Den 18 maj tog Erik Peterson en storabborrsvit som hette duga. 1300, 1480, 1660 och en på 2210 gram. Hur gör han?
Erik Peterson är 20 år gammal och bor i Kalmar. Han kombinerar jobbet i Sportfiskebutiken och båttillbehörsaffären Baltic Skeppsfournering med sitt guidejobb i företaget Fishing in Sweden. Det är med andra ord fiske för hela slanten. Och det är abborren som är hans främsta favorit.
– Abborren är vacker och den bjuder på action. Det händer saker hela tiden – får man en får man ofta flera. Det är ju en utpräglad stimfisk. Dessutom är den god att äta, säger Erik, som gärna äter någon mindre abborre.
Men så många små abborrar verkar han inte få. Han riktar tydligt sitt fiske mot de stora exemplaren.
– Jiggfiske med shadjiggar i olika storlekar tycker jag är den mest roliga och effektiva metoden på stor abborre.

De flesta har ett vatten med enkilosfiskar i sin närhet. Ofta har bara ingen upptäckt vattnet än.

Om Erik skulle få råda den som vill ta en abborre över kilot i sommar, vad är då hans bästa tips?
– För det första gäller det att hitta ett bra vatten, men jag tror faktiskt att de flesta i Sverige har ett vatten med enkilosfiskar i sin närhet. Ofta har bara ingen upptäckt vattnet än, för ingen har riktat fisket efter storabborre, säger Erik.
Nästa steg, menar Erik, det är att hitta fisken.
– Börja med att fråga runt efter tips bland folk som fiskar i vattnet. Kolla på sjökort eller sök av sjön med ekolod. Leta efter branter och kolla var det finns betesfisk. På sommaren står ofta abborren på branter och äter upp sig. Ett bra tips är att kolla efter platser där det är lite växtlighet i vattnet, lite grumligt. Där trivs de.

Ett bra tips är att kolla efter platser där det är lite växtlighet i vattnet, lite grumligt.

På sommaren tycker Erik att jiggfiske och även popperfiske är en mycket  bra metod.
– Jiggfiske funkar oftast. Ett 8-fots haspelspö med tiocentimetersjiggar med en jiggskalle på en vikt på mellan 5-25gram, beroende på djupet. Mer än så behöver man inte. Sedan är det bara att hålla botten med jiggen. Men tänk på att du ska hålla botten olika högt, så du fiskar av olika vattenmassor. Alltså låta jiggen studsa olika högt över botten.
På sommaren går även abborren lite högre upp i vattenmassorna och då kan även popper vara både roligt och effektivt. En ljum sommarkväll är det en riktigt läcker metod, med ytgående abborrar som fräser fram efter poppern.

På sommaren står ofta abborren på branter och äter upp sig.

För specialisten Erik, som numera söker abborrar över två kilo, koncentreras det egna fisket oftast till vår och höst. Hösten är hans absoluta favoritsäsong.
Söker man efter tvåkilosabborrar, då krävs det mer av vattnet. Där går många vatten bort, säger Erik som själv fiskar mycket i havet och kustnära åar.
– I dessa områden har abborren tillgång både till mycket mat och skyddade områden och lekplatser.
I höst kommer Fiskejournalen följa med Erik ut på storabborrjakt. Vi kommer alltså att få se mer av den unge abborrspecialisten!

Sex vattendrag i Norrbotten och Västerbotten ska återställas efter flottning. Projektet är det största någonsin i sitt slag i Sverige och omfattar 200 kilometer älvsträcka.
Myndigheterna i Norrbotten och Västerbotten kommer under fem år att arbeta med att biologiskt återställa hela eller delar av Lögdeälven, Åbyälven, Byskeälven, Piteälven, Råneälven och Kalixälven som ingår i det europeiska Natura-2000 nätverket. Det är vattendrag som alla har påverkats av flottledsrensningar. Vattendragen återställs till en mer naturlig livsmiljö för arter som flodpärlmussla, lax och öring.

De allra största vinnarna är älvarna och dess livsmiljöer, där bland annat lax, öring och flodpärlmusslan finns.

– Projektet är en stor vinst för Sverige och speciellt för Norrbottens och Västerbottens län genom att det skapar många nya arbetstillfällen. De allra största vinnarna är älvarna och dess livsmiljöer, där bland annat lax, öring och flodpärlmusslan finns, säger Lars Lustig, länsråd i Västerbotten.
Arbetet finansieras av EU:s LIFE-fond i ett projekt med namnet ReBorN LIFE (Restoration of Boreal Nordic Rivers).
– Projektet ger oss möjlighet att återställa vattendragen så att de blir mer naturliga och att vi når kraven på miljökvalitetsnormerna för vattenmiljön. Projektet är också värdefullt för fisketurismen i regionen, säger Johan Antti, länsråd i Norrbotten.

Frossa i märkliga hajar och andra fiskar tillsammans med skickliga fotografer och forskare.
Hajar som sväller upp för att gömma sig och är självlysande, monsterlika hajar med 25 rader av tänder, spökhajar, hajar med jättenäsor – ja, verkligheten överträffar dikten när Discovery följer med forskarna på djupen. På nätet finns en hel serie med spännande kortfilmer klart värda att lägga en regnig semesterdag på.
Kolla Alien sharks.

Danmark och den danska miljöministern vill riva upp överenskommelsen om att skydda ett område i Kattegatt mot trålning. Detta försöker Greenpeace sätta stopp för genom en namninsamling.
På det skyddade området enades Sverige och Dansmark för sju år sedan om att inte tråla, så att fiskar och djur ska ha ett område där de kan återhämta sig. Livet har precis börjar återvända i området, när du den danska miljöministern nu vill börja tråla igen. Hittills har 20 000 andra personer skrivit under uppropet mot detta förslag.

Livet har precis börjar återvända i området, när du den danska miljöministern nu vill börja tråla igen.

– Ju fler vi blir, desto större press kan vi sätta på den danske miljöministern Esben Lunde Larsen. Han måste sluta med sina försök att få Sverige att öppna det skyddade området för fiske med bottentrål, säger Magnus Eckeskog från Greenpeace.
– Kattegatt behöver mer skydd, inte mindre! Vi måste agera nu, om vi ska hindra fisketrålare från att ödelägga havsbottnen.
När en bottentrål släpas längs havsbottnen, som en plog på en åker, förstörs allt liv på havsbottnen. Efter många års bottentrålning är Kattegatts miljö i ett riktigt dåligt skick. Men i just det område i sydöstra Kattegatt som har skyddats från bottentrålning sedan 2009 har livet börjat spira igen.
Skriv på här.

Vad googlar utländska turister på när de söker inspiration för nästa resa? Visit Sweden har kollat upp detta och funnit och många slår på ”Sverige” i kombination med ”natur”, ”sjöar” och ”fiske”.
När de som ännu inte känner Sverige så väl söker mer information om det spännande resmålet i norr, är det naturfenomen som norrsken, naturområden och sjöar som oftast skrivs in i sökrutan. Allra flest sökningar om Sverige görs i Tyskland, där fiske sticker ut som ett ovanligt stort intresse och är ett ord man söker på när man vill kolla upp Sverige.
Enligt Visit Swedens analyser är 81 miljoner människor på Sveriges prioriterade utlandsmarknader, nyfikna på att resa till hit.
Med andra ord, ingen tvekan om att det finns en stor potential för fisketurism.

Men ska fisketurismen bli en långsiktig och hållbar verksamhet, krävs det att våra myndigheter tar frågan på allvar.

— Men ska fisketurismen bli en riktigt lönande och långsiktigt hållbar verksamhet, krävs det att våra myndigheter tar frågan på allvar. Det behövs en genomtänkt lagstiftning runt fiskförvaltning och det behövs välutbildade fiskeguider som kan ta hand om turisterna och fisken på ett ansvarsfullt sätt, säger Martin Falklind, chefredaktör på Fiskejournalen.
– Ska de som kommer hit också vilja komma tillbaks och kanske även rekommendera resmålet till sina vänner, så måste vi prioritera god miljöstatus i våra sjöar och vattendrag, så att vi kan leva upp till besökarnas förväntningar om orörd natur med goda fiskbestånd.

Det finns 49 arter av stickmyggor i Sverige. De har fram till nu bara haft latinska namn, men nu har de fått svenska namn – så det blir lättare att komma ihåg namnet på den som just stack dig.
Myggforskare Anders Lindström vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har nu givit de 49 myggarterna svenska namn som till exempel sommarskogsmygga, fjälltömygga och dubbelbandad fågelmygga.

Otydlighet kring namn kan utgöra ett problem när experter och allmänhet ska prata om stickmyggor.

Otydlighet kring namn kan utgöra ett problem när experter och allmänhet ska prata om stickmyggor. Kommittén för svenska djurnamn vid ArtDatabanken i Uppsala gav därför myggforskaren Anders Lindström, uppdraget att ta fram svenska namn på alla svenska stickmyggarter.
Myggen kan delas in i olika grupper beroende på sin normala hemvist och ekologi. De myggor vars larver utvecklas i smältvattenpölar på vårkanten kallas därför för tömyggor och de som utvecklas i regnvattenfyllda pölar i skogen kallas skogsmyggor. En grupp stora myggor som uppträder tidigt på våren kallas vårmyggor. Dessa övervintrar som fullvuxna och kommer därför fram tidigare än de myggor vars larver måste utvecklas först.
Om det finns någon behållning av att kunna skillnader mellan mygg för en flugfiskare är tveksamt. Men för den extrema imitationsfiskaren kanske det ändå är en tillfredställelse att kunna namnen på den insekt som biter?

Konflikten om sjön Yxern, som om och om igen töms på vatten, har nu hamnat på TV-nyheterna.
Frågan om regleringen av Kalmar läns största sjö, Yxern, har varit på tapeten i flera år. Regleringen sker till förmån för ett antal småskaliga vattenkraftverk nedströms sjön. Regleringsföretaget består bland annat av Tekniska Verken, som ägs av Linköpings kommun.
De praktiska problemen består i att sjöns nivå pendlar på ett onaturligt sätt, vilket starkt missgynnar den biologiska mångfalden.
Tekniska verken slår ifrån sig ansvaret och säger nu till SVT att de måste tappa vissa mängder ur sjön, för att det finns ett domslut på detta. Detta domslut är omdebatterat och medan den stackars strandlinjen åker upp och ner och fiskar och växter dör, så fortsätter parterna att tvista i frågan.
Se inslaget på SVT.

Det introducerades på Sportfiskemässan i våras, gäddbetet med det lösa huvudet och den revolutionerande gången. Nu lottar vi ut fem Headbanger-beten i en Instagramtävling.
Konstnären och konstruktören Dan Lestanders mål var att skapa ett bete med den perfekta gången. En komplex, oförutsägbar gång med nervösa små skälvningar. Och hans Headbanger tailbete har levererat. De som har haft turen att få tag på det åtråvärda betet, har fått både många och stora gäddor.
Nu lottar vi ut fem exemplar på Instagram. Ladda upp en bild under temat #sommarfiske2016
Tagga @fiskejournalen och @headbangerlures
För du följer väl oss på Instagram?

Realistiska ögon, vibrerande gång.
Den lilla men knubbiga profilen gör att gäddorna ser den som ett lättfångat byte. Ljudlig så att gäddorna hör den från långt håll. Perfekt för trolling och spinn tack vare en stålkula som flyttar sig vid kast. Stryktålig och fri från bly. Finns som 110 millimeter / 26 gram och 150 millimeter / 61 gram. Low Floating.
Cirkapris: 119 och 139 kronor | www.westin-fishing.com

En sutare på 5528 gram kom nyligen upp i den engelska sjön Frimley.
Många meteälskare känner säkert till meteparadiset Frimley Pit 3 på gränsen mellan Surrey och Hampshire i England. Platsen är ofta förekommande i reklam för meteprylar och i mete-filmer.
Rick Hurley är en av meteprylföretaget Wychwood Carps team-medlemmar och har nyligen landat en gigantisk klump till sutare. 5528 gram var vikten! Det svenska rekordet ligger på 5460 gram.
För er som gillar mete, finns en hel serie youtube-filmer från Frimley pit 3 att kolla på.

Sorsele kommun har gjort sig kända för att ha lyckats med sin sportfisketurism. Idag har Sorsele Fiskefestival världspremiär.
Vulgatafiake, filmvisning, föredrag, flugbindning, båtturer på Vindelälven och ”prova-på-flugfiske” – det är mycket som händer i Sorsele under helgen.
I partytältet utanför Fiskecentrum i Sorsele serveras lokalproducerad mat och kvällstid är det underhållning och fotboll, för den som vill bryta av fisketemat. Det finns något för alla på Sorsele Fiskefestival!
Läs mer på Facebook.

Nu har algblomningen nått Gotland för första gången i sommar, vilket är rekordtidigt.
Hur omfattande och långvarig den blir beror på väderläget. Utsläppen kring Östersjön måste minska, det är enda möjligheten att slippa algblomningen i framtiden. Algblomning är ett symptom på att havet inte är i balans; Östersjön är ett av världens mest övergödda hav och de döda havsbottnarna uppgår nu till en nästan lika stor yta som två Danmark.

Bristen på stora rovfiskar i Östersjön spelar också in.

– Tyvärr ser prognosen för fortsatt eller ökad algblomning illavarslande ut och läckaget från jordbruket runt Östersjön minskar inte i dagsläget. Vi kommer aldrig att få tillbaka Östersjön i ett naturligt tillstånd då påverkan från alla miljoner människor är enorm. Därför behöver skyndsamt kraftfulla åtgärder sättas in, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare, Världsnaturfonden WWF.
Bristen på stora rovfiskar i Östersjön spelar också in.
— Bristen på stora rovfiskar, som huvudsakligen orsakats av överfiske, gör att mängden spigg och skarpsill ökar, eftersom inte så många äter upp dem längre. Ju fler spigg och skarpsill, desto mer djurplankton går åt för att föda dem. Bristen på djurplankton gör i sin tur att mängden växtplankton skjuter i höjden. När växtplanktonen dör, faller de ner till botten och bidrar till och till syrebristen. Det blir en ond cirkel, berättar Martin Falklind, chefredaktör på Fiskejournalen.

De gifter som algerna utsöndrar kan påverka såväl andning, som lever och mage.

Det finns flera typer av blågröna alger – eller cyanobakterier som de egentligen heter – som orsakar algblomning i svenska insjöar och Östersjön. De gifter som algerna utsöndrar kan påverka såväl andning, som lever och mage. De vanligaste symptomen är illamående, kräkningar hudirritation och diarréer. Om man får i sig algvatten, t ex vid en kallsup, kan man få feber och allvarligare påverkan på lever, njurar och muskler.

Välkommen till ett nytt nummer av Fiskejournalen och till en udda trio. Det som förut var radarparet Erik & Mackan, är numera trion Erik, Mackan & Gösdrottningen.
Sommarnumret är fullt av gobitar för alla sportfiskeinriktningar, men kanske sticker just gösreportaget ut lite grann. Erik & Mackan är kända från TV 6 med galna serier som ”99 saker man måste göra innan man dör”, ”Hela och rena” och ”Nemas Problemas”. De ställer sig i detta reportage frågan: Hur svårt är det egentligen att ta en gös på vertikalfiske om man är nybörjare?

Hur svårt är det att ta en stor gös på vertikalfiske med två babblande och ofokuserade skämtare i båten?

Frågan som Cecilia Grönberg, alias Gösdrottningen, ställde sig inför detta spektakel var snarare: Hur svårt är det att ta en stor gös på vertikalfiske med två babblande och ofokuserade skämtare i båten?
Att svaret på både frågorna kanske är samma, kan man nog ana sig till. Läs hela detta spännande och underhållande reportage av Nicka Hellenberg och Mathias Larsson. Det är fyllt med bra tips för den som vill börja fiska vertikalt efter gös, och bra fiskeunderhållning för den som bara vill ha kul läsning.
Finns i Fiskejournalens sommarnummer som har anlänt till butik idag, första juli.

Nu börjar priset för sommarens mest spektakulära fångst få kandidater. En jättefjärsing och en jättegös.
Två spektakulära fiskar som är anmälda till Artjakten – och som också hamnat i storfiskregistret – är Jonathan Svenssons fina fjärsing på 450 gram och Pelle Hjelms fantastiskt gös på 7780 gram och 88 centimeter.
Pelle skriver så här: Artjakt är fantastiskt! Idag i regnet tog jag ett nytt personbästa på gös – 7780 gram. Vilken fight!!

Kom ihåg att fisken inte måste vara stor för att vinna kategorin Mest spektakulära fångst, det kan också vara en ovanlig eller vacker fisk.

För att en gös ska hamna i storfiskregistret så måste den väga mer än 6,5 kilo så det var med stor marginal som Pelles gös kvalade in. Men Pelle sitter inte säkert på sommarens mest spektakulära fångst. Flera andra fina fiskar har rapporterats in och inte för ens i slutet av sommaren så kommer juryn bestämma sig för vilken som fisk som är mest spektakulär i sommarens artjakt. Kom ihåg att fisken inte måste vara stor för att vinna, det kan också vara en ovanlig eller vacker fisk. Det är också så att alla vinner priser oavsett om man har fångat en liten abborre eller en riktigt stor gammelgädda!

Leder gör Ludwig Essén som har fångat 34 olika arter i sommar.

20 deltagare har nu fångat gös i sommar och det är den 9:e vanligaste fiskarten i årets artjakt men det är ännu så länge abborren som flest deltagare har fångat med 72 abborrar inrapporterade. Näst vanligaste fångsten är gädda på 47 och tredje vanligaste arten är mört på 43. Leder gör Ludwig Essén som har fångat 34 olika arter i sommar.

Lekvandrande havsöring hindrades av att vattenkraftverk i  Skåne inte följde sitt tillstånd. Detta kan ha orsakat en allvarlig skada på öringbeståndet i ån. Därför har nu bolaget fått 150000 kr i böter.
et var i början av november 2014 som Länsstyrelsen Skåne fick tips från en privatperson att det rann alldeles för lite vatten i en fiskväg förbi ett kraftverksdämme. Länsstyrelsen gjorde omedelbart tillsynsbesök och kunde konstatera att bolaget inte följde sitt tillstånd för verksamheten. Stora mängder bråte i form av stockar, löv, plastpåsar och annat skräp stoppade tillflödet till fiskvägen. Dessutom var den stora dammluckan både stängd och låst, trots att den enligt villkor ska vara öppen med 40 cm under havsöringens lekvandringstid månaderna september-november.

Där tröttade sannolikt öringarna ut sig med att förgäves försöka ta sig upp via turbinkanalen.

– Eftersom uppvandrande havsöring inte kunde ta sig förbi den rätta vägen blev den stående nedanför kraftverket. Där tröttade sannolikt öringarna ut sig med att förgäves försöka ta sig upp via turbinkanalen eller också gav de upp försökte hitta lekområden på de mycket begränsade ytor som finns nedströms kraftverket, säger Maria Nitare, vattenhandläggare på Länsstyrelsen Skåne.
Efter att bolaget fått information från Länsstyrelsen öppnade de upp vattenvägarna och har på Länsstyrelsens begäran även förbättrat sina rutiner.

Tranås Energi är ett av de få kraftbolag som tar ansvar för fisken och vattenmiljöerna. I en av deras webbkameror passerade igår en öring på 97 centimeter. Kolla här!

https://www.facebook.com/TranasEnergi/videos/1241963229170960/

En klassiker bland jerkbeten i storlekar från 5 till 12 centimeter och i flytande eller sjunkande utförande. Färgutbudet är stort och det finns alltid en variant som fungerar oavsett förhållanden. Nya färger 2016: HOR, HRU, BBB, FBU och RBU.
Cirkapris från: 169 kronor | www.bios.se

Det pågår en katastrof i nästan alla våra reglerade sjöar och behovet av ny lagstiftning inom vattenbranschen är enorm, säger Nils Leine på Kammarkollegiet. Se inslag från SVT.
Nils Leine har arbetat med vattenfrågor länge. Han är advokatfiskal på Kammarkollegiet, en myndighet som ska tillvarata miljöintressen och föra allmänhetens talan i miljöprocesser.
Han är oroad över hur starkt lagstiftningen idag skyddar de gamla vattendomarna.
– Det är väl den enda bransch vi har kvar i Sverige som driver verksamhet med tillstånd från före andra världskriget; säger Nils Leine.
– Det är väldigt svårt för oss myndigheter att få till ändringar i vattendomar. Som det ser ut idag kan inte vi kräva att verksamhetsutövare tar miljöansvar och söker nya tillstånd, säger han.

Den lagstiftning som vattendomarna bygger på kom 1918, då det viktigaste ansågs vara att utvinna så mycket energi som möjligt.

Den modell som råder i Sverige bygger till stora delar på frivillighet.
– Vattendomarna ska skydda mot myndigheterma. De som driver verksamhet har rätt stora ramar för hur man får driva verksamheten. I gengäld förväntas den som driver verksamheten att göra det på ett ansvarsfullt sätt och visa hänsyn till miljön, säger Nils Leine.
Men som situationen har utvecklats i Sverige fungerar inte det systemet.
– Det pågår en katastrof i nästan alla våra reglerade sjöar i Sverige, säger Nils Leine.
Den lagstiftning som vattendomarna bygger på kom 1918, då det viktigaste ansågs vara att utvinna så mycket energi som möjligt.
– Man skulle klämma ut så mycket man kunde ur de naturresurser som fanns, med ganska lite hänsyn till miljön. Man hade inte så stora kunskaper heller om vilka konsekvenser det skulle bli. Man visste att fisk skulle kunna påverkas, men hela ekosystem… det synsättet hade man ju inte alls, säger han.
Se SVT:s inslag om sjön Yxern och miljölagstiftningen.

Den ovanliga fångsten gjordes i Trälhavet i Österåker i helgen. Hobbyfiskaren Nicklas Boj  hade lagt nät när han fann en stor krokodilliknande tingest i slutet av nätet. 

Nicklas Boj uppskattade fisken till 50-60 centimeter lång och släppte sedan ut den i havet igen, men tog ett kort för att kunna identifiera den. Själv hade han ingen aning om vad det var.
Det var alltså en stör, en fisk som formellt varit utrotad från Östersjön 100 år på grund av överfiske. Enstaka fångster har gjorts, bland annat fiskades en upp utanför Öland 2009 och en i Hanöbukten året efter.
Fångsten har han rapporterat till Länsstyrelsen.

Under flera år har Polen satt ut atlantisk stör i Östersjön. Det finns även rysk stör och europeisk stör.

Under flera år har Polen satt ut atlantisk stör i Östersjön. Det finns även rysk stör och europeisk stör. Den exakta arten som kom upp i Stockholms skärgård är inte säkerställd än.
– När Carl von Linné åkte land och rike runt på 1700-talet, då fångade man regelbundet stör i Norrköping och Motala. Sedan har den försvunnit, säger Sture Hansson, professor i systemekologi vid Stockholms universitet.
Det är från Beluga stören som den kända och exklusiva svarta belugakaviaren kommer. Beluga stören är världens största sötvattenskfisk och kan bli åtta meter lång och väga 1500 kilo.

I Byälven finns gott om gös under vissa tider på året, då fisken vandrar från Vänern, via Byälven och upp i sjöarna för lek. Dålig kontroll och bristande regelverk har utgjort ett hot mot den vandrande gösen, men nu är ändring på gång.
Det är Jonas S. Andersson på Länsstyrelsen i Värmlands län som tillsammans med sina kollegor nu tagit ett samlat grepp på gösarna i Byälven. Eftersom mycket fisk samlas på en liten sträcka under lekvandringen, har oansvariga och okunniga sportfiskare fiskat upp alldeles för stora mängder. Förra året tjuvfiskades även under fredningstiden och det unika beståndet av vandrande gösar från Vänern, har varit i uppenbar fara. Men nu har Jonas  Andersson, hans kollegor på Länsstyrelsen och polisen tagit tag i steg 1, nämligen fisketillsynen.
– Förra året fiskades det mycket under fredningsperioden och under nätterna då fiske inte är tillåtet, men i år har vi varit en styrka på cirka 20 man och vi har även haft stöd av polis och kustbevakning. Vårt mål har varit att informera och vara synliga – och det har hjälpt avsevärt.

Det unika beståndet av vandrande gösar från Vänern, har varit i uppenbar fara.

Men när de kommer till mängden fisk som åker upp på ett lagligt sätt, är det svårare att agera.
– Fiskereglerna måste skärpas. Idag får man ta fyra fiskar per man och dygn och det är inga begränsningar på hur många kort som får säljas. Detta är inte hållbart, särskilt inte när vissa fiskare står där dygn efter dygn och gösarna går direkt till fiskhandlaren.

Jonas Andersson vill skapa olika sträckor, begränsa kortförsäljningen och höja priserna rejält på de bästa sträckorna.

Inför nästa år kommer det att bli stora regeländringar. Jonas Andersson vill skapa olika sträckor, begränsa kortförsäljningen och höja priserna rejält på de bästa sträckorna. Han menar att gösfiske i Säffle ska bli en hållbar resurs där man både kan tjäna pengar på tillresta fisketurister och att lokalbor ska kunna gå ner och ta sig en middagsgös. Men ingen ska kunna missbruka sportfisket för kortsiktig egen vinning.
Dessutom vill Jonas Andersson få resurser till mer forskning om de älvspecifika gösbestånden.
– Jag skulle vilja sätta sändare på gösar, så att vi får en överblick över deras vandringsbeteende. Jag vill också utröna hur väl Sveriges enda göstrappa, som vi har i Säffle, fungerar. Vi vet väldigt lite om gösar och deras vandring, säger Jonas Andersson.