin belöning efter en hel dags nötande på sjön.

Det hela utspelade sig i Jonathans hemmavatten Korsträsk, där han inledde säsongens sommarfiske genom att sätt personligt rekord på abborre. Den mätte hela 50 centimeter och var i märkbart fin kondition, en fisk i närheten av 2 kilo med andra ord. Men trots att han befann sig på hemmaplan så var dagen nära att sluta i fiasko.

Så här berättar Jonathan själv:

– Jag var egentligen ute och fiskade efter gädda. Men ingen fisk på hela dagen, tills jag drog ett sista kasst innan vi skulle dra in på käk. Jag fick jag mig ett redigt mothugg och såg något grönt som blänkte till, trodde det var en liten gädda tills min polare skrek ut att det var en abborre. Sedan när den kom upp såg man att det var satans stor abborre, man fick sig ett stort leende på läpparna när man såg den komma in i håven. En fin start på sommaren och ett PB för mig på abborre.

Grattis och tack för storyn säger vi till Jonathan, och vi på Fiskejournalen uppmuntrar fler flitiga fiskare i norra Sverige att rapportera in sina storfångster till oss.

Läs även om gäddfiske i norr:

Storgäddor i midnattssolens land – då rök skäggen

Det är inte bara Östersjötorsken som kämpar för sin existens. Även torsken kring den norska huvudstaden är under stark press, och nu har det beslutats om torskförbud kring hela Oslofjorden.

Norska Fiskeridirektoratet försöker nu sprida budskapet om förbudet över hela Europa. Förbudet gäller innanför grunnlinjen från och med Telemark och till gränsen mot Sverige. Skulle någon råka fånga en torsk ändå, så uppmanas fångstmannen/kvinnan att kroka av den försiktigt återutsätta den i havet.

De nya direktiven gäller från och med 15 juni och under hela 2019, och omfattas av både sportfiskare och fritidsfiskare. Förhoppningen är att de nya reglerna ska bidra till att bygga upp torskbeståndet i Oslofjorden och längs Skagerrakkusten igen.

– Även vi som fiskar med spö och handsnöre ska vara vara med och ta ansvar när det är dåligt ställt med torskbestånden i Oslofjorden och Skagerrak. Vi fiskar på ett överskott som naturen producerar. När detta överskott inte finns, är det naturligt att vi avslutar fisket efter torsk. Vi uppmanar alla sportfiskare om att respektera fiskeförbudet, det tjänar både torsken och fiskarna på, säger Espen Farstad, som är informationschef vid Norges Jeger- og Fiskerforbund.

Läs fler nyheter från Norge:

Norska kusten kokar av tobis – forskare förbryllade

André Starkenberg är van att botanisera i en djungel av fiskarter genom sitt jobb som fiskeguide i Å på Lofoten. Väldigt oväntat var dock att det dök upp mängder av lax – som de dessutom lyckades locka till hugg.

André Starkenberg och gänget på Nordic Sea Angling har bland annat haft ett sagolikt fiske på hälleflundra den här säsongen. Nu rapporterar de hem till Sverige om ett oväntat havsfiske efter lax också, för de som eventuellt är på väg dit på fiskeäventyr.

Han berättar själv om den oväntade förekomsten.

– Vi såg väldigt mycket lax i fredags när vi var ute och fiskade flundra. Vi har ju sett lax som hoppar och vakar förut men nu när vi körde in på kvällen såg vi säkert 15-20 laxar på bara ett litet område. Samma sak i lördags, det var massor av vakande laxar bara 2 distans från hamnen. Så jag och bröderna drog ut på kvällen med spinnfiskeprylar för att jaga dem. Vi fick ingenting till en början men vi kom inte så nära som vi ville. Så vi styrde om och körde lite bondtrolling med små skedar och väldigt långa släpp. Då började det hugga och vi drog 5 stycken på bara en liten stund. Under söndagen var min mor och far ute också och även de fick ett par stycken.

André drar slutsatsen att måste handla om en rymning.

– Jag är ingen expert på arter men jag tror att det är puckel- eller pinklax. Det är i alla fall en stillahavslax och det är garanterat en rymning från nån odling här i närheten. Det är verkligen fullt av dem i området just nu, alldeles för mycket för att det inte skulle vara en rymning, säger han.

Glöm inte detta i sommar!

Hjälp forskningen – rapportera in fynd av sjuka fiskar

Beror egentligen nedskräpningen i fjällen på flyget, att fiskeregler inte efterföljs, att anhopningar av folk på begränsade områden har ökat och att kilovis med fisk tas hem? Nja, knappast. Författaren och debattören Gunnar Westrin reder här ut begreppen kring fjällflygandet.

Fjällflyget som företeelse är flitigt diskuterat.

Jag får ofta frågor om hur fisket är i norrbottensfjällen – om väder och vind, om flugvalet, om tältplatser och mycket annat. Önskemål finns alltid om bra fiske, solsken och varmt, hyffsade tältplatser och helst inga myggor. Andra frågor som kan komma upp är hur man tar sig till lämpliga fiskevatten, om flyg behövs eller om man kan gå?

Första gången jag såg något som skrevs om fjällflyget var äventyraren Carsten Lorange i sin klassiska bok ”Fluga i vildmark”, från 1959, där han oroade sig över ett kommande fenomen – den att flygplan skulle börja frakta sportfiskare ut till de tysta fjällvattnen i norr. Lorange var, med all rätt, orolig för att vatten skulle bli utfiskade och att ensamheten och ostördheten skulle krackelera.

Allehanda rykten om fjällflygets aktiviteter har surrat som en bisvärm under många år. Anklagelser finns att den delvis grasserande nedskräpningen enbart skulle bero på flyget, att fiskeregler inte efterföljs, att anhopningar av folk på begränsade områden har ökat och att kilovis med fisk fortfarande tas hem.

Gällande nedskräpningen är det alltid människan som skräpar ner, oavsett om hon flyger eller vandrar. Naturligtvis vill inteflygföretagen att det kastas en massa skit i de vildmarker vi och de förfäktar. Vi är helt enkelt skyldiga att ta med oss skräpet hem. Numera har en del flygföretag egna sopsäckar till förfogande, något som egentligen har funnits under många år.

Intressant är också att viktgränser har etablerats hos flygföretagen, vilket betyder att packningen inte får överskrida 20-25 kilo. Det fanns tider då man kunde ta med sig hem kilovis med fisk. Jag minns fortfarande en resa någon gång på 70-talet, då polaren och jag fick stångas med tre andra och deras överfulla plasthinkar med nersaltad harr… Eländet har numera hejdats. En del flygföretag har andra regler, som att en helikopter med fyra sittplatser inte bör belastas med mer än 400 kilo, en femsitsig med 550 kilo. En av många meningar med detta är naturligtvis att stävja ett överfiske och tjuvfiske.  Under pontonplanens tid var den geografiska spridningen mindre, eftersom man alltid var tvungen att landa på en lämplig sjö.

I min vänkrets kallade vi de speciella sjöarna för ”Fjällvärldens internationella flygplatser”, dit alla var tvungna att ta sig, för att sedan vandra vidare till önskade vatten eller stanna kvar. Nackdelen blev till slut att nedskräpningen och markslitaget på de flygstrategiskt utvalda platserna blev relativt omfångsrika.

Idag flyger vi ut på fjället med helikopter och kan på så sätt bestämma den exakta platsen för landning. Det gör att det ställs högre krav på oss passagerare, eftersom spridningen av fiskare på fjället blir större än under pontonplanens tid. Jag tänker närmast på slitage och allmän nedskräpning.

Här kommer jag osökt in på ett annat önskemål som många av oss har gällande fjällfisket: att helst få vara ensam på platsen, vid jokken eller sjön. Ryktet säger att flygföretagen flyger ut folk på fjället urskillningslöst, huvudsaken att pengarna kommer in till bolaget. Riktigt så enkelt är det inte. Flygföretagen vet att en nöjd fiskare förmodligen kommer tillbaka. En belåten fiskare behöver inte ha fått massor med fisk, huvudsaken att servicen har funkat och att naturen bjöd vad som lovades. Naturen ger endast till den som respekterar den.Vi vet också att negativa rykten sprids betydligt snabbare än den positiva varianten. Idag säger piloten till om det är mer folk på trakten och kan under sådana förutsättningar föreslå ett annat fiskeställe.

Det finns en annan form av information som kan vara betydligt svårare att schematiskt och praktiskt hantera, den att vissa områden ryktesvis har haft osedvanligt bra fiske. Då kan det hända att just den lockelsen blir så stor att ”alla” ska dit, oavsett om det är mycket folk eller inte. Om gästen eller gästerna har den önskningen och inte är intresserad av ett förhoppningsvis folktomt alternativ, har piloten ingen chans att neka.

Jag har fiskat på fjället i mer än 50 år och har naturligtvis sett förändringarna. Om det skulle vara så att gästen önskar sig ett vatten som helt bygger på ensamhet, skulle jag absolut föreslå att den personen söker de kvoterade vattnen. Intressant är också att bland annat Jämtlands län har några flygfria områden som man under de premisserna kan gästa. Med detta menar jag att det idag kan vara svårare än förr att hitta den ensamhet man så hett eftersträvar. Några orsaker kan vara att vi är betydligt fler sportfiskare på berget än förr och att helikoptern kan landa var vi vill. Spridningseffekten blir större, på både gott och ont. Den riktigt stora förändringen under min levnad har absolut med fritiden att göra.

När jag började kuta på fjället i mitten på 60-talet träffade jag sällan eller aldrig folk från syd- eller mellansverige. Det var för det mesta ”grannbyss” folk från hemtrakterna. Vi tycktes ha mer tid till förfogande och något flyg att räkna med fanns inte på agendan. Under den tiden hann jag med att gående ”kartlägga” stora delar av de västjämtländska mer nordliga fjälltrakterna, ett ovärderligt tidsskede i mitt fortsatta fiskeliv.

Tidsbegreppet har förändrats och att de flesta av oss, oberoende om vi bor i Norrland eller söderut, har möjligtvis envecka till förfogande för ett kommande fjällfiske. Här kommer flyget in på ett helt annat sätt än förr, eftersom många av oss inte längre har tiden att köra bil långa sträckor och sedan gå upp till fjällvattnen. Idag är vår tid snabb och dyrbar, förr var den mer långsam och näst intill gratis.

För min del, som boende i Norrbotten, känns den största störningen vara inflygningarna från nodvästra Finland, det vill säga från gränstrakterna kring gränsälvarna norr om Pajala. Debatten är väldigt besvärlig och felet ligger helt på de strategiska och schematiska strukturerna och har alltså ingenting att göra med den utländska turistföretagsamheten.

Ponera att jag flyger upp på fjällheden och vill fiska. Efter landningen möter jag en hop människor, vid ett vatten som inte rymmer denna mängd fiskare… men hallå! Var fanns informationen? Här fanns sålunda ingen konstruktiv och schematisk kontakt mellan svenska och finska flygföretag. Där måste en ändring till, vilket jag har meddelat berörda myndigheter. Ska det vara så svårt att, i vårt supertekniska samhälle, synka ihop sig? En bättring krävs annars blir kaoset än värre.

Rekryteringen av nya sportfiskare och fiskevårdare i Sverige har tagit ett viktigt steg framåt. Sportfiskarna får nämligen 3,5 miljoner kronor i stöd från Arvsfonden för projektet Skolbäcken.

Projekt Skolbäcken handlar om att elever deltar i praktisk fiskevård och naturvårdsinriktad utomhuspedagogik. Idén föddes genom att grundsär- och resursskolor kontaktade Sportfiskarna och efterfrågade den här typen av aktiviteter för deras elever, och dessa miljoner gör att man kan lägga i en högre växel i det arbetet.

– En av Sportfiskarnas viktigaste uppgifter är att sprida intresset för våra vatten, fiskar och andra vattenlevande organismer till barn och unga. Det är därför jätteroligt att vi nu får möjligheten att utöka satsningen Skolbäcken mot en ny målgrupp. Vi kommer under en treårsperiod genomföra sammanlagt 300 skolbäcksaktiviteter med utgångspunkt från sex kontor runt om i landet, säger Malin Kjellin, regionalt ungdomsansvarig på Sportfiskarna.

Hans Andersson, enhetschef Arvsfonden, motiverar deras beslut att dela ut pengar till detta ändamål.

– Sportfiskarnas projekt Skolbäcken är ett bra exempel på hur man kan inkludera och engagera barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning. Runt om i Sverige finns det många goda idéer men oftast saknas pengar. Därför finns Arvsfonden, säger Hans Andersson på Sportfiskarnas hemsida.

Läs om forskning kring abborre:

Tester från Forsmark: Uppvärmning gynnar liten fisk

Sjögurkan kan vara på väg mot en betydligt högre status i Sverige. Både genom att den förbättrar vattenmiljön vid fiskodlingar, men även som exportvara till den asiatiska marknaden.

Det är Göteborgs Universitet som berättar om sjögurkans framtida roll och betydelse på den svenska marknaden. För första gången ska den testas som vattenförbättrare vid svenska fisk- och skaldjursodlingar. Genom att sjögurkor äter sand och gyttja tar de upp mycket av den organiska substansen som samlats på havsbotten, och detta är redan en vedertagen metod i Asien.

Odling av makroalger (tång) används redan för att ta upp de lösta näringsämnen som fiskar och skaldjur släpper ut. Om man även samodlar med filtrerande djur, som musslor och ostron, tar de upp näring i form av små partiklar i vattnet. Men även sjögurkor kan bidra till en bättre vattenmiljö eftersom de är sedimentätande djur och äter mycket av det som faller till botten, meddelar Göteborgs Universitet.

– Sjögurkor är intressanta att använda som en del i cirkulärt vattenbruk för bättre vattenkvalitet. De har redan använts länge i samodlingar med fisk, ostron och alger i Asien. Och nu vill vi undersöka om vi kan få det att fungera med samodling av svenska arter, säger Ellen Schagerström, forskare vid institutionen för biologi och miljövetenskap på Göteborgs universitet.

Det finns även förhoppningar om att svenska sjögurkor kan gå på export. Forskarna i projektet har nämligen fått den röda signalgurkan att leka i fångenskap, och i Kina betingar exempelvis en burk på cirka 250 gram ett pris på närmare 3 000 kronor. Fiske på de vilda populationerna världen runt har gjort att många arter är starkt hotade och i vissa länder råder nu totalt fiskeförbud. Det finns därmed förutsättningar att odla sjögurka i Sverige och exportera till den asiatiska marknaden, tror forskarna.

Läs även om senaste plastlarmet:

Ett kreditkort i veckan – så mycket mikroplast får du i dig

I Evert Taubes visa Änglamark finns ett par rader som syftar på Vindelälven: ”Låt sista älven som brusar i vår natur, brusa alltjämt mellan fjällar och gran och fur”. Nu får den ett starkare skydd.

Unesco, som är FN:s organ för utbildning, vetenskap och kultur, har nämligen utsett Vindelälven- Juhtatdahka till biosfärområde. Tanken är att det ska bidra till nya metoder för hållbart fiske, att främja kulturell mångfald, och rennäring samt hållbar turism.

Det hela skedde efter att regeringen hade nominerat Vindelälven- Juhtatdahka till biosfärområden. Även Voxnadalen i Hälsingland får samma utnämning.

– De lokala samhällenas ansvar och människors aktiva deltagande är framgångsrecept för bevarande och hållbart nyttjande av natur- och kulturresurser. Att Unesco nu utnämner två nya svenska biosfärområden är ett erkännande för de år av lokalt arbete och engagemang som många människor har lagt ner för att stärka en hållbar lokal och regional utveckling, säger miljö- och klimatminister Isabella Lövin i ett pressmeddelande.

Vindelälven är även en av Sveriges nationalälvar.

Läs om gäddfiske i norr:

Storgäddor i midnattssolens land – då rök skäggen

Sveriges mest kända betesdesigner Claes ”Svartzonker Claesson har sedan 2012 arbetat med Abu Garcia och tagit fram mängder av produkter för predatorfisket. Samarbetet fortsätter med nya beten, spön och rullar. 

Claes har alltid diggat de runda Sverigetillverkade ambassadeurerna.

Rullar
Claes har alltid varit ett fan av de runda Ambassadeur-rullarna som tillverkas i Svängsta och efter att ha fått vara med och designa två fina samlarrullar var det dags att ta fram en slitstark rulle för det krävande gäddfisket med tunga gummibeten och jerkbaits. Ambassadeur 5600 Svartzonker är byggd runt ett kromat mässingsstativ med ett tåligt drev i supermässing. Med klassiskt svarvade gavlar och rak vev är det verkligen en klassiker med modern touch. Rullen finns både som höger- och vänstervevad.

Med klassiskt svarvade gavlar och rak vev är det verkligen en klassiker med modern touch.

Svartzonkers spöserie finns i flera aktioner och längder.

Spön
Den första generationen av Svartzonkers signaturserie är ett av Sveriges populäraste gäddspön – nu har den uppdaterade uppföljaren kommit. Klingorna, byggda på 30-tonsgrafit är nu kvickare i aktionen och responsen. Med Fujispöringar och rullfäste och skönt handtag i kork är det här ett spö för både finsmakare och grovarbetare i fiskets värld.
Claes egna favoritspö i serien är 8’6” spinnspöt med kastvikt upp till 140 gram. Det här spöt är ett riktigt allroundspö för gäddfisket och kastar allt från skeddrag upp till tyngre jiggar. Det finns även för haspelrulle för den som gillar det. För abborrfiskaren finns ett spinn och ett haspelspö med kastvikt upp till 21 gram. Dessa två spön har en känslig topp markerad med orange för att du ska kunna ha stenkoll på små pet på betet.
Kustfiskaren ska spana in de två haspelspöna på 9’2” och 10’2”. De är perfekta för havsöringsfisket, med djup aktion kastar de långt och fajtar fisken bra. Det längsta spöt i serien på 12’2” är designat för laxfiske i strömmande vatten och kastar vikter upp till 150 gram.

Den första generationen av Svartzonkers signaturserie är ett av Sveriges populäraste gäddspön…

McMio

McMy Tail har blivit mångas favorit tack vare att den är så lättfiskad och effektiv.

McMio JR

122 cm gädda som tog en shallowriggad McPike i färgen Nors.

Tailbeten
McMio och McMy Tail var två av de första betena som Claes designade för Abu Garcia och kom ut på marknaden 2012. Succén var ett faktum och både nybörjare och mer erfarna gäddfiskare älskade de lättfiskade betena med hård kropp och mjuk svans – och de fiskar självklart lika bra fortfarande.’

McMio och McMy Tail var två av de första betena som Claes designade för Abu Garcia och kom ut på marknaden 2012.

McMy går från sida till sida när du jobbar med veven eller knycker lätt med spötoppen och går att fiska riktigt grunt. ­McMio funkar bäst med jämn hemtagning och spinnstopp, den stora svansen fladdrar lockande bakom kroppen. När gäddorna vill ha ett mindre bete är lillasyskonet McMio Junior ett självklart val, den går även utmärkt att fiske utan svans som ett mini-jerkbait.

Alla betena går utmärkt att modifiera för att knäcka koden som gäller för dagen. Testa att skruva av svansen och sätt en paddel bakom, eller varför inte sätta på en bigtail på McMion för att få ännu större profil och flytta mer vatten.

McPike

Gäddjiggar
McPike har sedan lanseringen fångat mängder med storgäddor, inte minst i Youtubeserien Pike Fight där Tobias Fränstam och Team Abu Garcia har haft stor framgång med den. Betet finns i tre storlekar, 25 cm, 21 cm och 18 cm. Alla riggas enkelt med stingertackel, offsetkrok eller vanligt jigghuvud. Håll utkik efter nya färger som dyker upp under hösten.

McJerk

Jerkbeten
McJerk började Claes tillverka i trä för flera år sedan och har haft den som ett hemligt vapen på många tävlingar. Nu finns den även för alla oss andra. Det är ett jerkbete som du egentligen inte behöver jerka. Den går i vida s-kurvor vid stadig hemtagning och om du knycker med veven går den enkelt ut snävt åt sidorna. Det går tack vare det utmärkt att fiska McJerk även med ett längre spö. Dessutom kastar den nästan till horisonten – alltså väldigt långt. McJerk kommer i två storlekar, 12 cm/70 g och 15 cm/100 g.

Det är ett jerkbete som du egentligen inte behöver jerka. Den går i vida s-kurvor vid stadig hemtagning…

McPerch

McPerch

McHybrid baby

 Abborrbeten
Claes fiskar inte bara gädda, även abborren har funnits där hela fiskelivet. Ett av de absolut mest populära och effektiva betena för abborre är en liten jigg. McPerch har designats så den simmar på ett oerhört naturtroget sätt, både vid långsam och snabb hemtagning. Den finns både som shad- och curlymodell och gör sig riktigt bra med jiggskalle eller offsetkrok, eller prova dropshot, särskilt den minsta curlymodellen är utmärkt till denna metod där svansen dansar vid minsta rörelse.

Många modeller att välja mellan i beteshinken.

McHybrid Baby är ett riktigt spännande hybridbete, utrustad med en liten paddel eller tail. Fäst beteslåset i den främre öglan för det grundaste fisket eller använd den övre öglan för något djupare och ­aggressivare gång. Vid vevstopp sjunker McHybrid Baby på ett mycket förföriskt och oregelbundet sätt.

Läs mer på abugarcia.com/

Här är ett odiskutabelt bevis på att återutsättning av fisk kan fungera riktigt bra. Abborren ”Fläcken” har nämligen fångats minst nio gånger under sin livstid – och fler gånger lär det bli!

Fiskejournalen kan inte låta bli att uppmärksamma den här historien från Örnsköldsvik, där det simmar en speciell abborre som glatt många fiskare genom åren. Det är Erik Forsberg som berättar storyn om ”Fläcken” för oss, sedan den nyligen fångats igen.

– Det finns en sjö i Örnsköldsviks kommun där abborrarna verkligen har det bra. I den sjön har vi fått många stora abborrar, sommar som vinter. Vid en och samma fisketur så många som fem stycken över kilot på mindre än en timme. I sjön simmar dock en randig riddare som står oss extra varmt om hjärtat, ”Fläcken”. Det var den 25 juni 2013 vi för första gången fick se abborren, men det dröjde 8 dagar tills den fick sitt namn. Det var då vi jämförde bilder och granskade filmmaterial från vår inspelning av abborrfiskefilmen ”Nu far ditt flöte” (sök på YouTube) vi upptäckte den karaktäristiska fläcken på stjärtfenan och kunde bekräfta att det handlade om en återfångst, berättar Erik Forsberg.

Under åren har ”Fläcken” främst nappat på mormyska fiskat med pimpelspö från båtkanten. Men den har även fångats genom klassiskt mete.

Här har fångstdatum, vikt och längd dokumenterats, och de har kunnat följa dess utveckling, enligt tabellen:

1. 2013-06-25: 1200g/450mm – Erik Thelin
2. 2013-07-03: 1200g/450mm – Erik Thelin
3. 2014-07-01: 1100g/440mm – Inger Forsberg
4. 2015-01-05: 1300g/450mm – Kent Forsberg
5. 2015-03-28: 1340g/440mm – Erik Forsberg
6. 2015-07-10: 1120g/430mm – Erik Forsberg
7. 2015-07-28: 1120g/430mm – Erik Forsberg
8. 2018-07-04: 1150g/440mm – Inger Forsberg
9. 2019-06-23: 1000g/450mm – Inger Forsberg

– Den fångades alltså hela fyra gånger på ett halvår under 2015. Endera är fisken väldigt dum och har dåligt närminne eller så gillar den sin publicitet. Hur som helst bör detta vara bevis nog att fiskar kan överleva när de fångas och släpps tillbaka, säger Erik Forsberg.

Gissningsvis får vi anledning att återkomma till ”Fläcken” fler gånger!

Läs om mer spännande abborrfiske i Fiskejournalen:

Klent gäddfiske gav mäktig norrlandsborre på sista kastet

Sommarlovslediga barn i Stockholm som hoppas på napp behöver inte åka särskilt långt för att hitta ett fiskevatten. Ett roligt sätt att rivstarta sommaren på är med fisketävlingen 08-borren onsdag 26 juni.

Det står nu klart att den populära fisketävlingen 08-borren kommer att ha amfibieteatern i Rålambshovsparken som start- och målplats. Anmälan och genomgång av tävlingsinfo sker där från klockan 17:30.

Tanken med 08-borren är att den ska vara tillgänglig för så många som möjligt, och deltagarna kan både gå, cykla eller ta tunnelbanan till sitt fiskeställe. Tävlingen är gratis för alla medlemmar i Sportfiskarna. Förutom äran att bli abborrkung eller drottning väntar fina priser för vinnarna i klasserna senior och junior, skriver arrangerande Sportfiskarna på sin hemsida.

De påminner också om att det anordnas fiskelov i flera olika kommuner runt Stockholm under sommaren. Bland annat blir det sommarpremiär i Nyköping och Botkyrka. Fiskelovssamarbetet fortsätter även med kommunerna Haninge, Huddinge och Värmdö, där det anordnas aktiviteter. Mer information kring detta hittar du här!

Vi påminner också alla unga fiskeintresserade om att delta i tävlingen Artjakten! Läs om detta nedan:

Äntligen dags för Artjakten – häng med på äventyret!

Den nya faunapassagen vid centrala Turbinbron har blivit en snackis i Västerås. Nu är den äntligen invigd, med hoppet om att öringar och andra fiskar redan denna sommar ska simma upp i Svartån.

Byggstarten av faunapassagen i Västerås skedde redan förra sommaren, och förhoppningen var att den skulle vara klar till årsskiftet. Det blev dock förseningar och fördyringar längs vägen, och därför var den inte redo att invigas förrän 18 juni. Faunpassagen är cirka 180 meter lång och i samband med bygget har även Svartåns murar, på den sida som vetter mot stadshuset, renoverats. Faunapassagen byggdes inom ramen för EU-projektet LIFE IP Rich Waters, ett EU-finansierat projekt som bland annat genomförs i Västmanlands län.

Målsättningen är nu att många fiskarter ska leta sig upp från Mälaren till Svartån, och bygga upp kraftiga bestånd – samt att skapa förutsättningar för ett bättre fiske i systemet.

Om några år ska ytterligare en faunapassage vara klar vid Falkenbergska kvarnen. Bygget av den passagen innebär att vandringsfisk och andra vattenlevande djur kan ta sig vidare ända upp till Åkesta/Forsby.

Flera medier var på plats under invigningen, och via denna länk kan du se inslaget från SVT.

Läs om ovanliga fångster i Fiskejournalen:

Sensationen: Mytomspunnen fisk fångad med spö

Är ni på väg mot någon norrländsk älv för att fiska? Grattis, ni har valt rätt år. Det ser nämligen väldigt lovande ut när det gäller vattenflöden på de flesta håll.

För ganska precis ett år sedan, i slutet av juni 2018, slog en skoningslös värme till mot Sverige, med följden att vattentemperaturerna blev så höga att flera fiskevatten fick stänga. Exempelvis Ammarnäs, delar av Gimån, Hårkan, Gevsjöströmmen och sträckor av Indalsälven. Den här sommaren dukar upp en helt annan buffé, åtminstone så här långt. En utdragen vårflod i kombination med regelbundet regn gör att flödena ser väldigt lovande ut inför resten av sommaren.

– Det är relativt högt vatten, och det finns fortfarande kvar lite snö i fjällen. Hoppas bara att värmen inte slår till för hårt så att vi får vatten under hela sommaren, rapporterar exempelvis Robin Landin från Jockfall vid Kalixälven.

Hårkan i Jämtland, med populära Hotagsströmmen, Edsforsen och Lövsjöströmmen har haft kraftiga flöden de senaste veckorna, och flugfiskare har vackert fått stanna på stranden på grund av den strida strömmen. Långan har ganska normala flöden för säsongen, och har enligt säkra rapporter erbjudit fint fiske. Den oreglerade Ammerån har varit stigande under de senaste veckorna, och har några veckor kvar till optimala fiskeförhållanden.

Även Övre Gimån har starka flöden och bra vattentemperatur, och det är just nu långt till smärtgränsen 19 grader, då fiskevårdsområdet har beslutat att stänga älven för fiske. Det kan du läsa om här.

På Vattenregleringsföretagens hemsida kan du följa flödena i många norrländska vattendrag.

Läs om positiva nyheter kring Vindelälven:

Hopp om stärkt fiske: Vindelälven blir biosfärområde

Torsken är under stark press längs den svenska Västkusten, och Fiskejournalen rapporterade nyligen att Norge tagit beslutet om fiskestopp på torsk kring Oslofjorden för att stärka beståndet i Skagerrak. Nu kommer ett litet men hoppfullt besked.

Institutionen för akvatiska resurser på SLU har nämligen publicerat resultaten från 2017 års fiskäggsundersökningar, och den visar att torsk och plattfiskar troligtvis fortfarande leker i Bohusläns skärgårds- och fjordområde.

”Lokalt lekande bestånd av torsk och andra bottenfiskar har under större delen av 1900-talet, och sannolikt långt tidigare, varit allmänt förekommande i Skagerraks och Kattegatts kustområden. Sedan 1970-talet har torskbestånden och andra bestånd av bottenfiskar längs den svenska västkusten minskat kraftigt. En majoritet av de lokala bestånd som förr lekte i Bohusläns skärgårds- och fjordområden är idag antagligen helt utslagna eller kraftigt decimerade”, skriver SLU på sin hemsida.

Men än finns det alltså hopp.

Resultaten från 2017 års fiskäggundersökning indikerar att torsk, lerskädda, sandskädda, rödspätta och skrubbskädda fortfarande verkar leka i Bohusläns skärgårds- och fjordområde.

Fiskejournalen ser fram emot uppföljningar kring beståndets utveckling.

Läs om positiva nyheter från Norge:

Norska kusten kokar av tobis – forskare förbryllade

Enligt SMHI är omkring 60 000 kvadratkilometer av Östersjöns botten helt syrefri. Detta är den sämsta siffran någonsin. Världsnaturfonden WWF slår nu larm kring tillståndet, men rosar också den svenska regeringen.

Det är med anledning av den årliga algblomningen som WWF uppmärksammar det allmänna tillståndet för Östersjön.

– Att Östersjön är ett sjukt hav blir kanske allra tydligast för oss varje sommar när vi möts av algblomning och igenslammade vikar. Länderna runt Östersjön måste arbeta tillsammans och leva upp till sina löften. Vi måste kraftigt minska utsläppen av övergödande ämnen om vi ska kunna rädda Östersjön, säger Peter Westman, biträdande generalsekreterare på Världsnaturfonden WWF.

De rapporterar att algblomningen nu börjat i området runt Gotland och en viss ytansamling har bildats. När blomningen når kusten är i dagsläget oklart då tillväxt och spridning är beroende av väder och vind.

WWF analys är att övergödningen från lantbruket i kombination med ett för hårt fisketryck och parasiter har gjort att torsken i Östersjön är under stark press och riskerar att försvinna för alltid. Men de påtalar också att reningsverken blir allt mer effektiva och kan ta bort uppemot 97 procent av all fosfor i avloppsvattnet, vilket lett till att utsläppen från land har minskat. Sedan i år är det också förbjudet för passagerarfartyg att dumpa sitt avloppsvatten i havet.

WWF ser också mycket positivt på regeringens förslag att stoppa torskfisket under 2019, så att beståndet får chans till återhämtning.

Läs om sjögurkans egenskaper:

Den svenska sjögurkan kan höja sin status rejält

Att glupska gäddor och hungriga fåglar cirkulerar kring båten under fisketuren är inte alls ovanligt. Men att få sällskap av en björn ute på svenska vatten hör vi sällan talas om.

Det är SVT Norrbotten som visar det smått unika filmklippet från Purkijaur utanför Jokkmokk. Eva Holmbom och hennes man Jan befann sig i området för att fira midsommar, samt för att testa fiskelyckan. När de befann sig ute på vattnet så dök det plötsligt upp en björn bland båtarna.

– Den simmade så nära vår båt att jag nästan kunde ta i den. Först trodde vi att det var en älgkalv men på närmare håll såg den ut som en gris, men sen såg vi att det var en björn, säger Eva Holmbom till SVT.

Hon hade sinnesnärvaro nog att ta fram mobilen och filma det hela, vilket du kan se på länken här!

Läs även om den huggvilliga abborren i Örnsköldsvik:

Huggvilliga abborren ”Fläcken” har fångats nio gånger

Politikerna i Åres kommunfullmäktige har tagit ett historiskt beslut. De har klubbat igenom förslaget att inte servera odlad lax till barn i skola eller förskola.

Fiskejournalen har tidigare berättat om socialdemokraten Peter Bergmans motion, där han föreslog att Åre kommun ska sluta servera odlad lax på skolor och äldreboenden.

Åre kommun har nu genomfört sitt sista kommunfullmäktige innan sommaren, och där fick han många politiker med sig, även om det inte blev full pott. Beslutet kommer inte att omfatta äldreomsorgen, där den odlade laxen får finnas kvar.

– Enligt mig handlar ej frågan om att barn eller äldre ska få äta lax eller inte. Frågan är handlar istället om att faktiskt ta ett ansvar sett ur ett större globalt perspektiv. Vi kunde tagit ett beslut som tydligt sagt att vi inte accepterar utarmningen av Atlantlaxen, protesterat mot utfiskningen av Östersjön och samtidigt sagt att vi inte accepterar dagens laxodling, säger Peter Bergman.

Han beskriver trots allt beslutet i fullmäktige som en framgång, och hädanefter kommer det alltså inte att bli odlad lax på skolbarnens tallrikar.

– Det är i alla fall ett litet beslut i rätt riktning, säger Peter Bergman som hoppas att fler kommuner i landet ska följa Åres exempel.

Läs om lovande vattenflöden i norr:

Hoppfulla vattenflöden i norrländska fiskeälvar

I en interpellationsdebatt i Riksdagen debatterade miljö- och klimatminister Isabella Lövin (Mp) mot riksdagsledamoten Runar Filper (SD) om skarvförvaltningen. Miljö- och klimatministern kom med flera felaktiga påståenden, enligt Jaktjournalens redaktör Per Jonsson.

Runar Filper (SD) förordar allmän jakt på storskarv på grund av de skador den stora populationen orsakar på fiskenäring men också fiskpopulationer. Men för att allmän jakt ska bli verklighet krävs en förändring av fågeldirektivet, alternativ att Sverige ges dispens för ett undantag.

Miljö- och klimatminister Isabella Lövin håller i debatten med Filper om att det finns en skadeproblematik, däremot är hon inte ense med Filper om skarvpopulationens storlek.

– De siffror som ledamoten refererar till kan jag inte skriva under på. Enligt de senaste inventeringsdata som Naturvårdsverket redovisar, från 2017, finns det på de över 700 inventeringsplatserna 20 000 skarvar, inte 200 000-250 000 individer. Där kan jag alltså konstatera att vår verklighetsbild skiljer sig åt väsentligt, sa hon i debatten.

Enligt den rapport Svensk Naturförvaltning genomförde 2018 på uppdrag av länsstyrelsen i Kalmar län fanns det i länet inte mindre än 57 231 individer, plus årets ungar.

Ett par år tidigare, 2012 genomförde en nationell sommarinventering som fastställde att det fanns drygt 40 000 par. Vid denna typ av inventering används multipliceringsfaktor fem för att få fram totalantalet. Detta ger en population på drygt 200 000 skarvar, skriver Per Jonsson på Jaktjournalen.se.

Isabella Lövin säger vidare i debatten att yrkesfiskare får ersättning. Även detta påstående är fel, enligt Jonsson. Yrkesfiskare får enligt Havs- och Vattenmyndigheten ingen ersättning alls vid skarvskador. Endast skador uppkomna av säl ersätts.

Du har väl läst om den huggvilliga abborren ”Fläcken”?

Huggvilliga abborren ”Fläcken” har fångats nio gånger