Quantcast
Channel: Fiskejournalen
Viewing all 4395 articles
Browse latest View live

Skidort exploaterar på fiskens bekostnad

$
0
0

Rödingen leker helst på grusig och stenig botten  utan allt för mycket fint sediment. Foto: Tobias Dahlin

Åre är i dag en internationell skidort av högsta klass. Men vägen dit har kostat på. Inte minst för naturen. Provfisken i Åresjön indikerar dramatisk reduktion av sjöns unika rödingstam.

Många har njutit av Åres pister som leder ner till den långsmala Åresjön. Det dramatiska landskapet har varit ortens kännetecken, men nu har man upptäckt att branterna också bidragit till allvarliga problem. Mängder av sediment, som frigjorts vid exploatering, har sköljts ner längs berget och ut i sjön. Den tidigare steniga bottnen har därmed fått ett stort tillskott av fina partiklar som dramatiskt försvårar leken för sjöns unika rödingstam. Provfisken har gjorts och resultatet är alarmerande. Hela 75 procent färre fiskar fångades i jämförelse med provfisken som gjorts tio år tidigare.
– Jag tycker det är tragiskt att vi sitter i den situation som vi gör, säger Karl-Erik Andersson som är engagerad i den lokala fiskeföreningen.

”Jag tycker det är tragiskt att vi sitter i den situation som vi gör”

Även kommunens politiker ser allvarligt på situationen.
– Det är beklagligt att den sedimentation som varit påverkar sjön. Där tror jag att kommunen måste bli bättre. Vi har redan blivit bättre tror jag, men att jobba med förbättringar inom det området är livsnödvändigt, säger kommunalrådet Peter Bergman.

Läs mer här.

Se inslag från SVT här.

Hans Hällman


Göteborgs Hamn kompenserar för minskat ålgräs

$
0
0

Ålgräsängar är en allt ovanligare syn längs den svenska västkusten. Återplantering utförs av dykare som  planterar skotten styckvis. Foto: Sandra Andersson / Marine Monitoring

Snart påbörjas den största återplanteringen av ålgräs i Sverige. Området blir minst 1,7 hektar, vilket motsvarar den yta som går förlorad i samband med utbyggnaden av Göteborgs Hamn.

Ålgräsängar är hotade ekosystem och i Bohuslän har ålgräset försvunnit på många platser. Eftersom ålgräsängar fyller många viktiga ekosystemfunktioner är de viktiga att bevara.
Göteborgs Hamn, som åtog sig miljökompensation i samband med att hamnens utbyggnad fick miljötillstånd, kommer att plantera minst lika mycket ålgräs som försvinner när den nya terminalen byggs.
– Som alltid när vi bygger nytt kompenserar vi för de intrång vi gör. För att vi ska behålla vår konkurrenskraft och möta framtida tillväxt måste hamnen växa – men på ett hållbart sätt, säger Edvard Molitor, miljöchef på Göteborgs Hamn AB.

”För att vi ska behålla vår konkurrenskraft och möta framtida tillväxt måste hamnen växa – men på ett hållbart sätt”

Idag finns fungerande metoder för att restaurera ålgräs, men återplantering är kostsam och valet av plats viktig för att åtgärden ska bli framgångsrik. Därför läggs nu stor kraft på att hitta ett område med gynnsamma förhållanden.
– Detta är ett viktigt projekt och det vore fantastiskt om vi hittade områden i Göteborgs skärgård där ålgräset kan komma tillbaka genom restaurering. Vi kommer att påbörja arbetet med att ta fram lämpliga lokaler nu under våren och sommaren, säger Sandra Andersson från Marine Monitoring, som tillsammans med Havs- och Vattenmyndigheten och Länsstyrelsen ansvarar för återplanteringen.

Läs mer om projektet här.

Hans Hällman

Tellis flugfiske i Patagonien – nu också på film

$
0
0

Rio Gallegos är en av världens bästa havsöringsälvar. Foto: Tellis Katsogiannos

I Tellis Katsogiannos senaste filmprojekt får vi uppleva en hissnande natur och ett fiske i världsklass. ”Treasures of Patagonia” består av två delar, varav den första bjuder på stentuffa fajter med Rio Gallegos jätteöringar!

Patagoniens orörda natur och karga landskap erbjuder unika naturupplevelser som lockar många. Flugfiskeesset Tellis Katsogiannos har förlagt flera expeditioner till den argentinska sydspetsen och hans första film om Patagonia är nu färdig.  I den får vi se när han och hans vänner ger sig i kamp med Rio Gallegos mytomspunna – och välväxta – havsöringar!

Film nummer två kommer att handla om regnbågsfiske på Patagonias fjällstäpper och släpps i mars.

Hans Hällman

Snart dags för pimpeltävling på nästa års SM-vatten

$
0
0

Är du sugen på tävlingsfiske i närheten av Stockholm? I helgen välkomnas alla att testa nästa års SM-vatten. Foto: Erik Tikkanen

På söndag hålls en av årets stora pimpeltävlingar på Mälaren. Arrangörerna räknar med stort intresse, inte minst eftersom tävlingen avgörs på samma vatten som SM 2018!

Tävlingen, som är ett delkval till SM och ingår i den rikstäckande Pimpelsort Cup, hålls i Steningeviken där också SM 2018 kommer att avgöras. Arrangemanget lär locka mängder av tävlingssugna pimplare och alla som vill medverka får plats. – Vi i SM-gruppen från Stäkets SF och Enskede SFK hälsar alla välkomna och hoppas på ett högt deltagarantal nu på söndag, hälsar Erik Tikkanen.

”Vi i SM-gruppen från Stäkets SF och Enskede SFK hälsar alla välkomna och hoppas på ett högt deltagarantal nu på söndag”

Vi önskar både deltagare och arrangörer lycka till och ser fram emot att rapportera om resultatet på måndag.

Läs mer om programmet här.

Kemiska stridsmedel funna i fisk

$
0
0

De kemiska stridsmedel som hittats kommer sannolikt från sönderrostade bomber. Här syns en sprucken bomb från ett vrak på drygt 200 meters djup. Foto: Sjöfartsverket

Fisk vid vrak väst om Måseskär har upptagit kemiska stridsmedel. Det framgår efter att Havs- och Vattenmydigheten har provfiskat i området. Utredarna efterlyser en större undersökning för att bättre förstå problemets omfattning.

Måseskärsvraken i studien har en dramatisk historia. De dumpades av allierade styrkor efter andra världskrigets slut och var rustade för krig.  Nu har utredare på Havs- och Vattenmyndigheten upptäckt att båtarnas förflutna kan spåras i fisk. Flera rödtungor uppvisade låga halter av det giftiga ämnet diphenylchlorarsine, som använts i två olika stridsmedel.
– De funna halterna är inte farliga, men ämnena ska inte finnas i maten och fynden stödjer rekommendationen att inte fiska i området. Det är också viktigt att fortsätta undersöka vilka ämnen som finns i fisk och skaldjur i området, säger Salomon Sand, toxikolog på Livsmedelsverket.

”De funna halterna är inte farliga, men ämnena ska inte finnas i maten och fynden stödjer rekommendationen att inte fiska i området”

Torskar runt vraken uppvisade inga spår av stridsmedel. Däremot var flera havskräftor drabbade. För att bättre förstå giftets utbredning krävs fortsatta studier.
– Vi behöver självklart gå vidare med nya undersökningar där vi tittar på fler arter, större områden och kanske även andra platser, säger Frida Åberg, utredare på enheten för havsplanering och maritima frågor på Havs- och Vattenmyndigheten.

”Vi behöver självklart gå vidare med nya undersökningar där vi tittar på fler arter, större områden och kanske även andra platser”

Västkusten är inte den enda dumpningsplatsen för uttjänta krigsfartyg. Liknande sänkningar gjordes också söder om Gotland. Huruvida fisk vid de vraken har upptagit kemiska stridsmedel är oklart.

Totalt finns det runt 17 000 vrak i svenska vatten. Av dem är 300 klassade som miljöfarliga och ett trettiotal bedöms utgöra en akut miljörisk. Ansvaret för att samordna undersökningar och sanering av dessa vrak ligger hos Havs- och Vattenmyndigheten.

Läs mer här.

Hans Hällman

Arga fiskare är roligast på film

$
0
0

Som fiskare gäller det att hålla känslor och nerver i schack. Några som inte klarade det så bra är gänget i filmen här nedan. (Foto: Mathias Larsson)

Här har vi ett gäng grabbar som borde söka programledarrollen i nya TV-serien Arga fiskaren. Om det nu fanns en sådan TV-serie. OBS – ställ ner kaffemuggen innan du klickar på klippet här nedan.
Visst kan man bli irriterad eller rakt ut sagt förbannad när man missar en fin fisk, men oftast brukar det stanna vid en och annan svordom sen är det lugnt igen. Sen finns det fiskare som tar det hela ett snäpp till – de som yxar upp spöet i småflisor och kastar rullen i sjön. Här är några sköna killar som har svårt att hålla nerverna i schack. Men som sagt – arga fiskare är helt klart roligast på film. Kanske inga man vill dela båt med. Titta och njut!

Sportfiskarna får ny generalsekreterare

$
0
0

Sten Frohm, snart generalsekreterare på Sportfiskarna. Foto: Bengt Olsson / Sportfiskarna

Processen blev lång men nu är den alltså avslutad; Sten Frohm har rekryterats som generalsekreterare för Sportfiskarna och tillträder posten den 15 mars.

Sten Frohm har en bred forskar- och ledarbakgrund som säkert blir betydelsefull som förbundets högste tjänsteman. Erfarenhet från skogsnäringen bidrar ytterligare till att han är hoppfull inför det nya uppdraget.
– Jag tror att jag kan bidra med mitt intresse för miljö, människor och ledarskap och mina långa erfarenheter av arbete i medlemsstyrda organisationer. Mitt breda kontaktnät inom de gröna näringarna och mot myndigheter och politiker kommer att stärka Sportfiskarnas arbete, säger Sten.

”Mitt breda kontaktnät inom de gröna näringarna och mot myndigheter och politiker kommer att stärka Sportfiskarnas arbete”

Även förbundet ser ljust på framtiden och har stor tilltro till Stens ledaregenskaper.
– Vi har en tydlig ambition att växa både i inflytande över fiskeripolitiken och vattenvårdsarbetet och vad gäller sportfiskenäringens expansion och antalet utövande sportfiskare. Vi är övertygade om att Sten Frohm blir en stark ledare i det arbetet, säger förbundsordförande Joakim Ollén.

”Vi är övertygade om att Sten Frohm blir en stark ledare”

Vi önskar Sten lycka till med det nya uppdraget och kommer att följa förbundets utveckling med största intresse.

Läs mer i Sportfiskarnas notis här.

Hans Hällman

Tråldata visar att Östersjötorsken blivit mindre

$
0
0

Genom att digitalisera historiska data från trålfisket i Östersjön har forskare kunnat se hur torskens storlek minskat med tiden. Foto: Kustbevakningen

Fiskehistorier från förr får ofta dagens fiskar att blekna i jämförelse. Nu har forskare utvecklat en standardiseringsmetod för att analysera tråldata och insett att historierna är sanna. I alla fall för torsk och skrubba i Östersjön, som blivit både mindre och färre.

Forskare på SLU Aqua har analyserat tråldata i Östersjön från 1978 till 2014. Resultatet har nu presenterats och visar att den största torsken per tråldrag har minskat från i medeltal 75 till 40 centimeter under perioden. Även fisket efter skrubba uppvisar en liknande trend. Dessutom framkom data som indikerar att torsken vandrar mellan de östra och västra delarna av Östersjön, vilket i så fall tyder på att de östra och västra bestånden kan hänga ihop.

Foto: Jonas Hentati Sundberg / SLU Aqua

Foto: Jonas Hentati Sundberg / SLU Aqua

Forskarna ser stora vinster med att information nu digitaliseras och önskar att ännu fler arkiv blir tillgängliga för vetenskapen.
– Nästa steg för oss är att nu lyfta fram dessa resultat för förvaltningen. Vi vill visa på möjligheterna med att digitalisera och använda historiska data på fiskbestånden. Det finns fortfarande väldigt mycket värdefulla data som ligger i pappersform på marina institut runt Östersjön, som skulle kunna komma till användning med vår standardiseringsmetod, säger Alessandro Orio, doktorand vid SLU Aqua och ansvarig för studien.

Läs mer om de digitaliserade arkiven här.

Hans Hällman


Fet isgädda på 117 centimeter

$
0
0

Oscar med sin feta Sibbogädda. Gör som Oskar - anmäl dina 100+ gäddor till Hundraklubben.

Knappt har vi presenterat förra årets suveräne segrare i Meterligen – Hampus Pacholik – förrän tävlingsmomentet är i gång igen. Det rasar in fina gäddor från många håll i landet.
Du som anmäler och får din hundracentimetersgädda registrerad här i Hundraklubben deltar ju automatiskt i Meterligan med dina gäddors totala antalet centimeter.
Unge Oskar Lundberg var ute och ismetade på Sibbofjärden när han korkade en riktig best till gädda. Han berättar själv så här i sin anmälan till Hundraklubben:
– Jag och min pappa fiskade med guiderna Pelle och Andy på Sibbofjärden. Vi ismetade med mört och hade jättebra fiske. Sen kom det ett fäll som skulle mer än dubbla mitt personbästa på gädda. Jag kände direkt i mothugget att det var en stor fisk på. Den gjorde flera rusningar och det blev en spännande fight. Till slut lyfte Andy upp min drömfisk ur ishålet. Gäddan var 117 centimeter lång och vägde 12,3 kilo. Äntligen! Efter en snabb fotografering fick hon simma vidare.

…Gäddan var 117 centimeter lång och vägde 12,3 kilo.

Vilken gädda. Snyggt fiskat och grattis till en superfisk, Oskar!
Glöm inte att anmäla dina meterlånga gäddor. Skriver du dessutom en trevlig fångstrapport och skickar med en snygg bild hamnar du kanske här på nyhetssidan också.
Nicka Hellenberg

Unik fiskodling ger tomater istället för utsläpp

$
0
0

Fiskodlingens vatten cirkulerar via en tomatodling vars grus renar vattnet och ger tomaterna näring. Regnbågarna tycks trivas och har aldrig insjuknat.   Foto: Peckas Naturodling

Att odla fisk i öppna kassar kan ge allvarliga problem för det omgivande vattnet. Sjukdomar kan spridas och näring från bassänger kan få sjön att växa igen. Men så behöver det inte vara. Odlare i Härnösand startar nu en anläggning där överskott av näring istället blir tomater!

Fördelarna med slutna, landbaserade odlingssystem är många. Och sällan har poängen med slutna kretslopp blivit så tydlig som i den landbaserade fiskodling som Peckas Naturodlingar byggt i Härnösand. Från den kommer nämligen inga utsläpp, däremot en stor mängd tomater. Prototypen har vuxit fram under 20 års utvecklingsarbete och företaget kommer snart att övergå till storskalig produktion. Planen är att man för varje ton odlad fisk kommer att få tio gånger mer tomater, vilket visar den enorma mängd näring som fiskodlingar ger. Allt kommer att gå till försäljning och intresset för produkterna är redan stort.  – Kunderna vet vad de får på tallriken, hur maten är odlad och att man inte tillsatt mediciner till fisken, förklarar Daniel Brännström på Peckas Naturodlingar.

”Kunderna vet vad de får på tallriken, hur maten är odlad och att man inte tillsatt mediciner till fisken”

Näringsrikt vatten från fiskarnas bassänger förs vidare till tomatplantorna. Foto: Peckas Naturodlingar

Näringsrikt vatten från fiskarnas bassänger förs vidare till tomatplantorna. Foto: Peckas Naturodlingar

Den nya odlingen på 4000 kvadratmeter kommer att kosta mellan 16 och 18 miljoner kronor, och företagets ambitioner är att investera betydligt mer i framtiden.  – Härnösand är den första platsen. 2021 kommer vi att jobba med att expandera och odla på totalt hundra tusen kvadratmeter på flera platser i Sverige, säger Daniel Brännström.

Vi på Fiskejournalen kommer att följa projektets utveckling med stort intresse och hoppas att det inspirerar andra odlare till mer hållbara tekniker.

Läs mer och se inslag från SVT här.

Sportfiskarnas abborrfilm ute nu!

$
0
0

Den omisskännliga ryggfenan på en av våra mest älskade fiskar. Här utsträckt under en sommarkväll, men i filmen Sveriges mesta fisk får vi även följa abborren under andra delar av året.Foto: Sportfiskarna / Freewater Pictures

Sveriges mesta fisk finns nu på Youtube. I den kan man se – och påminnas om – varför abborren ligger oss så varmt om hjärtat.

Vem har inte minnen från sena sommarkvällar med blicken fäst på ett guppande flöte? Abborren väcker många härliga minnen och är säkert den fisk som fått flest svenskar att intressera sig för fiske. Sportfiskarnas film ger en fördjupad inblick i abborrens liv, men också i de hot vi ibland utsätter den för.  Här får vi följa biologerna Lars Ljunggren och Tobias Fränstam som visar hur abborren fångas och hur fiskevård bidrar till att säkra bestånden.

Läs mer på Sportfiskarnas sida här.

Hans Hällman

Danska yrkesfiskare trotsar torskfiskestopp i Östersjön

$
0
0

Torskens framtid i Östersjön är oviss. Är vi på väg att upprepa de misstag som ledde till att bestånden vid Newfoundland fullständigt kollapsade på 1990-talet? Foto: Kustbevakningen

Nu leker Östersjötorsken och skyddas därför av ett EU-beslut om fiskestopp. Ändå bedrivs danskt yrkesfiske med stöd från den egna regeringen. Konsekvensen kan bli förödande och kritiken mot Danmark är hård.

När Internationella havsforskningsrådet ICES meddelade att torsken i Östersjön är hotad beslöt EU att kraftigt begränsa fisket i området. Regleringen, som också påverkar sportfisket, innebär bland annat ett totalstopp för yrkesfiske efter torsk i västra Östersjön från 1 februari till 31 mars. Ändå har Danmarks miljöminister nu beslutat att tillåta danskt yrkesfiske i dessa vatten. Fisket bedrivs på rödspätta, men eftersom 10 procent bifångst accepteras kan de danska fiskarna nu fånga 562 ton torsk. Det motsvarar mer än hälften av den årliga mängd som ICES forskare ville tillåta i västra Östersjön.

”Det är ett helt oansvarigt beslut som visar att EU:s lagstiftning inte fungerar”

– Det är ett helt oansvarigt beslut som visar att EU:s lagstiftning inte fungerar. Danmark utnyttjar ett kryphål i lagstiftningen. Det är helt omöjligt att övervaka om de danska fiskarna fiskar efter torsk eller rödspätta nu, säger Jan Isaksson, chef för organisationen Fiskesekretariatet som arbetar för hållbart fiske i Östersjön.

Den danska regeringen försvarar sitt beslut med att Tyskland också tillåter fiske efter rödspätta i det aktuella området.
För torskens vidkommande får det danska fisket dock större konsekvenser, eftersom dess omfattning är nio gånger större.

Läs mer i Sydsvenskans artikel här.

Hans Hällman

Konsumenttest: All odlad lax innehöll förbjudet bekämpningsmedel

$
0
0

Det finns gränsvärden för etoxikin i en rad olika livsmedel som grönsaker, spannmål och kött. I fisk är ämnet däremot oreglerat. 

Testfakta utförde nyligen en undersökning av odlad butikslax. Resultatet har nu presenterats och är minst sagt skrämmande. Alla produkter som testades innehöll det förbjudna bekämpningsmedlet etoxikin. Ämnet kommer från laxens foder och halterna var i vissa fall mångdubbelt högre än vad som tillåts i kött.

Etoxikin utvecklades för snart hundra år sedan som tillsats i gummidäck. Sedan dess har det använts i flera sammanhang, bland annat som bekämpningsmedel. Ämnet förbjöds i jordbruket 2011, eftersom osäkerhet råder vad gäller dess hälsorisk för människor.
– Det finns studier som pekar på att etoxikin har genotoxiska och kromosomskadliga effekter vilket gör att man inte kan utesluta att ämnet är cancerframkallande, säger Edmund Maser, professor vid institutet för toxikologi och farmakologi på universitetet i Kiel.

”Det finns studier som pekar på att etoxikin har genotoxiska och kromosomskadliga effekter”

Att etoxikin kan förekomma i laxfoder, där det bland annat hindrar fodret från att explodera vid transport, beror på att EU inte likställer fisk med kött och grönsaker.
– Men visst kan man tycka att det borde finnas ett gränsvärde för fisk eftersom man tillsätter ämnet i fiskfodret, säger Anneli Widenfalk, toxikolog på Livsmedelsverket.

”…visst kan man tycka att det borde finnas ett gränsvärde för fisk…”

De uppmätta halterna av etoxikin var i vissa fall sex gånger högre än vad som är tillåtet i kött. Resultatet överensstämmer med en liknande undersökning som utförts i Tyskland. Enligt den innehöll en norskodlad laxfilé hela 20 gånger högre halt än gränsvärdet för kött. – Med så höga halter kan ett barn på 20 kilo inte äta mer än cirka 100 gram lax per dag innan man överstigit det acceptabla dagliga intaget av etoxikin. Och då ska man betänka att etoxikin kan finnas i mycket annan kost också, säger Edmund Maser.

Här kan du läsa mer om Testfaktas undersökning och se vilka produkter som ingick i testet.

Hans Hällman

Öringspel ska öka förståelsen för fiskevård

$
0
0

I Trout Route räddas öringen genom att spelaren svarar på frågor och undviker faror.  Foto: Markus Nord

Ett spel ska helst utspela sig i farofyllda och actionladdade miljöer. Det kriteriet uppfylls av öringens vardag, och nu har dess kamp mot gäddor, vandringshinder och igenväxta vikar blivit ett spel som ska få barn och unga att förstå vikten av fiskevård.

Pojkens fingrar rör sig metodiskt över skärmen, när öringar styrs förbi åns många faror. Spelet Trout Route tycks vara både kul och spännande, men förhoppningen är att det också ska vara lärorikt.

”Syftet med spelet är att på ett lekfullt sätt få förståelse för fiskevård”

– Syftet med spelet är att på ett lekfullt sätt få förståelse för fiskevård. Många av våra vattendrag är hårt påverkade av oss människor. I spelet lyfter vi fram många av de åtgärder som Västerviks kommun gjort i bland annat Gamlebyån, berättar Markus Nord på naturum Västervik.

Vad styr öringens liv? Spelet Trout Route syftar till att svara på det. Foto: Markus Nord

Är det läge att gömma sig eller dags för att jaga? I spelet Trout Route får barn en inblick i öringens liv. Foto: Markus Nord

Och visst har det gjorts mycket. Gamlebyån rinner genom jordbruksmark och en stor utmaning har varit att förhindra överskott av näringsämnen.
– Västerviks kommun har försökt finna hållbara lösningar tillsammans med markägare och lantbrukare som rör områdets odlingsmarker. Genom näringsfällor på fältet behåller man växtnäringen där den ska vara, och vattendragets ekologi kan på så sätt återhämta sig. I höstas var tredje säsongen öringar kunde leka i de mellersta delarna av ån och det kan vara 1000 år sedan öringar lekte där sist, berättar Markus entusiastiskt.

”I höstas var tredje säsongen öringar kunde leka i de mellersta delarna av ån och det kan vara 1000 år sedan öringar lekte där sist”

Markus, som själv är en inbiten sportfiskare, hoppas att den framgångsrika restaureringen kan fortsätta och att en yngre generation får lust att engagera sig.
–  Vi tror att spelet kan sprida den kunskap som fattas kring vikten av fungerande vattendrag. Detta kan göra att fler blir engagerade i vatten- och fiskevård vilket i förlängningen kommer öka möjligheterna till bra fiske, säger han.

I morgon startar kommunens sportlov och då lär de virtuella öringarna få massor av hjälp.

Läs mer om Trout Route här.

Hans Hällman

Forskare oense om laxdödens orsak

$
0
0

Längs Östersjökustens vattendrag har men i flera år funnit döda, sjuka och försvagade laxfiskar. Flera har uppvisat omfattande svampangrepp. Men vad beror det på? Foto: SVT

Vill du veta mer om laxfiskarnas utsatta situation i Östersjön? I så fall kan vi rekommendera Vetandets världs reportage om laxdöden. Men något enhälligt svar på varför fiskarna dör får du inte. Forskarna är nämligen oense om orsaken.

Tiaminbrist eller virus? Eller både och och kanske även annat? Ja, vad som orsakat de senaste årens död hos laxfiskar i Östersjön diskuteras flitigt. Vi har tidigare skrivit om professor Lennart Balks forskning på Stockholms universitet, som fokuserar på att fiskarnas problematiska situation beror på havens utbredda tiaminbrist.

Charlotte Axén, vid Statens veterinärmedicinska anstalt, håller med om att det råder tiaminbrist, men tror att de virus som upptäckts i död fisk är en mer sannolik orsak till den utbredda laxdöden.

Här kan ni lyssna på Vetandets världs fördjupade reportage, i vilket både Lennart och Charlotte berättar om sin forskning.

Hans Hällman


Plusgrader och hög stämning när ”För-SM” avgjordes

$
0
0

Robin Hall från Stockholms PF, en glad vinnare av herrklassen. Foto: Calle Andersson

Gårdagens pimpeltävling i Steningeviken blev en framgång, trots grå himmel och vinande vindar. De 132 deltagarna kämpade tappert och mest flyt hade Robin Hall och Carina Widerberg, som vann herr- respektive damklassen. Nu blickar arrangörerna fram emot SM 2018, som avgörs på samma plats nästa år.

Vinden ven över isen längs Steningeviken. Men vad gjorde det. Nu skulle det tävlas och de 132 deltagarna, varav hela 36 stycken kom utifrån stockholmsdistriktet, trängdes förväntansfullt vid startlinjen innan de gav sig ut på nästa års SM-vatten. När fisket väl kom igång hade de flesta fullt upp med att komma på hur abborren skulle fångas. Fisken tycktes nämligen påverkad av det ihållande lågtrycket och krävde en hel del arbeta för att lockas till hugg. Arrangörerna från Stäkets SF kunde ändå konstatera att det stundom sega fisket inte hindrade deltagarna från att ha en trevlig dag ute på isen. Bäst gick det för Robin Hall, vars totalvikt på 9890 gram räckte till vinst i den prestigefyllda herrklassen. Även damvinnaren Carina Widerberg hade ett fint fiske och lyckades väga in 6086g.

Carina Widerberg från Täby PF vann damklassen i stor stil. Foto: Calle Andersson

Carina Widerberg från Täby PF vann damklassen i stor stil. Foto: Calle Andersson

Gårdagens tävling ger arrangörerna gott hopp inför nästa års SM.- Nu är genrepet över och nu siktar Stäkets SF och Enskede SFK på att genomföra det bästa SM i pimpel någonsin. Så varmt välkomna 2018 på pimpel SM, hälsar Calle Andersson från Stäkets SF.

Hans Hällman

Hanöbuktens laxar allt mer på hugget

$
0
0

Hett fiske i kallt vatten. Vinterfisket i Hanöbukten är redan bra, men tecken finns på att säsong kan bli ännu bättre. Foto: Johan Abelsson

Trollingfisket utanför Simrishamn levererar för tillfället stor och huggvillig fisk. Och bättre kan det bli.
– Förra veckans fiske ger hopp om riktigt superfiske framöver, hälsar den erfarna trollingguiden Johan Abelsson.

Den senaste veckan har vattentemperaturen i Hanöbukten legat runt tre grader. Högre upp i Östersjön är vattnet kallare vilket ger hopp om att fisk norrifrån kan lockas ner den närmaste tiden. Men redan nu finns det mycket fisk i bukten, och Johan Abelsson rapporterar om en kanonvecka.

”Vi har haft mängder av dubbelhugg och i tisdags small det till på tre spön samtidigt”

– Vi har haft mängder av dubbelhugg och i tisdags small det till på tre spön samtidigt. Laxarna vägde mellan 13-15 kilo och tog nästan 40 minuter att landa. Direkt efter kom ett nytt hugg, den här gången längst ner på riggen av en urstark lax på 11 kilo, berättar Johan.

5
Visa bildspel

/
...
Visa mer

Läs mer om Johans fiske här.

Hans Hällman

Insatser i Kävlingeån ska göra fisket enklare

$
0
0

Kävlingeån rinner bland annat genom skogsmark, vars nedfallna träd kan utgöra hinder för fiskare. Foto: Eva Hallkvist / Evas foto & design

Nedfallna träd och annan bråte försvårar fisket i Kävlingeån. Kävlinge kommun prioriterar nu ökad tillgänglighet och ska underlätta fisket genom att rensa upp längs stränder och i vattnet.

Kävlingeån är ett fantastiskt gädd- och abborrvatten som ständigt lockar fiskare från när och fjärran. Men både lokala och tillresta har de senaste åren upplevt att fisket försvårats av diverse hinder, såväl vid stränderna som i vattnet. Det har kommunen nu lovat att åtgärda.
– Det handlar om att tillgängliggöra vattendraget. Vi har fått in synpunkter från allmänheten att det är svårt att komma till ån, men också att ta sig fram på den med båt och kanot, säger Patrik Lund, miljöstrateg i Kävlinge kommun.

”Det handlar om att tillgängliggöra vattendraget”

Insatserna i Kävlingeån, som är en av Skånes största åar, ska göras i etapper. Kommunen inleder upprensningen vid den norra sidan av ån, mellan bron över väg 108 och bron vid Storgatan. Längs denna sträcka ska även plattformar byggas och upptrampade fiskeplatser fixas till. Ambitionen är att insatserna därefter ska fortsätta ner till Vikenområdet.

I satsningen ingår också att rensa upp i ån. Fallna träd och annan bråte ska plockas bort så att de inte begränsar båt- och landfisket.
– Om det fallit ned träd i ån och de hindrar framkomligheten och flödet så tar vi bort dem. Även träd som är på väg att falla ner eller redan utgör ett hinder ska bort, säger Patrik Lund, som planerat åtgärderna tillsammans med fiskevårdsområdets representanter.

Läs mer i Skånska Dagbladets reportage här.

Hans Hällman

Fjälltips: Citronen fixar brasan

$
0
0

Helt oväntat vildmarkstips - kolla in när citronen fixar brasan!

I många av oss sportfiskare bor det en liten McGyver som gillar att experimentera och upptäcka. Det kan vara allt från nya beten och tackel till nya fisketekniker. En kille som tagit upptäckarglädjen till nya höjder är Andree Stedt från Falun. Här visar han hur man gör upp eld med hjälp av en citron, några spikar och lite stålull.
24-årige Andree Stedt från Falun har med sin överlevnadskanal fått Youtube att bubbla. Under namnet NorthSurvival gör han överlevnadsfilmer där han visar olika smarta knep man kan ha nytta av i vildmarken.

Här visar han hur man gör upp eld med hjälp av en citron, några spikar och lite stålull.

Givetvis är det enklare att bara ta med en tändare eller en ask med stickor – men om man vill imponera lite vid lägerelden så är det här vildmarkstipset som fiskepolarna sent kommer glömma. Citronen kan du sen återanvända till den stundande fiskmiddagen. Kolla in filmen här nedan – visst blir man sugen på att testa?

Tre drömgäddor på samma ispass!

$
0
0

Henrik Rånman och Markus Teilus fick i söndags uppleva en svårslagen upplevelse när sjöns stora gäddor tycktes komma i stim. Foto: Markus Teilus

Många drömmer om att fånga en gädda över tio kilo. En del får vänta ett helt fiskeliv. Andra hinner inte kroka av innan nästa hugger. Henrik Rånman berättar här om sitt livs fiskepass, där ett oförglömligt fyrdubbelhugg gav en snittvikt på över tio kilo!

Dagen inleddes med några mindre gäddor innan Markus Teilus får ett fäll och krokar en stor fisk. Det skulle bli starten på ett osannolikt fiske, där de båda vännerna sprang mellan hålen och med gemensamma ansträngningar lyckades landa fyra gäddor på sammanlagt 42,6 kilo! Fiskarna fångades på drygt en kvart och vägde 7.5, 9.6, 12.5 och 13 kilo.
– Detta ismetepass är utan tvekan det sjukaste både jag och Markus har varit med om! Vi har nog aldrig ens hört om en motsvarande svit, inte på ismete i varje fall. Vi var helt lyriska resten av dagen och fiskade ända in i mörkret i hopp om att ytterligare någon stor fisk skulle smälla på, berättar Henrik.

”Detta ismetepass är utan tvekan det sjukaste både jag och Markus har varit med om!”

Och visst skulle de belönas ytterligare. I dämpat ljus från den nedstigande solen kom ytterligare ett fäll från en riktig storfisk. Efter en lyckad fajt tickade vågen upp till 11.7 kilo. Lyckan var total och dagstrippeln av 10-kilosgäddor var ett faktum!

Lyckan var total och dagstrippeln av 10-kilosgäddor var ett faktum!

Hur kunde det gå så bra? Visst var nog förutsättningarna optimala den aktuella dagen, men Henrik tror också att noggranna förberedelser och systematiskt fiske starkt bidrog till framgången.
– Den här dagen hade vi inte lämnat någonting åt slumpen och det tror jag är en väldigt avgörande faktor till varför vi lyckades så bra. Det är extremt sällan vi får bra fiske när vi bara åker ut och fiskar utan baktanke, utan vare sig plan eller strategi. För att maximera våra chanser placerades varje spö ut med precision för att täcka in de olika bottendjupen på det sätt vi ville. Stora mörtar placerades högt upp över stort bottendjup för att synas väl. Mindre mörtar valdes på spön som vi placerade närmare botten eller över mindre bottendjup. Vi var även noga med att markera på vilka djup spöna fiskades. Detta gjordes genom att vi ritade symboler i snön bredvid varje spö. På så sätt skapade vi oss snabbt en bra bild av vad som fungerade för dagen, berättar Henrik.

”Den här dagen hade vi inte lämnat någonting åt slumpen”

Henrik gillar de utmaningar som ismetet ger, och tycker att det taktiska tänkandet och den gemensamma planeringen är en del tjusningen. – Att tänka smart när man sätter ut spön och verkligen försöka lära sig mycket om sitt vatten och inte bara fiska i blindo blir extra viktigt vid ismete. Det är mycket av den anledningen som jag älskar den här metoden. Det handlar väldigt mycket om strategi och fisket är mycket mer ett samarbete än vid fiske i öppet vatten. Det blir speciellt viktigt att varje spö fiskar så optimalt som möjligt när man sitter på ett begränsat område och inte har möjlighet att täcka av samma ytor som med båt. Det är mycket svårare, men också mer tillfredsställande när man väl lyckas!

7
Visa bildspel

/
...
Visa mer

Se film om Henriks och Markus superfiske nedan.

Hans Hällman

Viewing all 4395 articles
Browse latest View live


Latest Images