Regeringens begäran om fiskeregleringar för det skyddade marina området Bratten har antagits av EU-kommissionen. Regleringarna innefattar fiskefria områden för yrkesfisket och är avsedda att säkra Brattens unika miljöer.

Bratten är det största marina skyddade området i Skagerrak och kännetecknas av djupa sprickdalar och stora områden med djupa mjukbottnar. Här lever många skyddsvärda arter, exempelvis den trålkänsliga hornkorallen och ett flertal hajar och rockor. I somras lämnade regeringen ett förslag till EU-kommissionen om fiskeregleringar av det yrkesfiske som bedrivs i Bratten. Förslaget, som framtagits av Länsstyrelsen i Västra Götaland, antogs av EU-kommissionen och trädde i kraft 5 januari i år. Regleringarna innebär att det införs ett fiskeförbud mot yrkesfiske i vissa delar av Bratten. Skyddet omfattar drygt 32 000 hektar, vilket motsvarar 27 procent av Brattens totala yta. För att säkerställa att de stängda områdena respekteras införs dessutom en tätare rapportering från fiskefartygen.

Regeringen, som lämnade in förslaget tillsammans med Danmark och Tyskland, gläds åt att Bratten nu får ett utökat skydd.
– I Bratten finns unika livsmiljöer, inte minst olika sorters koraller, som är viktiga att skydda. Det är glädjande att kommissionen nu antagit det svenska förslaget. Jag hoppas att det här beslutet kan bli vägledande i liknande processer i framtiden, säger miljöminister Karolina Skog.

Sportfisket berörs inte av de nya regleringarna, men när det ursprungliga förslaget på fiskeregleringar i Bratten låg ute på remiss 2013 föreslogs också en del sportfiskebegränsningar. Sportfiskarna ställde sig mycket kritiska och lämnade då det här yttrandet. Havs- och vattenmyndigheten ser nu över om även sportfisket i Bratten behöver regleras och processen hanteras nationellt.

Läs mer om skyddet av Bratten här.

Hans Hällman

Runt odlingskassar utanför Götene rapporteras det nu om välväxta regnbågar i full frihet. Vad som orsakat en eventuell rymning är oklart, men lokala sportfiskare vallfärdar till området i hopp om att kroka en storfisk.

I Vänern odlas regnbåge på flera håll och rymningar sker med jämna mellanrum. Vintertid kan isen skada kassarnas nät vilket ger fisken fri passage till den stora sjön. De ekologiska effekterna brukar begränsas av att regnbågen har svårt att föröka sig i Vänerns kalla vatten, men vid stora rymningar kan man inte bortse från risken att rymningsfisk konkurrerar med sjöns naturliga bestånd av bland annat lax och öring. Dessutom finns det risk att odlad fisk kan vara smittbärare av sjukdomar. Vad som skett i regnbågsodlingen utanför Götene är i dagsläget oklart. Men sportfiskare har rapporterat om god fångst av stor regnbåge i närheten av de kassar som vintertid flyttats in på grunt vatten nära land.
– Jag missade just ett hugg, men annars har det vart ganska segt i dag. Vinden har vänt och det kalla väderomslaget har nog påverkat fisken. Men tidigare har det nappat bra. De senaste dagarna har det fångats flera fiskar här i vikter upp emot 6-7 kilo, berättar Ola Johansson som är en erfaren trollingfiskare från trakten.

De senaste dagarna har det fångats flera fiskar här i vikter upp emot 6-7 kilo

Han berättar att det även tidigare skett stora rymningar av regnbåge i området och att fisken vanligtvis håller sig i närheten av kassarna under lång tid. – Det är ju runt kassarna det finns mat så fisken har väl ingen anledning att söka sig vidare. Jag minns en gång att en kasse tömdes på regnbågar några kilometer utanför Hällekis hamn. Det tog över tre månader innan fisken hittade in hamnen. Men när den väl gjorde det så hade vi fantastiskt fiske i flera dagar, berättar Ola.

Vi ringer upp Västra Götalands länsfiskekonsulent David Solstorm som just nu undersöker vad som kan ha skett vid odlingarna.
– Jag kan inte bekräfta någonting än eftersom vi precis kommit ut och ännu inte sett någon fisk. Men om det rymt fisk så får sportfiskare gärna komma hit och fånga dem. De ska bara komma ihåg att man inte får fiska närmare än 100 meter från odlingarna, hälsar han.

Hans Hällman

Färgglada fiskar och tjutande rullar kan nog pigga upp de flesta i vinterkylan. PO Johannesson medverkar på Båtmässan i Göteborg och bjuder på hissnande berättelser från Seychellerna!

Båtmässan är i full gång och sportfiskare från när och fjärran besöker Göteborg för att ta del av det stora sportfiskeutbudet. På lördag lär tillströmningen knappast bli mindre, då allt från scenen handlar om sportfiske! Dagen inleds med att PO Johannesson tar med oss på paradisfiske i seglarmekkat Seychellerna. PO har i många år rest jorden runt i jakten på stora fiskeutmaningar, vilket Fiskejournalens läsare kunnat läsa om i flera spännande reportage. Resornas äventyr har gjort meritlistan lång, men världsrekord på två av jordens största sötvattensfiskar- arapaima i Amazonas och belugastör i Kazachstan – sticker förstås ut lite extra. Ändå anser han att Seychellernas paradisvatten är oslagbart om man söker det optimala drömfisket.

”Seychellerna erbjuder obegränsade naturupplevelser i sanslöst fiskrika vatten!”

Foto: PO Johannesson

– Seychellerna erbjuder obegränsade naturupplevelser i sanslöst fiskrika vatten! Här finns chans att fånga sailfish, yellowfin tuna, marlin, giant trevally, dorado, grouper, amberjack, bonefish och megastora snappers på en och samma fisketur. Fiskarna är inte så nogräknade och kan fångas på poppers, speedjig, spinn, trolling, mete och fluga, berättar PO. 

 Föredraget startar klockan 11 och kommer innefatta allt från tekniktips till sköna fiskehistorier!

 Se lördagens scenprogram här. PO kan man träffa hela dagen, då han också är moderator under de övriga föredragen.

Hans Hällman

Var slänger du prillan? Gör du som de flesta så hamnar den i toaletten. En sammanställning visar att det i Sverige nedspolas 4 miljoner prillor och påssnus dagligen. Det ger 1100 ton per år och stora problem för landets reningsverk.

Det har länge varit känt att många problematiska ämnen i sjöar och vattendrag kommer från våra vardagliga badrumsrutiner. Hormonliknande ämnen från bland annat p-piller har nog fått störst uppmärksamhet, men nu har också snuset hamnat i fokus. En sammanställning gjord av Svenskt Vatten uppskattar att 68 procent av landets snusare spolar ner snuset när de är hemma, istället för att slänga det som brännbart avfall. Den rutinen sätter reningsverken under stor press, med tanke på att vårt vackra land huserar omkring en miljon snusare.
– Snus är vad vi kan se den vanligaste fulspolningen i Sverige och 1100 ton snus är en helt onödig påfrestning på avloppsreningsverken. De är heller inte byggda för att ta hand om farliga ämnen som till exempel kadmium från snus. Kadmium riskerar därför att till slut hamna i naturen, berättar Anna Linusson, VD på Svenskt Vatten.

”Snus är vad vi kan se den vanligaste fulspolningen i Sverige och 1100 ton snus är en helt onödig påfrestning på avloppsreningsverken”

Undersökningen visar att merparten av snusarna inte vet att nerspolat snus ställer till problem.
– Det finns en okunskap och ett beteende som vi vill förändra. Det viktigaste är att ett ändrat beteende kring nedspolat snus kanske också leder till att man funderar ett varv extra och avstår från att ”fulspola” även andra saker som inte heller hör hemma i toaletten, säger Anna Linusson.

Andelen sportfiskare som snusar är stor, så här har kan vi med enkla medel gemensamt bidra till en bättre vattenmiljö!

Läs mer om sammanställningen här.

Hans Hällman

När isarna lagt sig är chansen stor till riktigt fint gösfiske. För Viktor Rasjö är ismetet en av årets höjdpunkter, och hans framgångar är minst sagt imponerande. Eller vad sägs om flera fiskar över sex kilo och nyligen en på över sju? Här kommer hans tips på hur man hittar och fångar sjöns största gösar!

Viktor Rasjö är en allsidig fiskare som gärna svingar flugspöt, spinnfiskar och reser söderut på jakt efter ”Big Game”. Men när isen ligger tjock är det mete som gäller, och gösen är då hans favoritfisk. Enligt honom är nyckeln till framgång att välja ett bra vatten, men också att hitta sjöns hetaste platser.
– Kolla upp vilka sjöar som levererat fina gösar tidigare, eller där det finns mycket betesfisk och litet fisketryck. Leta efter djupkartor. Använd Insight Genesis Social Map och se om just din sjö är kartlagd av de prickskyttar som med ekolod fångat drömgösar på sommaren. Välj ett frivatten med djup som är minst sju meter. Där simmar de stora pelagiska gösarna!

”Välj ett frivatten med djup som är minst sju meter. Där simmar de stora pelagiska gösarna!”

Foto: Victor Rasjö

Gösarna hugger på olika djup. För att hitta fisken för dagen fiskar Viktor av flera djup samtidigt och sprider gärna sina spön över ett stort område.
– Att köra 40 meter mellan spöna ökar dina chanser. Visst kan det vara jobbigt att springa, men se det som världens roligaste träning!

”Att köra 40 meter mellan spöna ökar dina chanser. Visst kan det vara jobbigt att springa, men se det som världens roligaste träning!”

Jag kör ett spö på två meters djup, ett andra på fem och ett tredje på åtta. Djupare än så fiskar jag inte eftersom gösarna då tar stryk av trycket vilket försvårar återutsättning. Djupet på spöna skiftar jag varannan timme och konstigt nog brukar gösen hugga lika mycket på alla tre djupen. Därför är det oftast bättre att variera djupet än att borra runt och flytta spön. Troligen finns gösen i närheten och det gäller bara att invänta huggperioden, berättar Viktor.

Foto: Victor Rasjö

Gösen kan fångas med olika tekniker som måste anpassas efter situationen. Ibland är fiskarna väldigt försiktiga och bjuder mest på så kallade ”göspet”, vilket innebär att gösen spottar ut betesfisken innan mothugget hinner sättas.
– Att veva upp och kolla på mörten är gösfiskets största misstag. När det har fällt ska du ta dig till spöt så fort du kan. Spänn upp linan med spötoppen nära hålet och höj sedan sakta spöt. Helst känner du tyngden och ökar mothugget för att fästa krokarna, eller så känner du betesfisken och avbryter mothugget. Väldigt ofta står gösen kvar efter att ha spottat. Lite rörelse på betesfisken får den ofta att bita ännu en gång. Stå kvar ett par minuter och avvakta. Det funkar ofta även när du känt tyngden och gjort ett misslyckat mothugg. Jag har fångat massor av gösar på detta vis, och det är riktigt häftigt att känna hugget med spöt i hand!

”Jag har fångat massor av gösar på detta vis, och det är riktigt häftigt att känna hugget med spöt i hand!”

Foto: Jörgen Andreasson

Viktor tycker inte att valet av spön och rullar är så viktigt vid gösmete.
– Vilka spö man använder spelar knappast någon som helst roll. Och det viktigaste med rullarna är att de kan frikopplas så de släpper lina utan motstånd. Vippans motstånd är viktigare. Motståndet ska vara precis på gränsen till att betesfisken kan lösa ut dem. När gösen biter gäller minsta möjliga motstånd. Men ännu viktigare är hur betesfisken tacklas upp. En krok i munnen och en precis bakom ryggfenan är det som fungerat bäst för mig.

Foto: Pelle Johansson

Viktor använder en tyngd på åtta gram för att hålla ner betesfisken. Tafsen görs av 0,60 millimeters flourcarbon och de båda krokarna ska vara rejält vassa och i storlek fyra.
– Det finns alltid gäddor närvarande som hotar att bita av tafsen. Med 0,60 tappar jag en av kanske hundra gäddor. Men jag får betydligt fler napp än med ståltafs. Går jag upp i diameter minskar huggen. Går jag ner tappar jag fler fiskar. Så linan är en läskig balansgång!

Foto: Viktor Rasjö

Fisket i all ära, men ett lyckat ismete handlar om mer än bara stor fisk och personbästa.
– Fisket ska ju vara roligt. Då är det viktigt att du har varma och torra kläder. Ta med ombyte om det behövs. Lika viktigt är att se till att det finns vindskydd, vilket är ovärderligt vid blåst. En brasa värmer och säkrar mysfaktorn. Ismete är socialt. Du kan sitta med dina vänner och ha hur trevligt som helst med rätt förberedelser. Det enda som stör är en bjällra som skvallrar om fäll. Det kan vara just din drömfisk som påkallar uppmärksamhet. Spänningen när du springer till spöt är olidlig. När en rejäl tyngd trotsar mothugget ökar pulsen rejält. Och känslan när drömfisken är vägd, fotograferad och återutsatt är helt oslagbar. Då är fiske som allra bäst!

Foto: Jörgen Andreasson

Läs mer om Viktors fiske här.

Hans Hällman

Gillar du fisk och stora akvarier? Då kan ett besök till Båtmässan i Göteborg vara en god idé. Där kan man nämligen kika in i Europas största mobila akvarium!

Aldrig tidigare har ett så sort akvarium byggts inför en mässa i Göteborg. Båtmässan pågår 4-12 februari och akvariet kommer att bli en central plats i det samlade sportfiskeområde som är nytt för i år. Akvariet kommer att innehålla lokala fiskarter som experter berättar om och ger tips på hur man fångar. Stefan ”Trumman” Trumstedt och Albin Sharghi är bara några av de sportfiskeprofiler som finns på plats under veckan. 

För er som är intresserade av att träffa ännu fler kända sportfiskare kan vi rekommendera ett besök den 11 februari. Då kommer alla scenaktiviteter att handla om sportfiske!  

Läs mer om sportfiskeprogrammet under Båtmässan här.

Hans Hällman

Vade kraftverk och Stocka kraftverk måste söka nya tillstånd för fortsatt verksamhet i Harmångersån. Det har Länsstyrelsen beslutat efter att ha granskat de båda kraftverkens nuvarande tillstånd. 

Harmångersån rinner genom Nordanstigs kommun och mynnar ut i havet vid Stocka och Strömsbruk. Efter att kommunen fått information om eventuella oklarheter rörande kraftverkens tillstånd begärde de att Länsstyrelsen skulle utreda situationen. Länsstyrelsen har nu undersökt kraftverkens insända handlingar och beslutat att båda måste söka nya tillstånd för fortsatt verksamhet. Beslutet har väckt glädje på många håll liksom hopp om förbättrade förhållanden för hela vattensystemet.
– Ån som är vårt största vattendrag är väldigt artrik och hyser bland annat flodpärlmussla och stationär öring, harr, gädda, abborre, havsöring, med flera arter och det förekommer även lax längst ner i ån. Stocka kraftverk är det nedersta kraftverket och fria vandringsvägar här skulle få stor betydelse för hela vattensystemet, berättar Johan Andreasson, Fiskevårdssamordnare för Hudiksvalls och Nordanstigs kommun.

”Stocka kraftverk är det nedersta kraftverket och fria vandringsvägar här skulle få stor betydelse för hela vattensystemet”

Att kraftverksägarna nu måste söka nya tillstånd innebär också att krav kan ställas på att verksamheten miljöanpassas, något som Christer Borg på Älvräddarna anser fullt rimligt.
– Självklart ska alla kraftverk ha tillstånd för sina verksamheter, dels för att Länsstyrelsen ska kunna sköta tillsynen, dels för att vi behöver miljöanpassa vattenkraften vilket sker med automatik vid en prövning, säger han med eftertryck.

Läs mer här.

Hans Hällman

Har du sett över ditt elabonnemang och fått inblick i var elen du köper kommer ifrån? De som köper miljömärkt el via Bra Miljöval bidrar till mängder av fiskevårdande insatser i hela landet. 

Naturskyddsföreningen står bakom Bra Miljöval vars syfte är att underlätta vägen till miljövänlig konsumtion och att stödja miljövårdande insatser. Bra Miljöval har miljömärkt el sedan 1996, och med tiden ställt allt hårdare miljökrav. Skillnaden mellan miljömärkt el och el som ”bara” är förnybar är stor. Vad gäller vattenkraft tillåts exempelvis ingen torrläggning av vattendrag och ingen nybyggnation av vattenkraftverk. Bra Miljöval kräver dessutom att elbolagen avsätter pengar för åtgärder som motverkar eller reparerar vattenkraftens skadeverkningar. Ofta handlar det om utrivning av dammar, omlöp kring kraftverk eller återställning av påverkade vattendrag.

Flera fiskvägar i Hjoån har byggts för att öring och andra arter ska kunna vandra upp för lek. Projektet har delvis bekostats via försäljning av miljömärkt el. Foto: Hans-Göran Hansson

Totalt har ca 130 miljöprojekt finansierats av Bra Miljöval, varav ett fyrtiotal pågår just nu.
– Det känns meningsfullt att en miljömärkning inte bara ställer miljökrav, utan också gör något för att reparera de miljöskador som redan uppstått, säger Emanuel Blume på Naturskyddsföreningen.

”Det känns meningsfullt att en miljömärkning inte bara ställer miljökrav, utan också gör något för att reparera de miljöskador som redan uppstått”

Ett lyckat projekt som delvis finansierats av Bra Miljöval är den totala omvandling som skett i Hjoån, där öringen nu för första gången på flera hundra år kan vandra upp i Mullsjön och vidare till sina gamla lekområden.

Full fart mot lek! Nyligen inventerades två sträckor i Hjoån och forskarna fann 61 respektive 20 lekgropar, varav flera hade använts av mer än ett öringpar. Foto: Hans-Göran Hansson

Hans-Göran Hansson har varit engagerad i projektet tillsammans med Hjoåns FVO och är tacksam över de bidrag som gjort den omfattande restaureringen möjlig. – Jag tycker att Naturskyddsföreningen är väldigt bra att samarbeta med. Ansökan kan göras året runt och hanteras alltid snabbt och effektivt. Dessutom är de väldigt engagerade i de projekt de medverkar i, berättar han.

Här kan ni se en karta över alla färdiga och pågående projekt som gjorts via medel från Bra Miljöval.

Hans Hällman

Ni är många gäddfantaster där ute som anmäler era gäddor över 100 centimeter till Hundraklubben. När man anmäler en gädda till Hundraklubben deltar man automatiskt också i meterligan, där den sammanlagda längden på gäddorna räknas ihop. Segraren får fina priser och – framför allt – den stora äran att hamna i topp bland gäddfiskarna.
Årets vinnare i Meterligan blev samma som förra året – nämligen den ihärdige Hampus Pacholik från Kil. Under Meterligan 2016 gjorde han rent hus och fick ihop nästan ofattbara 100 meter gädda! Vi har fått en liten pratstund med 15-årige gäddexperten hampus från Kil.

93

Visa bildspel

/

« Bild 

Bild   »

Stort grattis, Hampus! Vem är du och hur har du blivit en sådan hejare på gäddfiske? 
– Tack. Jag fick mitt första fiskespö av kompisen Peter när jag var tre år gammal, men mitt riktiga fiskeintresse började för cirka sex-sju år sedan. Nästan all min lediga tid går åt till att fiska eller att hålla på med fiskegrejer. Det finns alltid något att göra. Man måste ju hålla ordning och reda på fiskesakerna.

Hur mycket tid lägger du på ditt fiske? Fiskar du annat än gädda? Eller blir det fokus på just gädda?
– Jag försöker att fiska alla helger och alla skollov. Jag har tur eftersom vi har ett sommarhus ute på en ö i Värnen, så sommartid blir det väldigt mycket fiske – så länge vädret tillåter det. Just nu är det hundra procent gädda som gäller. Jag har också flugfiskat en del tidigare, men nu hänger det spöet mestadels på väggen. Nu på vintern ismetar jag, men när isen försvinner blir det mycket trolling och spinnfiske.

…gjorde han rent hus och fick ihop nästan ofattbara 100 meter gädda!

Har du några knep att dela med dig av till Fiskejournalens läsare? Hur gör du för att få så mycket stor gädda?
– Lokalkunskapen är givetvis viktig så du vet var du ska fiska. Men det jag brukar kollar efter var betesfisken finns. Hittar du betesfisken så hittar du garanterat de stora gäddorna också. Sen när du har hittat de ställena så är det bara att nöta och nöta.

Vilka beten använder du under trollingen?
–Vid förlekstrolling så gillar jag köra med lite mindre beten och lugnare beten då gäddorna brukar vara slöa. Jag använder då beten som Zalt 14 cm och Westin 19 cm, som exempel.  Efter leken så brukar jag köra med ”normalstora” beten, alltså beten runt 20-25 cm. I våras hade jag riktigt bra fiske på Savage gear rattle shad. Westins jätte tycker jag funkar bra året runt.
Under sommaren tycker jag Cisco kid funkar klockrent då jag ypplevt att gäddorna gärna vill ha mer aggressiva beten, men ingen regel utan undantag. På hösten så kör jag mycket med rejält stora gummibeten, runt 40 cm. Men det bösta brukar vara om man varierar betena så att man kan hitta ”koden för dagen”.

Hur ser ditt fiske ut i år? Har du några planer?
– Jag tänker att jag ska fiska så mycket som möjligt och gärna prova lite nya ställen. För att kunna göra detta tänkte jag investera i en liten aluminiumbåt. Det skulle ge mig många fler valmöjligheter till annat fiske och jag skulle kunna utforska de Värmländska sjöarna.

Har du något drömfiske du skulle vilja uppleva?
– Jag skulle väldigt gärna åka till Nordnorge för att fiska, det verkar helt fantastiskt – både fisket och naturen. Jag har en kompis som har ett ställe norr om Tärnaby, så dit hade jag också velat åka för att pröva på fisket men då är det efter röding och öring.

Tänker du försöka vinna Meterligan i år igen – i så fall har du någon ny taktik, eller kör du på som du brukar?
– Ja, det är klart att mitt mål är att vinna i år igen. Taktiken är densamma: att fiska så mycket som möjligt. Men i år kommer jag lägga tiden på lite andra sjöar, så vi får se hur långt det räcker. Skitfiske på er!

Tack och kör hårt, Hampus.

Pssst! Snart är det dags för Sportfiskemässan 2017 – snacka gädda med oss på Fiskejournalen och med våra kompisar i de andra montrarna.

Nicka Hellenberg

Vill du ha tips på kul familjeaktiviteter till sportlovet? Havets Hus i Lysekil satsar stort och har flera nyheter i sina utställningar, bland annat ett plattfiskakvarium där man kan följa fiskarnas färgväxling.

I morgon inviger Havets Hus sitt sportlovsprogram. Det marina akvariet i Lysekil erbjuder massor av aktiviteter där livet under ytan som vanligt står i fokus. Barn och vuxna kan bland annat se och känna på Västerhavets djur i en stor klapptank, titta på film och se på dykare som simmar i det stora akvariet. Dessutom finns det förstås fullt av fisk att bekanta sig med, inte minst de småfläckiga rödhajar som Havets Hus föder upp och som senare släpps ut i havet.

Foto: Andreas Olsson / Havets Hus

Visste du att många plattfiskar kan variera sitt utseende och därmed bli svårare att upptäcka? Genom att ändra ryggsidans färg och mönster kan fiskarna nästan helt smälta in med omgivningens botten. Det här häftiga beteendet kan man studera i ett av de nya akvarierna.

Foto: Tobias Dahlin

Sportlovsprogrammet startar i morgon och sträcker sig ända fram till 5 mars.

Hans Hällman

Nu finns möjlighet att söka medel till nationella och regionala informationsinsatser som främjar fiskevården genom bevarande, restaurering och hållbart nyttjande. Vattenområden där allmänheten får fiska prioriteras.

Det är Havs- och vattenmyndigheten som nu utlyser medel som fiskevårds- och miljöorganisationer kan söka. Totalsumman uppgår till 750 000 kronor och kan bland annat gå till informationskampanjer, utbildningar, konferenser och kunskapsförmedling.

– Vi tror att det här är projektet på sikt bidrar till att öka allmänhetens engagemang och förståelse för fiskevård och biologisk mångfald i våra vatten, säger Per Olsson, handläggare på enheten för biologisk mångfald.

Intresseanmälan ska ha inkommit till Havs- och vattenmyndigheten senast den 27 februari 2017.

Läs mer om bidraget och om hur ansökan görs här.

Hans Hällman

Bodø Sportdykarklubb har i drygt tio utfört riktade insamlingar av förlorad fiskeutrustning i Saltsrömmen. Sammanlagt har sju ton plockats upp och insatsen belönas nu med ett miljöpris.

Det är inte bara fisk och fiskare som lockas till det strömsatta vattnet i nordnorska Saltströmmen. Platsen är också populär bland dykare. Under ytan väntar fiskar, krabbor, humrar, sjöborrar och…fiskedrag. Den kuperade och tångbeväxta botten är nämligen svårfiskad från stranden och ger ofta mängder av bottennapp.

Foto: Bodø Sportsdykkerklubb

Då förlorad utrustning försvårar både fiske och dykning, och dessutom riskerar att skada djurlivet, beslöt Bodø Sportdykarklubb att starta insamlingsdyk 2005. Sedan dess har medlemmarna plockat upp totalt sju ton drag och sänken och kilometervis av fiskelina. En stor del av utrustningen har varit i så bra skick att den kunnat säljas tillbaka till sportfiskare, och resten har gått till metallåtervinning.

Insatsen har nu gett Bodø Sportdykarklubb miljöpriset Gullklypa 2016.

Vi säger grattis till priset!

Läs mer om insamlingen i Saltströmmen här.

Hans Hällman

Det är sällan man kommer så nära ett napp som vid kikmete efter sik. Och att befinna sig en halv armlängd från händelsernas centrum kan ibland kännas olidligt spännande. Nu är fisket som bäst och Per Segerkarl berättar hur det går till.

Per är en erfaren sikmetare som gärna ger sig ut när tillfälle ges. Årets första pass förlades till en liten havsvik utanför Umeå och förväntningar var höga. Vattenståndet hade nämligen varit högt i flera dagar vilket brukar vara ett gott tecken. Det visade sig stämma även denna gång.
– Det dröjde inte länge förrän den första siken majestätiskt gled fram över sandbotten och direkt sög i sig den svarta mormyskan. Därefter kom det sikar i strid ström. En del var glupska från start, andra försiktiga och några helt ointresserade. Men genom att anpassa tekniken fick vi de flesta att komma till betet, även om vissa krävde betydligt mer lirkande än andra, berättar Per.

”Det dröjde inte länge förrän den första siken majestätiskt gled fram över sandbotten och direkt sög i sig den svarta mormyskan”

Sikarnas små munnar gör att utrustningen måste anpassas för finlir.
– Jag rekommenderar ett par pimpelspön med lite mjukare topp laddade med tunn nylonlina. Själv kör jag med 0.16 mm vilket jag tycker är lagom. En grövre lina gör att det kan bli svårare att få till bra rörelser med mormyskan, och en tunnare kan ställa till problem om du får på en riktigt stor fisk. När det sker så gäller det att ta det lugnt och låta fisken köra sig trött innan den lyfts upp. Ibland kan också harr och havsöring bita, vilket ställer ännu större krav på följsamhet. Men det är det som är så härligt med det här fisket. Man vet aldrig vad som väntar!

”…det är det som är så härligt med det här fisket. Man vet aldrig vad som väntar!”

Vinterfisket efter Östersjöns sik påverkas av vattenståndet. Per går in på smhi.se och undviker helst lågvatten då fisken går längre ut. Foto: Per Segerkarl

Per har alltid med sig ett flertal olika mormyskor för att kunna variera betet efter fiskens dagsform.
– Sikarna kan ibland vara väldigt kinkiga och om de verkar ointresserade av betet så kan det vara en god idé att gå ner i storlek. Det brukar vara ett säkert kort. Ibland kan också en upphängarfluga ovanför mormyskan få fart på fisken. Välj i så fall gärna en fluga som liknar en tångräka, vilka sikarna här uppe tycks älska, berättar Per.

Med en bred uppsättning mormyskor kan man enklare hitta den färg och form som är bäst för dagen. Foto: Per Segerkarl

Sikmete bedrivs ofta över grunda sandbottnar och här kan bottnens struktur vara till stor hjälp. – Låt mormyskan dunka i botten och lyft den sedan sakta medan du skakar på handen så mormyskan darrar till. Det brukar kunna få fart på även de mest kräsna fiskarna. Ibland kan det vara bra att lyfta upp betet högt i vattnet. Siken gillar att gå grunt och ibland har jag det bästa fisket ett par decimeter under iskanten, berättar Per.

När mormyskorna ska agnas satsar Per helst på maggots.
– Jag tycker att rödvita maggots fungerar bäst och sätter oftast en av varje sort på kroken. Det täcker upp de flesta smaker. Och om fisket går trögt kan det vara en bra idé att testa en förpuppad maggot. Det har räddat mig många gånger när fiskarna varit petiga, berättar Per.

 ”…om fisket går trögt kan det vara en bra idé att testa en förpuppad maggot. Det har räddat mig många gånger när fiskarna varit petiga”

Att ge sig ut på havsvis är alltid ett riskmoment och säkerheten måste förstås prioriteras.
– Ibland kan det bildas en isskorpa över natten som det sedan faller snö på. Då kan det vara extra svårt att avgöra var gränsen går mellan tunn och tjock is. Ispik kan vara en bra hjälp och isdubbar är förstås en självklarhet. Men testa helst isen utan att föra allt för mycket oväsen. Siken är vaksam och kan lätt skrämmas bort om man trampar för hårt eller slår vårdslöst på isen. Tänk också på att hålla värmen. Till skillnad från annat isfiske så ligger man ofta på mage när man kikmetar. Det kyler ner kroppen snabbt vilket gör att ett ordentligt liggunderlag och en flytoverall är en god investering. Annars är nog sikarna det bästa sättet hålla sig varm en lång dag på isen. När fisket är bra har man helt enkelt inte tid att frysa, skrattar Per.

Hans Hällman

Kristian Rohr och Anders Gullander fick i går uppleva något de sent lär glömma. Båda slog sina personliga gäddrekord under samma pass. Och de gjorde det med samma fisk!

Djupt eller grunt? De båda vännerna funderade på om chansen till stor fisk skulle öka om några spön flyttades ut på djupare vatten. De valde att stanna kvar med alla spön på den grundkant som trots allt gett några fina fiskar. Direkt efter beslutet får de fäll på ett av spöna. Kristian springer fram för att göra mothugg. Krokarna sitter och fajten kan börja. Kristian förstår direkt att den här fisken är något alldeles extra!

Kristian förstår direkt att den här fisken är något alldeles extra!

Efter flera rusningar blir fisken till slut så medgörlig att den kan lyftas upp på isen. Vilken fisk!

Foto: Robin Svensson

Den 125 centimeter långa gäddan vägde 14 kilo och återfick friheten efter ett par snabba bilder. Kristians personbästa var slaget och när glädjen lagt sig fortsatte fisket. Men nu skulle djupet testas och två spön flyttades ut 150 meter. Fyra timmar senare kommer ett fäll på ett av djupspöna och den här gången är det Anders tur att springa. Full press från början och även denna fisk är riktigt stor. Kan den rent av vara lika stor som Kristians?  Efter en tuff fajt får de svaret. Det visar sig att fisken är precis lika stor. Det är nämligen samma gädda! Efter ett par nya bilder, och denna gång med ny fångstman, återutsattes den väldiga fisken ännu en gång.

Anders Gullander med samma gädda fyra timmar senare. Foto: Robin Svensson

Grattis Kristian och Anders till en fantastisk fisk och till en svårslagen upplevelse!

Hans Hällman

Nästa vecka arrangerar Sportfiskarna tre dagars öppna aktiviteter för alla lovlediga barn som vill testa på sportfiske!

På tisdag, onsdag och torsdag i nästa vecka kan barn fiska tillsammans med Sportfiskarna i Göteborg.  Isläget avgör vilket fiske som gäller. Om isen är tjock blir det isfiske på Härlanda Tjärn, Bergsjön och Stora Mölnesjön. I annat fall blir det fiske i Göta älv vid Sannegård.

Tiderna som gäller är 10:00-14:00 alla tre dagarna. Deltagare ombeds ta med fika, varma kläder och om möjligt flytväst. Sportfiskarna står för isdubbar och annan säkerhetsutrustning, liksom massor av tips på hur fisken fångas.

Läs mer om arrangemanget här.

Hans Hällman

Varför trotsar havsvandrande laxfisk åmynningarnas faror? Nu har forskare upptäckt att det delvis beror på att magen måste kalibreras.

Många laxfiskar vandrar ut i havet för att äta sig stora och starka. Men vägen dit kantas av faror. En av de mer riskabla platserna är åmynningar, där bland annat rovfåglar utgör ett betydande hot. Men varför uppehåller sig då den vandrande fisken i dessa farofyllda vatten? Det beror sannolikt på flera orsaker, men nu visar en studie från Göteborgs universitet att magtarmkanalen måste hinna inställa sig för att upprätthålla kroppens salt- och vattenbalans. Det sker bland annat genom att tarmrörelserna och blodflödet till magtarmkanalen ökar.
− De förändringarna som sker i magtarmkanalen är helt nödvändiga för att fiskarna ska överleva vandringen. Misslyckas de att kompensera för det salta havsvattnet kommer fiskarna snart att dö av uttorkning, säger forskaren Jeroen Brijs.

”De förändringarna som sker i magtarmkanalen är helt nödvändiga för att fiskarna ska överleva”

Studien visar att tiden det tar för dessa fysiologiska förändringar överensstämmer med tiden som många laxfiskar normalt tillbringar i åmynningens bräckvatten, och att farorna helt enkelt är nödvändiga att trotsa.
− Resultaten visar att även om fiskarna riskerar att bli tagna av rovfåglar så är de tvingade att stanna i åmynningen så länge att deras magtarmkanal har nog med tid för att kalibrera sig, säger Jeroen Brijs.

Läs mer om studien här.

Hans Hällman

Stora delar av jordens biologiska mångfald är fortfarande okänd. När forskare från Naturhistoriska riksmuseet summerar 2016 finns mängder av nya fynd, bland annat två karpfiskar och en ciklid från Brasilien.

Forskarnas bokslut beskriver deras totalt 64 nya art- och släktfynd, allt från träd och svampar till utdöda däggdjur. Av rapportens tre fiskar har samtliga upptäckts av professor Sven Kullander. En av arterna, Garra mini, hittades i Bangladesh och är närbesläktad med de fiskar som används i fisk-pedikyr.
– Minigarran har precis som andra arter i släktet en skarp munkant, så att den kan skrapa alger från stenar. Vi hittade den i klara vattenfall och små forsar i Bangladesh bergsdjungler. Det var av en slump – egentligen letade vi efter en annan fisk, berättar Sven Kullander.

De två övriga arterna, karpfisken Danio htamanthinus och cikliden Teleocichla preta, upptäcktes i Burma respektive Brasilien.

Det är frustrerande att se klockan ”närma sig midnatt”. Vi kommer aldrig hinna beskriva alla arter innan det är för sent.

Att en del arter beskrivs först nu beror på att de är sällsynta. Det gäller inte minst för flera växter, och museets växtsystematiker Ulf Swenson är bekymrad.
– Det är frustrerande att se klockan ”närma sig midnatt”. Vi kommer aldrig hinna beskriva alla arter innan det är för sent. För vår egen överlevnads skull borde vi människor skydda stora arealer natur, säger Ulf Swenson.

Vill du läsa om fler häftiga fynd, exempelvis rundmaskar som parasiterar på invasiva sniglar i Kalifornien? Läs då hela rapporten här.

Hans Hällman

Sun City Predator Show har genomförts för sista gången. Arrangörerna meddelar nyheten via sin Facebooksida och mängder av kommentarer skvallrar om att den kommer bli saknad.

Den Karlstadsbaserade mässan har, tack vare sin unika placering vid Klarälven, kunnat erbjuda ett unikt upplägg. Men nu är det alltså slut.

Så här står det bland annat på deras Facebooksida:

”Allt har sin tid och nu är Sun City Predator Shows tid över. Våra liv har förändrats sedan vi startade upp mässan och vi måste prioritera annat så som barn, hus, fiske och jobb. Det har varit en fantastisk resa och vi vill tro att mässan bidragit till en positiv utveckling av vårt älskade predatorfiske! Vi tackar ödmjukast till alla som gjort detta möjligt däribland familjer, vänner, utställare och framförallt alla underbara besökare! Hatten av till er!”.

Att denna grymma mässa kommer att lämna ett tomrum efter sig är helt klart. Vi avslutar med att länka till en film från förra årets upplaga. Kanske kan den inspirera andra att starta upp något liknande? Predatorfiske tycks ju bli allt mer populärt så intresse från besökare lär knappast saknas.

Hans Hällman

Marianergraven är världshavens djupaste plats och dess extrema tryck ställer stora krav på de djur som lever där. Nu visar forskare att trycket är långt ifrån den enda utmaningen. Vattnet innehåller flera av våra mest fruktade miljögifter.

Upptäckten gjordes av ett forskarteam som skickade ner utrustning för provtagning och insamling. Upp kom små märlkräftor, vilket i sig inte var överraskande. Men analys av kräftdjuren visade att de var akut förgiftade. De gifter man fann, bland annat PCB, är extremt svårnedbrytbara och kända för att ansamlas i fettvävnader. Halterna var upp emot 50 gånger högre än hos krabbor som lever i några av jordens mest förorenade flodsystem. Forskarna tror att gifterna kan ha nått havsdjupet genom att följa med döda djur, men också plaster, som genom årens lopp sjunkit mot botten. Tillförseln av ämnen blir betydande eftersom transporten är enkelriktad; det som når de största djupen förs aldrig upp igen.
Forskarna upprepade försöket på liknande platser i Stilla Havet och även där fann man förgiftade kräftdjur.

PCB började användas storskaligt på 1930-talet och i Sverige förbjöds användningen i nyproduktion 1978.

Läs mer här.

Hans Hällman

Vad passar bättre på Alla hjärtans dag än att inspireras av fiskarna? Här kommer ett fantastiskt klipp från harrens lek vid en engelsk flodbädd.

Harrens lek sker på grunt vatten och är både dramatisk och vacker. Hanarna, som nu blivit mörka, inleder akten med att slåss om parningsrätten. När kampens vinnare godkänts av honan förenas dem sedan i en virvlande lek. Voilá!

Filmen är gjord av naturfotografen Jack Perks, vars filmer och bilder kan ses här.

Hans Hällman