Det blev som väntat en fällande dom mot den svenska journalisten och författaren Mikael Frödin vid Alta Tingsrätt. Han döms att betala 12 000 kronor eller 24 dagar i fängelse för olaga intrång.

Frågan som många nu ställer sig är: Ska han betala böterna eller ta fängelsestraffet, som han tidigare sagt sig vara beredd att göra.

– Jag tycker inte att jag ska betala några böter, eftersom jag fortfarande tycker att jag gjort en god journalistisk gärning i allmänhetens intresse, säger Mikael Frödin till Fiskejournalen.

Det var Alta tingsrätt som dömde honom skyldig för att ha dokumenterat förhållanden hos laxodlingsnäringen i norska Altafjorden. Norska NRK rapporterade om domen på sin hemsida redan under onsdagseftermiddagen.

Mikael Frödin hävdade att den journalistiska handlingen var nödrätt – att de inte hade något annat val än att simma nära kassen för att kunna påvisa djurhållningen. Det var den 21 juli 2017 som Mikael Frödin, som en del i en filmproduktion backad av outdoorföretaget Patagonia, begick handlingen.

Rätten var enig kring domen, som alltså innebär 12 000 kronor i böter eller 24 dagar i fängelse, samt att han ska betala rättegångskostnader med 3 000 kronor.

– Rätten kallade detta ”PR stunt” vilket jag tycker är mycket anmärkningsvärt. Om lagen säger att man inte får se efter själv är vi ju beroende av att företaget ger korrekt information själva. När vi nu vet hur det ser ut, vet vi ju att deras upplysningar inte stämmer.

Mikael Frödin och hans advokater har nu två veckor på sig att avgöra om domen skall överklagas till nästa instans.

– Det finns ingen anledning att överklaga bara för överklagandets skull, men jag ska rådgöra med mina advokater om vilken väg som är bäst, och innan dess vill jag inte spekulera för mycket, säger Mikael Frödin.

Nedan kan du läsa mer om rättegången mot Mikael Frödin:

Siffror vid Frödin-rättegången: 53 miljoner laxar dog i kassar

Nu kommer ännu ett avslöjande som skakar om den norska fiskodlingsbranschen rejält. Det visar sig nämligen att deras brasilianska leverantörer av soyafoder kan kopplas till slavliknande arbetsförhållanden och omfattande skogsskövling.

Det är norska Dagbladet som skriver om avslöjandet i en stor artikel. I en rapport som presenterades i oktober av ”Regnskogfondet og Framtiden i våre hender” så framkommer det att tre brasilianska företag är inblandade i skandalen, varav samtliga är leverantörer av soyafoder till Norges största odlingskoncerner.

Förutom slavliknande förhållande för arbetskraften och skogsskövling, så framkommer det att de brasilianska företagen är inblandade i konflikter om landområden och använder förbjudna bekämpningsmedel. Den norska laxodlingen har köpt det brasilianska fodret eftersom det är det enda icke-genmodifierade som finns på marknaden.

Avslöjande slog ned som en bomb i Norge, och nu kräver opinionen handling från odlingsjättarna.

Ola Helge Hjetland, kommunikationschef på John Fredriksens Marine Harvest – världens störste laxodlingsföretag – säger att det ser allvarligt på uppgifterna.

– Vi ska sätta oss in grundligt i dokumentationen och ta upp detta med våra leverantörer så fort som möjligt, säger han till Dagbladet.

Läs hela den norska artikeln här:

Motala Ström bjuder på ett troféfiske hela året runt. Fråga bara David Olsson, som nyss satte ett präktigt personligt rekord bara genom att doppa ned kroken från bryggan

– Japp, det var ett kravallstaket på 24 kilo, berättar David för Fiskejournalen.

Ja, det handlar alltså inte om abborrar, gäddor och annan fisk som han drar upp ur strömmen, utan snarare om skrot och bråte.

– Vi är ett gäng här i stan som börjat med diverse projekt för Motala Ström. Vi gör allt i vår makt för att få tillbaka ett riktigt fint fiskevatten, inte enbart för oss utan såklart för kommande generationer. Så småningom kommer vi dit, säger David Olsson.

Som ett led i detta arbete så försöker de alltså rensa strömmen från sådant som inte hör hemma där, och det är i samband med det som David gör sina fångster. Han fiskar med en 0.7-kilosdragg och paracordlina som håller för 250 kilo, och med denna utrustning får han upp arter av alla dess slag. Ta en titt på filmen nedan så förstår ni vad det handlar om.

Fortsatt skitfiske på dig David, säger Fiskejournalen.

Nu har det inträffat igen. Den hårt prövade sjön Hultebräan i Nybro kommun har tömts på så mycket vatten att det ligger döda musslor på de torra stränderna.

– Det är förfärligt. Kalmar kommun gör så här varje år, säger en besviken Catarina Bentsrud som bor nära sjön.

Hultebräan har normalt ett omfång på 194 hektar, men efter den torra sommaren så är den betydligt mindre på grund av att flera miljoner kubikmeter vatten försvunnit.

Hultabräan är en artrik sjö med ett rikt fågelliv. Det har varit Kalmar kommuns vattentäkt sedan mitten på 1960-talet, och kommunen har höjt och sänkt vattennivån efter behov. Vattnet leds från Hultebräan via Nybroåsen och Yxne-berga.

– Enligt vattendomen får de sänka sjön med drygt 5 meter, men redan vid några meter blir stränderna torrlagda, med följd att bland annat mängder av dammusslor dör. Och var ska exempelvis gäddorna hålla till att leka när vikarna är tomma på vatten? frågar sig Catarina Bentsrud.

Hon uppmanar nu ansvariga på Kalmar kommun att åtgärda problemen en gång för alla, i synnerhet eftersom det är Nybro kommun som främst drabbas.

Läs även om det allvarliga läget för flodpärlmusslan:

Alarmerande läge för flodpärlmusslan på flera håll

Sportfisket och outdoor-branschen fortsätter att fira nya framgångar. Enbart denna vecka har två entreprenörer vunnit pris som Årets företagare.

Under onsdagen fick redskapshandlaren Per Wennerström motta utmärkelsen som Årets företagare i Norrtälje kommun, för sina framgångar med Dogger, som bedriver både näthandel och butik.

Under torsdagen fick även Big River Camp i Krokoms kommun utmärkelsen som Årets företagare i Jämtlands län. Det är Annica och Berne Brenje som ligger bakom den framgångsrika campen i byn Storåbränna, som lockar både skoteråkare, fiskare och jägare från när och fjärran.

– Det är jättekul, tänk att det är vi som säljer krokar och mask som får det finaste priset, säger en glad Per Wennerström på Dogger till Fiskejournalen.

Grattis till utmärkelserna säger vi också!

Om du vill veta statusen för både fisket och fiskarna kring Vänern så får du snart svaret på det. Sportfiskarna arrangerar nämligen träffar för medlemmar, klubbar och andra sportfiskeintresserade kring Vänern och Klarälven.

Infokvällarna kommer att äga rum i både Karlstad och Mellerud 20-21 november, där det bland annat kommer att presenteras fångstrapporter och bjudas på föredrag från olika aktörer inom sportfiske och fiske i Vänern.

Hur ser exempelvis utsättningsverksamheten i Vänern och Klarälven ut, och vilka fiskevårdsåtgärder bedrivs? Det och annat får du svar på, men kom ihåg att anmäla dig senast 13 november till peter.belin@sportfiskarna.se  eller 070-6894820.

Kommer du ihåg den här gäddan från Klarälven?

Bottenmetad monstergädda från Klarälven

Abborren kan minska utsläppen av den kraftfulla växthusgasen metan genom att förändra födoväven i humusrika sjöar. Det visar färska studier.

– Att rovfiskar som abborrre kan ha den här metanreducerande effekten gör det extra viktigt att förstå de genetiska mekanismerna bakom anpassningen till den här mörka vattenmiljön, där metanhalten är hög och abborren är ofta den enda överlevande fiskarten, säger Anti Vasemägi, professor vid institutionen för akvatiska resurser vid SLU Aqua.

Det är ett team av svenska, finska och estniska forskare som har genomfört världens första fullständiga sekvensering av abborrens arvsmassa – genomet. Kartläggningen kan visa hur det naturliga urvalet påverkar den genetiska utvecklingen hos en av Eurasiens tuffaste och mest framgångsrika fiskarter, rapporterar SLU (Sveriges lantbruksuniversitet).

Studien, som har finansierats av Finlands Akademi och Estlands ministerium för utbildning och forskning, visar att abborrens genom innehåller cirka en miljard baspar (nukleotider) och över 23 000 gener. Människans arvsmassa innehåller tre gånger så många baspar, 3 miljarder, men ungefär samma antal gener.

Förutom att abborren är en väldigt populär sportfisk ses den också som en lovande sötvattensart för framtida fiskodling.

– När vi nu känner till abborrens genom så kan forskare också mer noggrant undersöka vilka delar av genomet som påverkar fiskens tillväxt, mognad, sjukdomsresistens och andra eknomiskt viktiga faktorer, säger Dr. Mikhail Ozerov, försteförfattare till studien och forskare vid Åbo universitet.

Här kan du läsa hela artikeln på SLU:

Vill du fånga en abborre över kilot? Då kan du följa vår guide:

Så tar du en abborre över kilot

Nej, allt var inte bättre förr. Inte ens storleken på fiskarna. Åtminstone inte när det gäller en av våra mest folkkära fiskar: Abborren. Tendensen är tydlig att den har snabbare tillväxt och når högre vikter.

Fiskeflöden på sociala medier exploderar av färggranna höstabborrar, och den som är händig med en kamera vet även hur fisken ska fotas för att se så stor ut som möjligt. Men abborrarna har blivit större på riktigt, inte bara på bild. Åtminstone i landets norra delar.

Under flera års tid har det kommit fångstrapporter från Norrlands inland som handlar om ovanligt stora abborrar. Även från fjällnära vatten, både sjöar och älvar. Abborrar på kilot är inte längre någon snackis, utan snarare en vardagsföreteelse.

Detta bekräftas av fiskbiologen Ingemar Näslund, som själv noterat samma utveckling kring sina hemtrakter i Vilhelmina. Det har kommit så många vittnesmål om detta att det nästan får ansens som vetenskapligt belagt, enligt Ingemar Näslund.

– Under barn- och ungdomstiden har jag själv och med hjälp av andra dragit upp tusentals abborrar i exempelvis Borgsjön. Mest små. Ingen över 4 hekto. Utom en gång, då fick vi en på 6 hekto och cyklade byn runt och visade upp den i triumf. Sedan någon gång i slutet av 90-talet hände något. Abborrarna blev större. Plötsligt fanns det gott om abborre i storleken 5-10 hekto. Och sedan började kilosabborrar bli vanliga. Och nu, de senaste åren kan medelvikten på abborren i hinken ligga på 6-7 hekto om det vill sig. Helt otroligt. Mönstret är det samma i övriga sjöar i inre Lappmarken och för den delen i nordöstra Jämtland och kanske i fler områden. Kilosabborrar är vardagsmat, konstaterar han.

Att medelstorleken varierar över tid i renodlade abborrvatten är väl känt, men det är orimligt att naturliga cykler skulle sammanfalla samtidigt i så många vatten.

– En sån här omsvängning på bred front i mängder av sjöar är ju inget man själv eller ens morföräldrarna kunnat vittna om, konstaterar Ingemar Näslund.

De flesta kan nog själva dra slutsatsen att det handlar om klimatförändringar, med varmare och mer näringsrika vatten som konsekvens, vilket gynnar abborrens livsvillkor och tillväxt.

Men naturligtvis är inte den här utvecklingen enbart av godo, även om det generar fler troféabborrar i fotoalbumet. Högre vattentemperaturer innebär försämrade livsvillkor för andra fiskarter, exempelvis rödingen och harren.

Fiskejournalen emotser vetenskapliga studier som belyser abborrens tillväxt, och om det i så fall bara är en tendens i norra Sverige eller hela landet.

Vill du läsa om jätteabborrar? Spana in detta:

Årets största abborre!

Julen kom tidigt år. Åtminstone för gänget i Team Basstards, och i synnerhet för Kevin Hoogesteyn. Han fångade nämligen en fisk i lördags som sprider sig på svenska nyhetsforum just nu.

– Det är magiskt. Jag har fortfarande inte fattat hur stort det här, säger Kevin Hoogesteyn till Fiskejournalen.

Fisken då? Jo – det var en riktig drömfisk av ovanliga mått. En mal som var strax över 150 centimeter lång, med en vikt på minst 25 kilo (vågen tog stopp där).

Händelsen utspelade sig i Nedre Helgeån, i Skåne, och Kevin beskriver dagen så här med egna ord:

”Dagens plan var lite gäddfiske, ett par snipor knep vi ganska omgående. God stämning i båten och jag säger skämtsamt: Om ni fått välja i dag, en gädda på 10kg, eller en mal på 20kg? Johan röstar för gäddan och jag och Wincent röstar på malen. En stund senare händer det man knappt vågar fantisera om för det är så osannolikt. Smack! Snaskhugg är bara förnamnet. Bromsen nära max som vanligt, man vill väl att mothuggen ska sitta som berget eller hur? Det hjälpte föga, pang, kuggarna i rullen vrålar och trodde för en sekund den skulle explodera i handen på mig. Sedan bar det av … den värsta fighten jag varit med om, knäsvag fick en ny innebörd. Vi hann ändra oss många gånger under fighten, är det en monsterlax, eller kanske ett as till felkrokad sutare? Eller kan det kanske vara en gädda ändå? Trodde aldrig man skulle behöva jaga efter en fisk med båten för den helt enkelt inte gick att flytta på. Drygt 20 minuter senare ligger den i håven. Plötsligt såg Savagears XXL inte så stor ut längre … Måttbandet räckte bara till 150 cm men 5-10 cm till på det och vågen gick i botten på 25 kg ganska omgående. Ja, vad ska man säga bifångster är inte så dumt ibland”.

Kevin vill lyfta fram sina teamkamrater Johan Nilsson och Wincent Johansson för det moraliska stödet samt håvning. Han berättar också att de hade kontakt med en mindre mal innan den stora högg.

– Den sista gäddan jag tog innan malen hade en fisk i strupen. Vi gissade på lake eller mal, men ingen av oss hade sett en mal förut så vi visste inte säkert. Men när vi tagit den stora så inser vi att det också var en mal, berättar Kevin.

Vilket tyder på att det sker föryngring i Helgeån, där malen varit hårt prövad på grund av bland annat föroreningar. Vi konstaterar helt enkelt att det var ett väldigt fint paket som levererades 6 veckor innan jul. Och ja, den fredade malen fick naturligtvis simma tillbaka till sina rätta domäner …

Här ser du en film på detta:

Har du sett eller fångat en haj inom Sveriges gränser? Då kan din berättelse vara värdefull för forskningen.

Marinbiologen David Bernvi planerar nämligen att ge ut en bok om hajar och rockor i Sverige nästa år, och han behöver allmänhetens hjälp med underlag till boken. David bedriver forskning på vithajens fysiologi i Sydafrika och skriver bland annat populärvetenskapliga artiklar och böcker. Nyligen kom han ut med en bok som heter Guide till världens hajar.

– Jag behöver hjälp att sprida ordet om att jag söker efter historiska fynd på fångster och observationer från hajfiskar i svenska vatten. Detta gäller både sportfiskare och yrkesfiskare, säger David och uppmanar folk att maila honom på david@vithajsafari.se.

Och apropå hajar – spana in detta:

Vithaj chockar fiskare

Sportfiskare kring Halmstad har fått nog. Återigen tvingas de konstatera att öring och lax riskerar livet när de försöker passera kraftverket i Slottsmöllan i Nissan.

Nedan kan du se två olika filmer som visar problematiken. Video 1 visar när laxtrappan är igång, men att det inte släpps något vatten bredvid med följden att lax och öring hoppar upp på land och dör. Video 2 visar när det släpps vatten runt om trappan för att locka fisken upp i trappan, men att trappan då är avstängd.

– Vi har mailat länsstyrelsen flera gånger angående fiskevården och den fruktansvärda hanteringen kring Slottsmöllan och i Nissans Nedre FVO i Halmstad. Men de har slutat att bry sig om fisket i Halmstad. Det är privatpersoner som får ta initiativet att åka runt och rensa botten från träd och cyklar och så vidare, inte någon markägare eller kommunen, konstaterar besvikne lokale fiskeentusiasten Joel Lending.

De hoppas nu, genom dessa talande bilder, att myndigheterna ska gripa in för att åtgärda problemen en gång för alla.

Även 2016 gick larmet om fiskens reproduktion i Nissan:

Nattöppna laxtrappor ska rädda fiskens lek

Sova i naturen gör många alldeles för sällan, det blir däremot inte så mycket mer frihetskänsla än så. Sub6 är din biljett till harmoni med naturlivet.

Sov-hammocken ENO HAMMOCK SUB6 väger in på endast 165 gram och klarar personer upp till 136 kilo. Tillverkad i ett snabbtorkande 30D ripstop-nylon och har aluminiumstroppar för upphängning. Med tillbehöret Helios Suspension System som man kan köpa till, fäster du hammocken enkelt mellan två träd. Finns även regnskydd som extratillbehör.

Cirkapris från: 750 kronor.
Mer info: www.eaglesnestoutfittersinc.com

Hur ska det komma in fler tjejer och kvinnor i sportfiskebranschen? Det är huvudrubriken när SportfiskeAkademin/ForshagaAkademin bjuder in till branschdag under onsdagen på Forshaga Folkets hus.

Det är ett fullspäckat program som arrangörerna dukat fram till besökare, studenter och personal. Några av föreläsarna är Solveig Rask Nielsen (produkt- och försäljningschef på Svartzonker), Therese Lundin (Flicksländan Fiskeguide), Sivan Jansson (ordförande i Sveriges största kvinnliga fiskeförening Fjällorna) och Maria Ålander (filmproducent på Ecofilm).

Det är alltså övervägande kvinnor på scen – och just det är en medveten satsning.

Branschdagen kommer nämligen att fokusera på frågor som rör trender, attityder, utmaningar och potential kring tjejer och kvinnors delaktighet inom sportfisket och sportfiskebranschen, både nationellt och internationellt.

– Målet med dagen är att vi ska belysa, både för våra elever och för oss som arbetar inombranschen, hur vi jobbar framåt med denna fråga. Det finns en machokultur inom sportfisket som vi behöver bearbeta, säger Torbjörn Lundberg, ansvarig för branschdagen, i ett pressmeddelande.

POWER POLE BLADE 10FT är en ankringsprodukt som för tankarna till en krabbarm, så sjukt mäktigt och coolt!
Ankaret styrs med en 2-knapps fjärrkontroll som sänder via BlueTooth och är kompatibel med C-monster 2.0 appen. Fungerar även till Lowrance HDS och Elite-enheter. Spjutet går ner till 304 centimeter som djupast och monteras en eller i par. Strömförsörjning: 12v. Vikt: 17,3 kilo.

Cirkapris från: 27995 kronor
Mer info: www.mojoshop.se

Team Darwin var några av de team som  hjälpte till att fånga tonfiskar för vetenskapens skull tidigare i år på dansk vatten.

Team Darwin, bestående av kaptenen Joakim Larsson och Max Larsson, Dan Larsson, Bengt-Åke Alriksson, Björn Petersson, Robert Hovnell, Roger Holmberg och Fredrik Aremyr, bidrog genom att fånga fem eftertraktade bjässar mellan 243-259 centimeter.

Det blev fem dagar som de aldrig glömmer, och nu kan även ni njuta av skådespelet via den film som teamet nyligen släppt. Luta er tillbaka och njut – så får ni bland annat se fisken som tog fyra timmar att drilla in till båten.

Nej, klumpfisken är inte på något sätt en unik företeelse inom svenskt farvatten, men det är långt mellan gångerna som det rapporteras närkontakt med den iögonfallande fisken.

Under tisdagen var det Fjärde sjöstridsflottiljen som fick stifta bekantskap med en liten klumpfisk i Skredsvik. Den hade simmat vilse på grunt vatten, och efter fotografering och rådgivning med marinbiologer i Lysekil förflyttades klumpfisken ut till djupare vatten.

– Förhoppningsvis lyckades räddningsinsatsen, för vi har inte sett den igen, meddelar Rebecca Landberg, kommunikationschef på Fjärde sjöstridsflottiljen.

Efter fotografering sattes klumpfisken ut till havs.

Den ovala fisken kan som fullvuxen bli fyra meter lång och har en genomsnittsvikt på 1 100 kilo, vilket gör den till den största nu levande benfisken.

Den största klumpfisken som påträffats i Sverige fastnade i en trål 2005 och vägde 478 kilo.

Många kanske kommer ihåg den udda händelsen 2015 då två klumpfiskar hittades uppspolade på land i Öckerö kommun inom loppet av en vecka, som en följd av den kraftiga stormen Egon.

Spana in detta möte med en gigantisk klumpfisk:

Gigantisk klumpfisk på film

Sean Witt från Holland är en välkänd gäddprofil i både sitt hemland och i Sverige. För honom är hösten en högsäsong i jakten på de riktigt stora gäddorna. Årets fiske har varit fantastiskt och här bjuder han på några av sina hetaste tips!

I Holland är det tidiga vårfisket efter gädda förbjudet och säsongen inleds först den sista helgen i maj. Därigenom får gäddorna leka i fred, och kanske är det en bidragande orsak till det fantastiska fiske som därefter väntar.
Om målet är grov gädda erbjuder höstfisket stora möjligheter att lyckas. Men tiden mellan nappen kan vara lång och framgång är ingen garanti.
En som kan det holländska höstfisket bättre än de flesta är Sean Witt. Genom mångårig guidning och eget fiske i både Holland och Sverige har han lärt sig hur man får fart på gäddorna när temperaturen faller.
Fisket i Holland bedriver han och vännerna i White Label Fishing i många olika sjöar och helst där vattnet är riktigt klart. Hans val av fiskeplats skiljer sig från många andras, då närvaron av betesfisk inte är avgörande. Istället är bottnens struktur av största intresse.

”Betesfisk kan röra sig men det gör inte botten!”

– Betesfisk kan röra sig men det gör inte botten! Vi letar efter särskilda strukturer och fiskar av dessa oavsett om vi ser fisk eller inte. Bäst under hösten är varierande klippbotten med djupbranter på mellan 4-7 meter. Även gamla sjögräsbottnar kan vara intressanta. Hittar vi den typen av botten är chansen stor att vi får grova gäddor, berättar Sean.

Teknikerna kan variera mellan trolling och spinn och betena är allt som oftast riktigt stora.

”Visst, betet väger 420 gram, men med rätt utrustning så går det!”

– Vi fiskar med många olika swimbaits från både Savage Gear och Lucky Lures. Oavsett bete fiskar vi stora storlekar och alltid i den översta vattenkolumnen. Vid spinnfiske kör vi även med traditionella gummibeten, typ Savage Gear River Roach, men även den 32 centimeter långa 3D Roach. Visst, betet väger 420 gram, men med rätt utrustning så går det! Däremot kanske man ska undvika att fiska en hel dag med ett sådant bete eftersom det sliter en del på kroppen, säger han med ett skratt.

5

Visa bildspel

/

« Bild 

Bild   »

Med den här tekniken upplevde Sean och Jesper Smorenberg nyligen ett osannolikt bra fiske. Antalet gäddor var kanske inte exceptionellt högt, men det kompenserades med råge av fiskarnas storlek. En av dagarna kom det upp tre gäddor över 10 kilo, och den största – en väldig madam på 119 centimeter och över 16 kilo – var förstås passets höjdpunkt.

Dagen filmades och kan bland annat ses i filmen nedan.

Vi tackar Sean för tipsen och hoppas att de kan inspirera många till att förlänga gäddsäsongen. Fisket nu är glödhett och i förra veckan rapporterade vi om två 15-kilosfiskar, varav en togs på trolling och den andra på spinn från land! Blir det någon rapport även den här veckan?

Hans Hällman

Jodå – det är tillåtet att jaga skarv. Åtminstone om den anses vara ett hot mot en annan art. Det är beskedet som skapar hopp för fiskevänner, inte minst i Älvkarleby och övriga områden kring Dalälven.

Fiskejournalen kunde redan i oktober berätta om länsstyrelsen upptäckter i Gavlebukten, där de hittade mängder av PIT-tags från öringsmolt i anslutning till skarvkolonier. Vid den senaste scanningen vid Snatra brygga Karlholm hittades 300 havsöringstaggar på ett par timmar.

Länsstyrelsens personal misstänker att skarvar ätit upp 30 000 havsöringsyngel vid Dalälven de senaste åren. 400 skarvar har skjutits i skyddsjakt – frågan är om det behövs mer jakt. Antalet skarvar i den norra delen av Uppsala län beräknas till 2 000.

Länsstyrelsens tjänstemän har räknat på saken och misstänker att skarvarna är specialister på att ta små öringar.

– De räkneexempel som vi gjort pekar mot att det handlar om cirka 30 000 havsöringar de senaste åren, säger Daniel Brelin, fiskekonsulent på länsstyrelsen i Uppsala, till UNT.

På sikt hotas bland annat sportfisket i Dalälvens mynning.

– Trenden är negativ över tid. Förra året drog sportfiskare upp drygt tusen havsöringar i Dalälven i Älvkarleby medan det för trettio år sedan drogs upp nästan fyratusen, berättar Christian Johansson, Älvkarleby sportfiskeförening, för UNT.

Ett sätt att få stopp på skarvarnas öringkalas är att skrämma bort dem från områden där de små öringarna har sina ståndplatser.

En skyddsjakt har genomförts i år och då sköts 400 skarvar. Tidigare var det bara tillåtet att bevilja skyddsjakt om skarvarna gjorde åverkan på fiskeredskap.

– Nu finns en ny dom som säger att jakt även kan tillåtas om den är ett hot mot vissa fiskarter, säger Daniel Brelin till UNT.

Läs mer här:

Sorglig upptäckt: Skarv åt mängder av öringsmolt

Under många år har både svenska och danska kommuner och organisationer kämpat för att stoppa sandsugning av Öresunds botten. Nu kommer glädjebeskedet att de äntligen lyckats.

Det hela kan inte beskrivas som annat än en storseger för havsmiljön. Sandsugningen anses förstöra oersättliga naturvärden och skapa stora, djupa och döda hål på sundets botten. Under 2016 togs exempelvis mer än 300 000 kubikmeter sand upp för att användas som byggnadsmaterial.

I Sverige har sandsugning inte tillåtits sedan 1982, men det har fortfarande exporterats hit. Ett förbud mot sandsugning skulle slå hårt mot byggindustrin, har ett av argumenten varit.

Men nu har det konservativa Folkeparti lyckats övertala den danska regeringen och miljöministern att sandsugningen ska stoppas, från Öresundsbron i söder till Gilleleje och Kullen i norr. Området ska också skyddas enligt EU:s havsstrategidirektiv.

Kungörelsen om förbudet ska läggas fram på danska Folketinget fredag 16 november. De redan givna tillstånden kommer vara svåra att dra tillbaka, men från och med 2025 kommer all sandsugning att upphöra i Öresund.

En av dem som hängett sig åt kampen mot sandsugning är Gordon P. Henriksen, specialkonsulent på Fishing Zealand. Nu får han äntligen fira framgången efter allt slit:

– Vi är många som har arbetat länge för att stoppa sandsugningen i Öresund. Sanden hämtas oftast på grunda rev som är mycket viktiga livsmiljöer för fisk och andra marina livsformer. EU: s livsmiljödirektiv är en mycket bra nyhet som bidrar till att trygga både djur- och fiskbestånd i framtiden. Det ska ju finnas något att fånga för morgondagens generationer.

Läs mer om striden här:

Sportfiskares engagemang avvärjde hot mot Öresund

Fascinationen i att se stora fiskar ta ett bete eller byte är för oss fiskare oemotståndlig. Här ser du en välskulpterad gädda ta en kroklös betesfisk.
Ponera att du fiskat hela dagen och börjat packa ihop spön och prylar. Kylan har letat sig genom tre lager kläder, magen kurrar och du har tittat på klockan fler gånger än du kan räkna den senaste timmen. Inte ett tecken på fisk under hela dagen. Du krokar motvilligt men beslutsamt av betesfisken och kastar den i i sjön. Då händer det här.