Vad händer med den svenska laxstammen? Både frågor och mörka moln hopar sig efter sorgliga rapporter om ovanligt många sjuka och döda fiskar i våra vattendrag. Från Torneälven i norr till Mörrumsån.

Är det en tillfällighet, som en följd av den extremt varma och torra sommaren? Eller är det resultatet av en större, global problematik liknande den som Fiskejournalen tidigare skrivit om, att det handlar om tiaminbrist orsakat av luftföroreningar?

Larmet går nu på bred front, och samtidigt kommer varningssignaler om att den norska vildlaxstammen också hotas på sikt. Fiskejournalen kommer att följa händelseutvecklingen och prata med experter kring vad som måste göras.

Författaren och laxexperten Mikael Frödin tycker exempelvis att yrkesfisket måste dra i nödbromsen redan nu:

– Kort och direkt så bör man nu först av allt sluta fiska laxen med yrkesfiskeredskap. Man borde man pausa uttaget helt tills man ser vart utvecklingen leder. Jag anser även att man bör skynda på utfasningen av kompensationsodlingen. Att helt sluta odla innan 2020 är troligen en av de viktigaste åtgärderna. Att snabbt överföra de stora resurserna till att stärka de ekosystem där laxen skall reproducera sig är en nödvändig åtgärd, säger Mikael Frödin till Fiskejournalen.

Sveriges radio ägnade även det senaste programmet av Kaliber åt laxdöden, det avsnittet hittar du här:

Det är bara tillåtet att fiska med spö i Gavleån – alla andra fiskeredskap som nät, mjärdar och ryssjor är förbjudna. Det var därför ingen tvekan om att fisketillsyningsmännen skulle göra en polisanmälan efter upptäckten i slutet av oktober.

I Gavleåns mynning hittade de nämligen nio mjärdar, en sump och ett nät, rapporterar Gävle Dagblad. Beslaget gjordes efter ett tips, som alltså visade sig stämma. I mjärdarna fanns både mört, abborre och braxen som de släppte ut i igen.

Fisketillsyningsmän anmälde tjuvfisket till länsstyrelsen och polisen, dit de också lämnade de beslagtagna fiskeredskapen. Till Gävle Dagblad säger de att det finns en marknad för fisken, och ger som exempel att det är tänkbart att mört skulle säljas som bete på den stundande gäddtävlingen i Älvkarleby.

Här är några andra fall av tjuvfiske i sommar:

Tjuvfiskare ertappades – blev av med fångst och utrustning

Omfattande tjuvfiske i Storsjön

En av de största insatserna någonsin för miljön i Norrbotten blir nu verklighet. Nu har nämligen Naturvårdsverket beviljat hela 160,5 miljoner kronor till saneringsarbetet i Karlshäll vid Notviken i Luleå.

Det kvicksilverförorenade området ligger i Notviken där en före detta slipmassefabrik tidigare var aktiv. Under de kommande åtta åren bedöms upp emot 150 kilo kvicksilver kunna saneras bort från det förorenade området, enligt ett meddelande från Länsstyrelsen i Norrbotten.

Bland annat kommer bidraget att möjliggöra: Bärgning av sjunktimmer, hydroakustisk undersökning, muddring, avvattning av muddermassor och omhändertagande av muddermassor.

– Vi är såklart glada att Karlshäll fått bidrag i denna omfattning. Efter många års utredningsarbete kan vi nu ta steget vidare till åtgärder och sanering, säger Hanna Nilsson, handläggare vid Länsstyrelsen i Norrbottens län.

Här kan du läsa om årets laxuppgång i Norrbotten:

Uppåt för laxen i Råneälven – dubbelt så många steg

Fiskejournalen och Allt om Flugfiske får förstärkning på säljsidan både när det gäller print och digital media. Från och med 1 november är Jesper Larsson kontaktmannen för den som vill synas i Sveriges största fristående fiskemedia.

Jesper driver sedan flera år tillbaka egen guideverksamhet i norra Sverige och besitter en god insyn i branschen efter flera års säljuppdrag på CWC samt som fiskeguide, lärare och instruktör sedan 2003.
– Jag ser verkligen fram emot att jobba med Fiskejournalen och Allt om Flugfiske, som jag själv har följt under hela min egna fiskekarriär, hälsar Jesper Larsson.

Så här kommer du i kontakt med Jesper: 
Jesper Larsson, 073-047 31 78
jesper.larsson@fiskejournalen.se

Flugfiskemässan ”Från fluga till antispinn” i Uppsala brukar vara ett uppskattat inslag i novembermörkret. Nu kommer dock beskedet att den är inställd detta år.

Det är mässgeneralen Niklas Dahlin som meddelar att de inte lyckats hitta någon ersättningslokal till Galejan, som var uppbokad av ett annat evenemang. Mässan, som skulle arrangerats 17 november, brukar vara välbesökt och locka både proffsbindare och utställare av rang. I samband med middagen så brukar det även hållas en uppskattad auktion till förmån för något fiskevårdsändamål, och 2017 var det Föreningen Långforsen som fick mottaga över 60 000 kronor till sin kamp för att befria Långan från kraftverket i Långforsen.

– Antispinnmässan återkommer 2020, hälsar Niklas Dahlin till Fiskejournalens läsare.

Nu får vi i stället ladda för den stora Sportfiskemässan i Jönköping 29-31 mars i Jönköping.

Här kommer ett riktigt lyckopiller i höstmörkret. Det är Mattias Landfors och Kajsa Landfors som har gjort en vacker kortfilm som verkligen visar nyttan med fiskevårdsarbete.

Filmen är inspelad vid ett mindre vattendrag i Örnsköldsviks kommun, och den visar väldigt tydligt hur öringen ibland behöver hjälp för att kunna ta sig fram i lekbäckar som blockerats genom mänsklig påverkan.

Biotopvårdsarbetet är utfört av Moälvsfisket, Örnsköldsvik Kommun, Örnsköldsviks fiskevårdsförening och berört Fiskevårdsområde. Mattias Landfors är bland annat medarbetare för Allt om Flugfiske. Titta och njut av skådespelet!

Det är många laxvänner som håller tummarna lite extra hårt denna fredag. I dag ställs nämligen journalisten och författaren Mikael Frödin inför norsk domstol.

Det handlar om det uppmärksammade fallet i Altafjorden 2017, då han bröt mot norsk lagstiftning genom att vistas närmare en laxodling än tillåtna 20 meter. Mikael Frödin var där för att filma förhållandena inom den hårt kritiserade odlingsindustrin.

Fiskejournalen kommer att rapportera när det finns något utfall.

Läs hela bakgrunden till rättegången här:

Fiskeprofilen Frödin i rätten: Beredd ta fängelsestraff

EU-parlamentariker Linnéa Engström (MP) skräder inte orden när det gäller förvaltningsplanen för unionens västra vatten som nu antagits:

– Vi gröna har kämpat för att förvaltningsplanen för EU:s västra vatten ska vara i linje med målen i den gemensamma fiskeripolitiken. Det innebär att bestånden ska återhämta sig så att fisket på sikt blir hållbart. Men föredragande Alain Cadec (EPP, konservativ) säljer ut våra gemensamma resurser utan någon insyn eller information till medborgarna, säger hon i ett uttalande från Miljöpartiet.

Den aktuella förvaltningsplanen omfattar bottenlevande fiskar i unionens västra vatten – det vill säga från Skottland till Spanien. Målet är att fiskebestånden ska få återhämta sig till hållbara nivåer. Men i stället får kortsiktiga ekonomiska intressen styra besluten, säger Linnéa Engström, viceordförande i EU-parlamentets fiskeriutskott.

– Föredragande ledamoten Alain Cadec (EPP, konservativ) ville fördröja målet att uppnå maximalt hållbart fiske med tre år och tillåta fiske i stängda områden, vilket är skandalösa förslag. Tack och lova lyckades vi stoppa honom.

– Våra hav töms på liv och vi har inte ens debatterat saken i plenum. Den här processen har gått snabbt och under radarn vilket är helt i industrins intressen. När det gäller planerna för Östersjön och Nordsjön intog EU-parlamentet en position som skulle innebära ett stopp för överfisket. Den trenden är nu bruten. På det här sättet ger EU-parlamentet bort sin egen makt i det här sammanhanget, vilket är sorgligt, konstaterar Linnéa Engström.

Läs om besvikelsen efter EU:s fiskekvoter:

Besvikelse efter EU-möte – torsken under hård press

Tar du en vilodag från fisket i dag – och vill lyssna till något annat än ”Ring så spelar vi”?

I så fall tipsar vi om ett färskt podavsnitt från Swedish Anglers, där bland annat Fiskejournalens webredaktör Mathias Larsson medverkar som gäst. Det surras fiske och fisketidningar, och dessutom får du veta historien kring Fiskejournalen och vad som gjorde att Mathias fastnade så hårt på kroken.

Plugga in hörlurarna och lyssna här:

Under 2017 dog det 53 miljoner laxar i norska odlingskassar. Över 100 miljoner kilo mat gick med andra ord till spillo. Det var några av sifforna som kom fram under rättegången mot journalisten Mikael Frödin i Alta under fredagen.

Norsk press, miljöorganisationer, politiker och sportfiskare. Det var många som fanns på plats för att följa rättegången mot journalisten Mikael Frödin, som stod åtalad vid Altas tingsrätt för att ha vistats närmare en laxodling än tillåtna 20 meter. Mikael Frödins syfte med lagbrottet var att filma förhållandena inom den hårt kritiserade odlingsindustrin. Uppståndelsen inför rättegången måste beskrivas som enorm, eftersom i stort sett all stor media i Skandinavien uppmärksammat fallet.

Hur blev då domslutet? Böter eller fängelse?

– Det får vi veta på onsdag eller torsdag, säger en slutkörd Mikael Frödin till Fiskejournalen dagen efter rättegången.

Men hur vill du beskriva att det gick?

– Väldigt bra. Framför allt gav rätten mig tiden som jag behövde för att kunna presentera min ståndpunkt. Det har aldrig tidigare varit så mycket folk i Altas tingsrätt, så med tanke på vilket genomslag fallet fått så är jag nöjd.

Mikael Frödin hävdade inför rätten att han handlade i nödvärn.

–  Mitt journalistiska ansvar gav mig rätten att skaffa informationen på det här sättet eftersom det inte fanns några andra möjligheter att göra det. Sedan underströk jag att vi inte gjorde någon som helst yttre påverkan på kassarna eller företagets verksamhet, vi bara dokumenterade den rådande situationen.

Nyheten om rättegången har sänts både i norska NRK och svenska TV4 Nyheterna, där även världsnaturfonden WWF kritiserar den norska odlingsindustrin skarpt. Mikael Frödins egna bilder på de sjuka laxarna sprids nu över hela världen, och oavsett vad domen mot honom blir så hoppas han att fallet ska vara ett steg på vägen mot att rädda den vilda laxen.

– Vi vinner den dagen som odlingsindustrin flyttar in i slutna system. Fram till dess måste vi fortsätta påverka både politiker och konsumenter. Vill de verkligen äta den här fisken, som bidrar till att de ekologiska systemen kollapsar och utrotar den vilda laxen? frågar sig Mikael Frödin.

Med vid rättegången fanns även representanter från den norska odlingsindustrin för att förklara sin ståndpunkt. Andreas Kveme, vd för norska odlingsjätten Grieg Seafood, hävdar i media att den odlade fisken är ett miljövänligt och säkert sätt att framställa protein på, i jämförelse med exempelvis köttindustrin.

Ligger det trots allt inte någon sanning i det?

– Det är helt fel, fullständigt fel, hävdar Mikael Frödin.

– Det han egentligen säger är att detta bara är ett bra sätt för dem att tjäna pengar på. Hade han varit i köttbranschen så hade han sagt tvärtom. Ekonomin kommer helt klart före ekologin, men vi kan inte fortsätta utrota djurarter och natur på detta sätt. Det blir en allt större ryggsäck för kommande generationer att bära på, som kommer att undra varför det plötsligt inte finns någon vild lax kvar. Sedan väljer Andreas Kveme att inte uttala sig om de faktiska förhållandena som vi avslöjar.

Under rättegången vittnade även biologen och sakkunnige vid organisationen ”Norske lakselver” Erik Sterud, som bekräftade den dystra statusen för norska vildlaxälvar. Enligt det Norska vetenskapliga rådet steg det 530 000 laxar i norska älvar under 2017, vilket är en halvering på fem år. Och i augusti 2018 kom det en ny rapport som bekräftar ytterligare en dramatisk minskning.

– De angav att rymlingar, lus och infektionsspridning från odlingsindustrin är den största anledningen. Sedan kom det fram siffror från odlingsbranschen själv att det dog 53 miljoner laxar i norska odlingskassar under 2017, och att det således var 100 miljoner kilo mat som gick till spillo. För att producera de 100 miljoner kilona gick det åt ungefär 250 miljoner kilo annan fisk i form av foder. Slöseriet med den ekologiska resursen är enorm, berättar Mikael Frödin.

Tor Erlend Nilsen från Altaälvens förvaltningasorganisation, ALI, uttalade sig också kraftfullt om odlingsnäringens påverkan på Altaälvens unika och skyddsvärda laxstam, via fortsatt genetisk påverkan, sjukdomar och lusspridning.

Enligt Mikael Frödin själv betraktas han själv nu som den norska odlingsindustrins fiende nummer ett.

– Men jag är inte fiende till odlingsindustrin, utan jag vill bara påskynda omställningen till att använda slutna system, och det är väldigt bråttom med den omställningen.

Fiskejournalen återkommer i fallet när domslutet tillkännages.

Här är nyhetsinslaget om rättegången i TV4 Nyheterna.

https://www.tv4.se/nyheterna/klipp/norsk-laxodling-får-hård-kritik-11841250

Tanken var att medlemmarna i Mieådalens sportfiskeklubb stillsamt skulle få njuta av skådespelet med lekande öring i Mieån under hösten. I stället har de fått jaga tjuvfiskare längs vattendraget.

Fiskeklubben har gjort iordning en massa lekbottnar och även rensat ån från mängder av skräp genom åren, med det enda syftet att förbättra förutsättningarna för öringarna som vandrar upp genom Karlshamn för att reproducera sig. Och jodå – öringarna har kommit. Men det har även tjuvfiskarna gjort.

– Fisken fångas med håvar och ljuster. Snacka om att det är lite motvind just nu, säger Leif Hägg som själv hittat blodfläckar efter rensad fisk.

Fiskeförbud, som ignoreras av vissa.
Foto: Melanie Figueira

Hans kamrat Martin Johansson, som ansvarar för fiskevården i ån, har nu ökat patrulleringen på både dagtid och nattetid.

– Senaste veckan har vi tillsynsmän ökat närvaron och går rundor 4–5 gånger om dagen, just på de viktiga sträckorna där leken sker, berättar Martin som säger att de fått jaga bort folk på både ljusan dag och kvällstid.

Du som vill bekanta dig lite närmare med Mieån och även se lekande öringar i aktion kan titta på filmen som Melanie Figueira spelat in här:

11-årige Filip Jörgensen med sin ovanliga fångst.

Storleken på den här hälleflundran är knappt värd en axelryckning. Ändå är den en stor sensation. Den är nämligen fångad i Helsingörs stadshamn, där hälleflundra normalt sett inte finns i artregistret.

Det var 11-årige Filip Jörgensen och kamraten Rasmus Serber som lyckades bärga den sensationella fisken under en fisketur i Helsingör 21 oktober. Det som först verkade vara en ordinär rödspätta var i stället en hälleflundra på cirka 500 gram. Pojkarna insåg själva att fångsten var extraordinär, och tog själva kontakt med Öresundsakvariet, varifrån en biologistuderande hämtade upp fisken och tog med den tillbaka.

Jens Peder Jeppesen, akvariechef på Öresundsakvariet, har nu en raritet i samlingen.

– Det är en mycket ovanlig och närmast sensationell fångst, både med hänsyn till förekomsten i hela Öresund, men också att den är tagen vid färjorna i stadshamnen. Det är första gången jag hör talas om en hälleflundra som fångat så nära den danska kusten, säger han i ett pressmeddelande.

Hälleflundran lever normalt sett på djup mellan 300-2 000 meter, och en teori är att den lilla hälleflundran kan ha pressats in mot grundare vatten av starka nordvästvindar.

Här kan du läsa om en jätteflundra som togs tidigare i år:

Rekordstor flundra från land

Norrköpings storabborrar lever farligt – och tyvärr verkar de bli allt färre. Kjellis Kristiansen och andra fiskeentusiaster har velat se skärpta regler kring fisket i Norrköpings ström, i syfte att skydda de större fiskarna.

– Vi är inte bortskämda med de större borrarna, det vill säga 1 kilo plus och 40 centimeter inne i strömmen. Tyvärr synes folk som tar hem de praktexemplaren när de väl åker upp, berättar Kjell Kristiansen.

I Cityfiskes anda och regelverk har det inte funnits specifikt skrivna regler om abborren förutom fredningstider. Han har därför uppvaktat Cityfisket angående möjligheten att införa en maximimått på abborrar som får tas upp, och nu har han fått napp på det:

– Det kommer att införas ett maxmått på 38 centimeter från och med premiären 1 januari. Hoppas att det sprider sig till fler vatten, meddelar en glad Kjellis Kristiansen till Fiskejournalen.

Apropå stora abborrar: Du följer väl tävlingen Höstborren/TheBig5?

Hemlig metod bakom Pontus ledarfisk i Höstborren

Nu är det praktiska arbetet äntligen igång, under hösten bygger Tranås Energi en fiskväg runt sin vattenkraftstation i Forsnäs.
Under de första veckorna har det byggts upp en vall i kanten av dammen. Här kommer man sedan att pumpa ur vattnet, så att grävningen av själva fiskvägen kan göras i torrhet. Vid sidan om vallen kommer vattnet att flöda som vanligt under hela byggperioden.

Genom dessa trummor ska öringen och andra fiskar simma, obehindrat förbi kraftverksstationen.

För att fisken sedan ska kunna ta sig vidare till det naturliga flödet på andra sidan vägen kommer en trumma att placeras under vägen.
– Just nu förlägger vi trumman, parallellt med att vi tätar vallen, säger Magnus Lundberg som är ansvarig för vattenkraftproduktionen på Tranås Energi.

Omlöpet kommer att fungera för alla fiskarter i området, men byggs främst för öringens skull.

Även grävningen av själva fiskvägen kommer att starta inom kort och hela projektet planeras bli klart innan årsskiftet. Omlöpet kommer att fungera för alla fiskarter i området, men byggs främst för öringens skull.

Bilden visar det naturliga flödet förbi vattenkraftstationen, som kommer att bli en del av fiskvägen.

Är du intresserad av att köpa din el från ett elbolag som gör skillnad? Läs mer HÄR!

Larmen om sjuka och döda laxar i de nordiska vattendragen går på bred front nu. En av teorierna är att det handlar om tiaminbrist, alltså vitamin B, vilket även drabbar andra arter hårt.

En av de forskare som ägnar mest tid åt ämnet är Lennart Balk på Stockholms universitet. Han kommer att hålla en föreläsning kring detta torsdag 8 november, under rubriken Århundradets viktigaste miljöfråga?.”Ett för allt liv nödvändigt vitamin saknas. Norra halvklotet är särskilt drabbat. Laxen, sjöfåglar och andra djur kring Östersjön är påverkade. Älgen är borta från vissa delstater i USA. Kan våra älgar påverkas”, står det i inbjudan.

Platsen är Gunnarsbyns Folkets Hus i Norrbotten, klockan 19.00. Arrangörer är Degerselsbygdens Samfällighetsförening/Råne älvdal, och deras förhoppning är att kunna sända föreläsningen på nätet också.

Här kan du läsa mer om tiamin-larmet:

Westrin om eko-kollapsen: Vi måste påverka politikerna

Det finns inget dåligt väder – bara dåliga kläder. Och det finns inte heller några fel tidpunkter – bara fel metoder. Fråga bara gösfiskaren Tommy Blomander från Hjältevad, som gärna lurar de stora fiskarna när de andra gått hem.

Ni som följer fiskeflödena på sociala medier har säkert sett Tommy Blomander posera med någon jättegös. Faktum är att han poserar med jättegösar häpnadsväckande ofta. Dessutom brukar han bjuda på lite extra krydda, eftersom han gillar att filma händelseförloppen genom ekolodets livescope. I slutet av oktober var han exempelvis ute med sin kajak och fångade en bjässe på 9.4 kilo och 97 centimeter, som han dokumenterade via livescope.

– Det är väldigt roligt med livescope. Det syns till och med hur fisken öppnar munnen när den hugger, säger Tommy Blomander till Fiskejournalen.

Under söndagen 4 november hade han återigen ett minnesvärt fiske, då det blev en ny supersize-gös i håven.

– Fisket var trögt, men när jag kom in i mörkret så vaknade gösarna till. Då lyckades jag få fyrs stycken över 5 kilo och med en fin topp på 8,7 kg och 93 cm. Betet för dagen en Storm joker vert 9 i färgen CA, berättar Tommy Blomander.

Hans tips är att inte åka hem bara för att solen går ned bakom horisonten.

– Stanna gärna kvar några timmar i mörkret, det kan ge oväntat resultat. Se bara till att ha ficklampa och utrustning så ni hittar iland på rätt ställe, för det är lätt att bli desorienterad i mörkret.

Tommy har fångat mellan 10-15 gösar över 90-centimetersgränsen under 2018, och nu siktar han på det svenska rekordet, som är 12.53 kilo.

– Jag fick en gös på 11.7 kilo i somras, och om jag exempelvis fångar en sådan fisk strax innan lek så kan det innebära nytt rekord. Men det är klart att drömgränsen är 13 kilo nu, säger Tommy.

Här kan du läsa om drömgösar vi minns:

Drömfiskar vi minns: Sveriges största spöfångade gös

Vill du veta hur det kan se ut i en kasse med odlad lax?

Då ska du både se de omtalade filmsekvenserna som Mikael Frödin tog 2017, som ledde till den uppmärksammade rättegången i Alta. Samt den här 10 minuter långa filmen. Det är organisationen Scottish salmon watch som vill sprida bilder från en odling i Skottland, där förhållandena uppenbarligen också är under all kritik. Filmen spelades in i smyg under sommaren 2018, och den visar bland annat deformerade och parasit-angripna fiskar under ytan, som även har sällskap av torsk- och sejyngel i kassarna.

Den torra och varma sommaren har inte bara ställt till bekymmer för fiskarna. Nu kommer det även rapporter om att flodpärlmusslan far illa på många håll.

Läget för flodpärlmusslorna i Värmland beskrivs exempelvis som allvarligt. Under sommaren och hösten har länsstyrelsen i flertalet vattendrag flyttat musslor till djupare miljöer.

– Det har främst varit musslor som hamnat på helt torrlagda områden. I ett fall har vi även flyttat ett större bestånd, cirka 600 musslor till ett annat vattendrag. I det vattendraget står de för tillfället i 13 modifierade burar med musslor. Vidare har vi använt oss av hävertar i två vattendrag för att säkerställa vattenföringen för musslor, kräftor och öring, berättar Urban Nyqvist på Länsstyrelsen i Värmland.

Även från Jämtland kommer det liknande rapporter, där den torra sommaren har inneburit en kraftigt förhöjd dödlighet för flodpärlmusslan.

– Jag har sett en hel del döda musslor i flera vatten, exempelvis i Räggån i Bräcke kommun, berättar Anders Rydeborg på Länsstyrelsen i Jämtland.

Det har kommit mer nederbörd under senare delen av hösten och i flera vattendrag har vattenföringen ökat. Inför vintern så finns det en oro för fortsatt torrt väder och sträng kyla. Risken är även att flodpärlmusslornas kondition inte är den bästa när de går in i vintern.

– De låga flödena har gjort att många inte fått tillräckligt med föda för att klara en vinter. Det slutliga resultatet av sommarens torka kommer märkas till våren. Vi hoppas naturligtvis att det kommer komma nederbörd under den återstående delen av hösten och att vi slipper göra fler flyttar av musslor men vi har även börjat planera vad som ska göras om det blir torrt och kyligt, det vill säga ett akutläge, säger Urban Nyqvist.

Läs mer om flodpärlmusslan här:

Flodpärlmusslan hotad – behöver fler öringar

Tidigare i höstas rapporterade vi om när Fiskejournalens medarbetare Emil Filipsson hittade likdelar under en havsöringstur i Gullmarsfjorden. Under lördagen fick sportfiskare i Västerås ett kranium på kroken.

Den makabra händelsen utspelade sig i Svartån mellan Västerås och Skultuna, där två personer var ute och fiskade i godan ro.

– En får bottennapp och sen ser de att det satt ett kranium på kroken. Personerna kontaktade då polisen, säger Johan Thalberg, presstalesperson vid polisen i Västmanland, till SVT.

Polisen kallades till platsen och en förundersökning om mord har nu inletts. Kraniet transporterades till rättsmedicin i Uppsala för vidare undersökning, som senare bekräftade att det med största sannolikhet var ett människokranium som hade fastnat på kroken.

Även för två år sedan inträffade en liknande händelse, som du kan läsa om här:

Fick kranium på kroken

Nej, det här duger inte längre. Trollhättans fiskeentusiaster sätter nu ned foten mot Vattenfall. Detta efter att det enbart fångats 44 laxar i Trollhättan under hela säsongen.

Det är främst förre fiskevakten Sonny Larsson och Jonas Stridh på Fiskeshoppen i Trollhättan som vill uppmärksamma det katastrofalt dåliga laxfisket ovanför Lilla Edets kraftverk i Göta älv.

”Vattenfall tar död på Trollhättans laxfiske. I många år har det pratats om fria vandringsvägar för laxen och öringen i Göta älv. Årets fiske i Trollhättan kan sammanfattas med ett enda ord – katastrof. Vanligtvis brukar det fångas cirka 20 procent i Trollhättan, av vad som fångas i Lilla Edets laxfiske. I år fick man cirka 1226 laxar i Lilla Edet och i Trollhättan endast cirka 44 stycken. Detta motsvarar mindre än fyra procent av fångsterna i Lilla Edet, skriver Sonny Larsson i en skarp insändare.

Enligt honom och Jonas Stridh sköter inte Vattenfall om fisktrapporna på rätt sätt, vilket gör att laxen har svårt att passera kraftverket.

Vattenfall har angett att en anledning till den svaga uppgången av lax kan bero på höga vattentemperaturer och låga vattenflöden, och att de dessutom sköter åtagandet för fiskpassage i Lilla Edet på exakt det sätt som vattendomen föreskriver. Men det resonemanget duger inte enligt Jonas Stridh, som nu vill se helt andra lösningar.

– För det första så borde de ha laxtrapporna öppna hela säsongen, dessutom har Vattenfall världens chans nu att göra ett riktigt omlöp vid det nedlagda pappersbruket på andra sidan, hälsar han Vattenfall.

Återstår att se om Vattenfall nappar på det.

Läs om de ovanliga fångsterna från Lilla Edet:

Puckellaxar fångade i Göta älv