Det var högt vattenstånd, kraftiga vindar och överlag ganska trögt fiske när Halmstadborna äntligen fick begå säsongspremiär i Nissan. Men inget av det där bekommer ju sanna fiskeentusiaster …

Tomas Mitan efterlyser större engagemang för fisket i Nissan.

Det som däremot var en snackis bland sportfiskare som gett sig ut till Nissan var skötseln av området – eller snarare brist på skötsel.

– Det har sålts rekordmånga årskort i år, men ända så gör Nissans FVO inte något åt de dåliga förhållanden som råder längs vattnet. Vi har begärt lite trevliga bänkar, papperskorgar och att det rensas upp vid och i vattnet, berättar lokale fiskeentusiasten Tomas Mitan.

Han har uppmanat Halmstadborna att komma till Nissan och njuta av de möjligheter som finns till både högklassiskt fiske och rekreation, men blir nu besviken när förvaltarna inte bjuder till.

– Vi vill också att vår kära brygga som vi hade kommer tillbaka. Så att barn, äldre och de som inte har möjlighet att vada också får möjlighet att fiska. Gång på gång så lovar de förbättringar men aldrig händer det något, konstaterar han.

Hur var då själva fisket under premiären?

– Det var väldigt blåsigt, men ändå jättetrevligt att få träffa alla gamla och nya sportfiskare. Extra skoj att vi blir fler och fler som delar detta intresset. Hoppas laxen kommer tidigt i år igen som den gjorde förra året, berättar Tomas Mitan som ändå noterade att några enstaka havsöringar drillades bland besökarna.

Läs även om de höga flödena i landet:

Floden kommer – väcker både oro och fiskförhoppningar

Första mars innebär fiskepremiär på flera håll i landet – men på andra håll innebär det att förbud inträder. På Gotland fredas sedan många år abborre och gädda mellan 1 mars–31 maj, men frågan är om det gett önskat resultat?

De gotländska, kustlevande bestånden av gädda och abborre gick ner drastiskt under 1990-talet. Det var samma visa i exempelvis Kalmarsund, runt Öland och upp längs Ostkusten, och på Gotland infördes det förbud mellan 1 mars–31 maj. Myndigheterna drog helt enkelt i nödbromsen.

Fiskejournalen undrar förstås om förbudet gett märkbar effekt, och vi ställer därför frågan till gotlänningen och fiskeexperten Nicka Hellenberg.

– Gäddbestånden har inte återhämtat sig nämnvärt, vad man kan se. För abborren har de senaste två–tre åren visat en uppgång, men å andra sidan tycker jag personligen att det är på tok för tidigt att säga att det är bra nu. Vi vet inte orsakerna till uppgången, eller om den kommer hålla i sig, resonerar han.

När det gäller gäddan pågår ett antal åtgärder – främst i Sportfiskarnas regi – där man exempelvis återskapar våtmarker och förbättrar vandringsleder.

– Det har ju visat sig att i många områden på svenska Ostkusten är de sötvattenslevande gäddbestånden oerhört viktiga. Det är ju därför man satsar på ”gäddfabriker” och liknande. På Gotland går det inte att se något resultat i gäddpopulationen från dessa arbeten ännu, men förhoppningsvis kommer det. Våtmarkerna är ju dessutom finfina ur många ekologiska perspektiv.

Vad har då fisket på Gotland för framtidsutsikter, om du får dra till med en kombinerad gissning och önskan?

– Personligen skulle jag gärna se ett formidabelt gäddfiske kring Gotland, liksom i Kalmarsund, eller resten av Ostkusten i framtiden. Men frågan är om det någonsin blir som det var på 1970- och 1980-talen. Utan torsken, som fanns långt in på grundvattnet innan den försvann, saknas ju också en oerhört viktigt födokälla för gäddan. Våtmarkerna är utdikade sedan länge och det finns många andra hinder, men samtidigt görs det ju viktiga åtgärder, som lovar gott. Låt oss hoppas!

Du har väl inte missat denna läsning:

Föreningar får hård kritik för angeldonstävling

Aspen är en både rödlistad och hotad fiskart – vilket dock inte respekteras av alla. Under flera år har det förekommit storskaligt tjuvfiske efter asp i Garnsviken, och nu uppmanar Sportfiskarna folk att söka uppdragen som tillsynsmän i området.

Under 2018 kunde det bekräftas att asp lekte i Lövstaån, som mynnar ut i Garnsviken i Sigtuna kommun. Även gösar söker sig till det aktuella området för att leka, och det har även lockat dit tjuvfiskare. Under 2019 drev Sportfiskarna med hjälp av Sigtuna Fiskevårdsförening projektet ”Tillsyn Garnsviken”, och det resulterade bland annat i flera beslagtagna olagliga nät och ett stort antal tillrättavisanden.

Sportfiskarna meddelar nu att några av förra årets tillsynsmän inte kan vara med i år och därför söker de nya kandidater till att vara en del av årets tillsynsteam för Sigtuna fvo. Dock finns det bara ett begränsat antal platser, så det är först till kvarn som gäller. Här hittar du all info kring det.

Läs mer om fiskeregler:

Nödbromsen drogs på Gotland – men har det gett resultat?

Under flera decennier har allmänheten kunnat köpa fiskekort till fjällsjön Leipikvattnet i Frostvikenfjällen. Nu stängs dock halva sjön, eftersom fiskerättsägaren SCA vill ha den delen för sig själv.

Det är personer inom turismnäringen i Strömsunds kommun som reagerat över de nya reglerna för Leipikvattnet. Skogskoncernen SCA och Länsstyrelsen i Jämtland förvaltar en varsin del av sjön, och har under många år haft en samupplåtelse och ett gemensamt kort för sjön. Leipikvattnet är ett vida känt vatten i sportfiskekretsar, och ett populärt utflyktsmål för turister i området.

SCA har även upplåtelsen för Leipikälven, och där har allmänheten inte haft tillträde till fisket. Nu tar de tillbaka fisket även i den östra halvan av sjön, som även anses vara den mest produktiva.

– Det här är en mycket tråkig utveckling. Fisket i Leipikvattnet har fungerat utmärkt i runt 50 år och är en anledning till att folk kommer till området. Min bedömning är dessutom att fisketrycket är lagom, vilket också syns på den fina medelvikten, säger en entreprenör i Frostviken till Fiskejournalen.

På länsstyrelsen i Jämtland lämnar man inga närmare kommentarer till att SCA väljer att dra tillbaka det allmänna fisket i Leipikvattnet, utan hänvisar direkt till SCA.

Där ger man följande förklaring till stängningen.

– Vi tänker ha det här som ett rent personalvatten, och för oss är det ingen stor grej eftersom vi upplåter flera andra vatten i området, säger SCA:s talesperson Pär Forsman.

Men kan ni förstå att sportfiskare och företrädare för turismnäringen blir besvikna över ert beslut – och att det finns en oro för en trend där fiskerättsägare stänger ute allmänheten.

– Jag kan förstå att man tar det så. Men samtidigt har det varit ganska trögfiskat där, och det här gäller ju bara halva sjön. Jag vill också påminna om att vi exempelvis säljer kort på Ankarvattnet och Lejaren, där SCA har fisket.

Har SCA varit enigt internt i detta beslut?

– Det här är inget som berört koncernledningen, utan det är vi lokalt som tagit beslutet. Vi har valt att göra en mjuk övergång, där vi inte stänger förrän 1 maj och även låter de som redan löst årskort att fiska på det, säger Pär Forsman.

Läs mer om fiske i Jämtland:

Hur många fiskare får plats i Jämtland/Härjedalen?

Gäddfiske och Rock‘n‘roll går hand i hand, varje fall om du frågar betesbyggaren Lasse ”Modemgurka” Sjöblom. Hans senaste bete är tillverkat från en träbit som slagit takten till några av 2000-talets bästa rocklåtar.

Lasse är ingen duvunge när vi kommer till gäddfiske och betesbyggnad, snarare tvärt om. Han har praktiserat vår kära sport och karvat beten under många år. Lasse eller Modemgurka som hans betesbyggaralias är, skapar konst för gäddfiskare. Konst som ska trigga gäddan till hugg. Hans experimentella id som betesbyggare når långt utanför den vanliga boxen och det finns inget som är för galet för att inte testas. Beten som efterliknar ubåtar och dalahästar till beten med inbyggda propellrar i kroppen är inga ovanligheter i Lasses verkstad. Dessa beten är i och för sig bara så kallade one off-beten och ingår inte i Lasses vanliga betesserier. Det senaste specialbetet har han byggt åt hans vän, sportfiskaren och trummisen Nicka Hellenberg. Betet är karvat från en av Nickas trumstockar som användes under inspelningen av bandet Jonos senaste platta, Life. Lasse utvecklar:

– Idén föddes för några år sedan när jag fiskade med Magnus Lindgren, eller Mangeboy som han kallas i gäddfiskekretsar. Vi snackade om beten som betyder något för fiskaren. Beten med lite extra mojo. Magnus berättade att han hade en vobbler som var gjord av ett stolsben. Jag minns inte exakt hur storyn var men jag har för mig att stolen hade tillhört någon gubbe som inte levde längre men, som under sitt liv varit en mycket duktig fiskare. Hursomhelst så tyckte jag att det var en ball historia och lade idén om betydelsefulla beten på minnet. I höstas kom jag att tänka på Manges stolsbensvobbler och beslutade mig för att göra något liknande med min gode vän Nickas trumstockar.

Betet är karvat från en av Nickas trumstockar som användes under inspelningen av bandet Jonos senaste platta Life.

Att göra ett bete av en så pass tunn träbit kanske inte är det allra lättaste så Lasse beslöt sig för att tillverka ett så kallat stickbait av trumstocken, ett stickbait med tail.

– Det blev ett bete med mycket själ. Rock’n’roll och gäddfiske passar ju grymt bra ihop, dessutom  är jag ett stort fan av bandet Jono. Så det här var riktigt kul, hoppas betet fångar en fet fisk nu bara, avslutar Lasse.

Håll utkik i tidningen Fiskejournalen för senare i år kommer det ett mer ingående reportage om Lasse Sjöblom och hans kärlek för både gäddfiske och betesbyggande.

Följ Modemgurka på Instagram.

Lyssna på Nicka Hellenbergs band Jono.

Östersjön har många vänner, men uppenbarligen inte tillräckligt många eftersom både fiskbestånd och övrigt vattenliv är under extrem press. En av Östersjöns främsta riddare är journalisten och filmaren Folke Rydén, som kommer att finnas på plats under Havs- och vattenforum 2020.

Årets forum hålls på Svenska mässan i Göteborg 26–27 maj, och den här gången är temat ”Framtidens fiske och hållbara hav och vatten”. Forumet inleds av Havs- och vattenmyndighetens generaldirektör Jakob Granit och Sveriges miljö- och klimatminister Isabella Lövin. Det största affischnamnet kanske ändå är Folke Rydén, som tillsammans med naturfilmaren Mattias Klum skapat sju dokumentärfilmer om Östersjön.

Han tycker att det finns anledning för Sverige att vara självkritiskt i fråga om Östersjön.

– Vi i Sverige slår oss ofta för bröstet och har lätt för att anklaga aktörer i andra länder för diverse miljöskandaler. Samtidigt har vi själva inte lyckats i vår närmiljö, konstaterar Folke Rydén på Havs- och vattenmyndighetens hemsida.

Han ser dock ett litet ljus i hotisonten.

– Jag ser definitivt ett ökat intresse för havsmiljön. Generellt finns det en större medvetenhet och ett större engagemang för klimatet. Där följer ju haven med. Plaster och läkemedel i havet är allt fler bekymrade över, säger Folke Rydén.

Här finner du mer information kring Havs- och vattenforum 2020. Konferensen fokuserar på samverkan och vill öka kunskapen om Havs- och vattenmyndighetens verksamhetsområde, utbyta idéer, diskutera aktuella frågor och hitta möjligheter till utveckling och framtida lösningar.

Läs även om Östersjöns gäddor:

Nödbromsen drogs på Gotland – men har det gett resultat?

Vi befinner oss i det så kallade supermiljöåret 2020. Men miljöarbetet går det alldeles för sakta – och tre av FN:s fyra hållbarhetsmål för att rädda havet som löper ut 2020 kommer inte att uppnås.

Det är Världsnaturfonden WWF som larmar om att världens länder misslyckas att nå FN:s havsmål. I en färsk rapport riktar de kritik mot europeiska beslutsfattare och de globala undertecknarna av FN:s mål för hållbar utveckling, Agenda 2030. Det handlar om allt från överfiske till brist på skyddade områden.

– EU:s medlemsstater har haft svårt att klara sina åtaganden för biologisk mångfald, friska havsekosystem och hållbart fiske. Därför hoppas vi nu att EU under supermiljöåret 2020 verkligen är beredda att lyfta åtgärder för haven som en del av kommissionens nya gröna giv, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare på WWF.

Enligt WWF så är bristande politisk vilja och finansiering några orsaker till att länderna haft svårt att genomföra havsmålet, SDG 14. Tre av fyra delmål till 2020 kommer inte att ha uppfyllts och det fjärde endast delvis. Effektivt skydd av marina ekosystem med förvaltningsplaner saknas och EU:s fiskeflotta har fortfarande för stor kapacitet. Skadliga fiskesubventioner har återinförts och överfisket är ett problem, konstaterar WWF i ett pressmeddelande.

Fiskejournalen berättade nyligen att Sverige skrivit under avtalet för att bilda havsreservat, vilket WWF såklart applåderar.

– WWF ser positivt på att Sverige anslutit sig till initativet ”30 by 30” som innebär att minst 30 procent av världens hav ska skyddas till 2030. Vi ser fram emot att detta också genomförs på hemmaplan, säger Inger Näslund, senior havsexpert på WWF.

Här kan du läsa mer om WWF:s senaste rapport kring havsmålen.

Läs även om detta förslag:

Förslaget att dämma upp hela Nordsjön döms ut

Vänern är stor – men så även trycket på den. Framför allt har intresset för gäddfiske ökat explosionsartat, och frågan är om det kan fortsätta i samma takt? Det vill projektet HåV, Hållbar fisketurism i Vänern, få svar på.

Projektet Hållbar fisketurism i Vänern står i startgroparna med en rad utmaningar framför sig, men också flera målsättningar. Det är ekologen Simon Jonsson, tidigare verksam inom Sportfiskarna, som anställts som projektledare och fått uppdraget att navigera framåt med Vänerns bästa för ögonen.

Bakgrunden är att det måste skapas en hållbar förvaltning av Vänern, så att det ökade trycket från fisket inte skadar bestånden. Det ska göras analyser och tas fram handlingsplaner, där Vänerns alla arter omfattas. Extra fokus ligger på gäddan, som står i centrum för många sportfiskares intresse.

Frågan är hur Vänerns gäddor egentligen mår?

– De studier som SLU gjort visar på ett välmående bestånd. Men däremot finns det orosmoln med vattenreglering och ökat fisketryck, och det kommer vi i projektet att titta närmare på, säger Simon Jonsson till Fiskejournalen.

De kommer även att väga in hur fisketävlingar påverkar bestånden. Just den frågan har aktualiserats i samband med fisketävlingen Predator Tour, som avgörs 16–18 april under gäddans lekperiod på Vänern. Även om gäddorna släpps tillbaka så menar vissa att det är oetiskt att tävlingsfiska på lekande bestånd.

Vilken uppfattning har du i frågan?

– Jag är inte rätt person att uttala mig kring den aktuella tävlingen, men tävlingarna har ökat generellt, och flera av dem ligger under våren kring lektid. Vi måste titta brett på hur gäddfisket kan förändras för att gynna bestånden, och där ingår såklart även tävlingar. Vi vill inom projektet jobba proaktivt för ett fortsatt bra sportfiske och sportfisketurism även i framtiden, både för gädda och för andra arter.

Projektet HåV ägs och finansieras av Leader – Fiskeområde Vänern, och planeras pågå under knappt två år. Förutom en handlingsplan med riktlinjer för hållbart sportfiske, så ska det tas fram koncept med hållbara fiskeupplevelser i samverkan med entreprenörer.

Ni kan själva följa händelseutvecklingen här på deras Facebook-sida.

Läs även om gäddorna på Gotland:

Nödbromsen drogs på Gotland – men har det gett resultat?

Om du bor i trakterna kring Sveriges huvudstad så finns det mängder av vatten att fiska i. För en billig penning så får du tillgång till ett 40-tal vatten genom ett och samma kort.

Nu har nämligen Sportfiskekortet 2020 för fiske på sjöar runt Stockholm släppts till försäljning i butiker och på Fiskekort.se, meddelar Sportfiskarna.

”Sportfiskekortet ger dig fiske på ett 40-tal vatten i Stockholmsregionen. Fiska allt från gädda, gös och abborre till karp, sutare och regnbåge. Sportfiskekortet ger dig fantastiska möjligheter till ett bra, stadsnära och mycket prisvärt fiske”, skriver de på sin hemsida.

Och som sagt. Priset går minsann inte att klaga på. Enbart 350 kronor för ett årskort, 150 kr för ett veckokort och 50 kr för ett dagkort. Du som är medlem i Sportfiskarnas Stockholmsdistrikt och förnyar/har ett aktivt medlemskap efter 2020-04-01 kommer då att få ett erbjudande om att köpa Sportfiskekortet till medlemspriset 245 kr.

Mer information om kortet hittar du här!

Läs även om detta:

Projekt skyddar Vänerngäddor – även tävlingar ses över

Mycket talar för att det blir en kanonsäsong för skreifisket. Yrkesfiskarna på Lofoten räknar med ett rekordår med antalet kaffetorskar, alltså över 30 kilo, och svenske Douglas Dahlberg befinner sig mitt i smeten.

Redan har yrkesfiskarna fångat fler 30-kilostorskar än det tidigare rekordåret vid samma datum, vilket såklart sprider sig i sporfiskekretsar. Douglas Dahlberg på Nordic Sea Angling förklarar här vad det hela handlar om:

– Grejen med skrei är ju att det är fisk som kommer in mot kusten för att leka. Under vägens gång följer fisken efter betesfisken och käkar upp sig mer eller mindre hela tiden på väg till lekområdena, därav riktigt kul att fiska på, eftersom de är superaggressiva. Betesfisken lodda (nors) som är huvudfödan för skreien under denna tiden, samlar upp sig i riktigt stora stim och är en förutsättning för en lyckad lek för skreien. De enorma mängderna fisk som kommer in går i olika stötar och det rör sig ofta om liknande storlek i vissa omgångar med fisk. I ett område där jag befinner mig nu, kring Nappstraumen på Lofoten, så är det ett extremt utbyte på fisk från dag till dag, berättar Douglas Dahlberg.

Han själv fick drilla en fisk på 27 kilo och 136 centimeter under torsdagen, vilket såklart får det att vattnas i munnen på många havsfiskare.

– Vi hade egentligen inga mängder fisk i det området vi fiskade, men vi såg riktigt fina fiskar i mellanvattnet på ekolodet, så till slut lyckades jag prickskjuta en kanonfisk. Vi har ju sett under åren att vissa år är det mer stor fisk som kommer in, och än så länge har vi bara börjat, så vi håller tummarna för riktigt, riktigt många stora torskar inom de närmaste veckorna här nu.

Vad är då ditt bästa tips för att fånga de riktigt stora exemplaren?

– Det är att inte fokusera på de största kompakta stimmen, ska du ha de absolut största så kommer de ofta simma individuellt eller i mindre grupper, så sök mycket och fiska på enstaka ekon!

Läs även om detta:

Kan Folke Rydén ryta till så att makten vaknar?

Som författare gäller det att ha bra tajming med sina boksläpp. Carl-Johan Månsson prickar rätt i det avseendet, eftersom han ger ut sin bok ” Att meta är att leva” parallellt med Meteträffen och Svenska Sportfiskemässan.

Denna helg 7–8 mars samlas många av landets vassaste metare i Knislinge, där det blir premiär för Svenska Meteträffen. Om två veckor är det dessutom dags för den stora Sportfiskemässan i Stockholm. Fiskejournalen har tidigare berättat om Bo Hall, som släpper Ekolodsboken 2, och nu meddelar även Carl-Johan Månsson att hans bok ”Att meta är att leva” är klar för beskådning. Förhoppningen är att den ska inspirera fler till att meta, oavsett om metet bedrivs med ett gammalt bambuspö eller med ett toppmodernt feederspö.

Så här beskriver han själv sitt verk:

”Jag påstår att boken är ganska ovanlig, det finns inte så många liknande böcker i Sverige. Vem är målgruppen? De som läst boken säger att den kan tilltala många grupper, både nybörjare och specialister. Några har sagt att kvinnor kan roas av boken då den handlar mer om känslor kring att meta än specialtackel och vikter på fiskar (även om detta utlovas också…)”.

Mer info hittar ni här på författarens hemsida!

Läs även om Meteträffen:

Meteträffen – en fartfylld förfest till Sportfiskemässan

Förslaget att inrätta nya fredningsområden för att skydda gäddorna i Blekinge är utmärkt, däremot bör fredningen börja gälla redan 1 december. Det anser Sportfiskarna.

Fiskejournalen har nyligen skrivit om Havs- och vattenmyndighetens förslag på nya fredningsområden i Blekinge skärgård, där ett hårt kritiserat ”plaskfiske” efter gädda bedrivs idag. Kortfattat handlar det om tio nya fredningsområden mellan 1 januari –31 maj, ytterligare ett område med förbud 15 september–31 maj, samt att fredningstiden i sju befintliga fredningsområden förlängs till 31 maj.

Sportfiskarna har nu gett sin syn på förslaget, och de vill gå ännu längre för att skydda gäddorna.

– Med tanke på det markant ökade fisketrycket i anslutning till gäddans reproduktionsområden är det mycket viktigt att de nya fredningsområdena börjar gälla så snart som möjligt. Sen ser Sportfiskarna även ett behov av att utöka fredningstiden i föreslagna nya fredningsområden till att börja redan 1 december, säger Anders Karlsson, chef Sportfiskarna Region Syd.

De anser också att det behövs en utökad uppföljning av gäddans beståndsutveckling där man även väger in påverkan från säl och skarv. Läs mer om Sportfiskarnas remissvar här!

Läs även om detta projekt:

Projekt skyddar Vänerngäddor – även tävlingar ses över

Fisket i Torneälven är en angelägenhet för många i både Sverige och Finland, och i synnerhet när det gäller laxen. Nu kan det införas nya utrustningsregler för att skydda densamma.

Finska jord- och skogsbruksministeriet har nämligen gjort förslag på ändringar i fiskestadgan för Torneälvens fiskeområde, rapporterar hbwebben.se. Till de fem förslagen för fiskeperioden 2020, som är ute på remiss, hör ett förbud mot fiske med en separat sjunkande kastvikt. I klartext så handlar det om bottensänke.

– Detta förslag, som avser spinnflugsfiske, framträdde tydligt i utlåtandena. Detta skulle också bidra till att minska skadorna på lax i älvområdet och därmed till att minska antalet laxar som infekteras av vattenmögel, skriver ministeriet i sitt förslag.

Fiskejournalen skrev nyligen om den planerade storsatsningen på fiskevård längs Torneälven, och det kan du läsa om här nedan:

Nappar Finland på Sveriges erbjudande om Torneälven?

Nu kan du få din egen el från solen, utan att behöva sätta solceller på ditt tak. Tranås Energi bygger under våren en solcellspark, där deras elkunder kan bli andelsägare.
Tranås Energi har under många år arbetat aktivt med att producera el med så liten påverkan på fisk och övrig biologisk mångfald som möjligt, bland annat genom att se till att alla vattenkraftverk nu fått fiskvägar. Nästa steg för att producera mer fiskvänlig och förnybar el blir solcellsparken, som planeras att byggas under våren och stå klar i sommar.
Men parken kommer inte att ägas av Tranås Energi, utan av en förening som består av vanliga privatpersoner och företag som är kunder hos elbolaget. Vem som helst får nämligen köpa andelar och bli så kallad andelsägare, för att sedan kunna köpa den el som ens andelar producerar till självkostnadspris av föreningen.

– Intresset har varit jättestort! Många ser solandelarna som en investering, men att vara med och producera förnybar el är naturligtvis också en stor anledning. Man tycker att det känns bra att göra något konkret för miljön, säger Malin Wennberg, elsäljare på Tranås Energi.

Försäljningen kommer att pågå till och med sista mars, sedan tar nästa fas vid. Parken byggs utanför Tranås, men som andelsägare och elkund hos Tranås Energi kan man bo var som helst i Sverige.

Boka senast 31 mars

Sportfiskemässan närmar sig med stormsteg, och den stora snackisen på förhand är om den kommer att ställas in på grund av coronaviruset? Svaret är nej, det finns inga planer alls på det i dagsläget.

Mars är mässornas högtid, och i år råkar de sammanfalla med det fruktade coronaviruset. Runt om i Europa ställs evenemang in, allt från publikfesten på skidarenan Holmenkollen till forskarseminarium i Göteborg. I Danmark har statministern Mette Frederiksen uppmanat arrangörer till evenemang med över 1 000 deltagare att ställa in.

Sportfiskare över hela Sverige undrar förstås om de ska åka till Stockholm helgen 20–22 för att besöka Sportfiskemässan, och än så länge är svaret ja!

– Det är jättebra att denna information kommer ut. Jag har precis gått ut till alla utställare och berättat om läget, och det finns inga planer på att ställa in, säger mässgeneralen Agneta Brunell till Fiskejournalen.

Varken Folkhälsomyndigheten eller Stockholms stad har avstått från större evenemang, utan det är upp till varje arrangör att besluta själva. Däremot uppmuntras besökarna att läsa på de generella riktlinjerna kring coronaviruset, och Sportfiskemässan kommer även att kontrollera både sin egen personal och sina samarbetspartners personal, så att ingen som varit i ett riskområde kommer att arbeta under mässan. Det kommer även att finnas handsprit utplacerad i lokalerna.

– Allting är lite luddigt och bökigt just nu, och om myndigheterna skulle ändra sig så är det klart att vi måste ställa in, men vi hoppas verkligen att folk inte skräms bort i onödan, säger Agneta Brunell.

Här på Sportfiskemässans hemsida kan ni följa händelseutvecklingen.

Läs även om inspiration från Lofoten:

Tunggung på Lofoten – kan bli rekordår för kaffetorskar

Fiskejournalens medarbetare Jesper Larsson är en fiskeguide med många järn i elden. Nu har du möjlighet att ta del av hans erfarenheter gratis, eftersom Projektet Friskare Skogsvatten 2.0 bjuder in till två föreläsningar för allmänheten.

Föreläsningarna hålls i Överklinten i Robertsfors och Bjurholm den 17 samt 18 mars, och är alltså kostnadsfria. Arrangör är EU-projektet Friskare Skogsvatten 2.0, och Jesper Larsson kommer att berätta om sin spektakulära resa och hur ett friskt vattendrag i förlängningen också kan bidra till ekoturism.

Jesper har arbetat som fiskeguide i Norrbotten under drygt 20 somrar, och bor sedan 2007 året runt i Muoniovaara, med finska gränsen utanför köksfönstret.

– Jag kommer att berätta om min resa här uppe, hur viktigt det är med samarbeten, och hur nödvändigt det är att ge mer än man tar när det handlar om fisketurism, säger Jesper Larsson.

Han kommer även att göra scenframträdanden på Svenska Sportfiskemässan 20–22 mars, där det allt mer populära harrfisket står i fokus. Fiskejournalen återkommer med en separat artikel om det inom kort.

Om Jesper själv ska sammanfatta sitt liv som fiskeguide norr om polcirkeln, så blir det följande.

– Kärlek, gott om utrymme, frihet och mångfald!

Här hittar du mer information om föreläsningarna i Överklinten och Bjurholm.

Läs även om Älvräddarnas arbete:

Hör på Älvräddarna – sportfiskarnas kompis!

John Kärki och havsöring har under de senaste åren blivit en synonym kombo, framför allt för havsöringfiskarna runt stockholmsregionen. Nu står Kärki på Fiskejournalens stora scen för att lära dig några fångstgivande tips.
Havsöringen är en föränderlig fisk, den finns på många ställen i olika miljöer, salta som söta och äter allt från småkryp till större byten. Att lyckas överlista den kräver ibland lite av fiskaren och det är just här som John Kärki kommer in.

– Jag kommer dela med mig av fem nycklar till havsöringen, alltså en handfull tips som kommer göra ditt havsöringfiske mer framgångsrikt, berättar John Kärki.

– Jag kommer dela med mig av fem nycklar till havsöringen, alltså en handfull tips som kommer göra ditt havsöringfiske mer framgångsrikt, berättar John Kärki.

John har lagt ner många timmar på att utvecklas som öringfiskare och framför allt på ostkusten. Häng med på en silverkantad resa runt Stockholms ö-rika havsöringkust och bli en bättre havsöringfiskare du med.

John står på scenen följande tider:
Fredagen den 21 mars klockan 15:30-15:50
Lördagen den 22 mars klockan 16:00-16:20

Gänget i Freewater Pictures är kända för att vara kreativa med både kamerautrustningen och sina fiskemetoder. Under Sportfiskemässan bjuder de på en unik premiär, där de lanserar ett ädelbete med träsmak.

Beteskreatören Magnus Lindgren, Mangeboy.

Freewater Pictures, betesbyggaren Mangeboy och Tullamore har nämligen tagit fram betet Tullybait, som snidats fram från äkta ekfat från Tullamore Dew Destillery. Som kuriosa kan nämnas att lacken innehåller whisky.

– Vi kom på idén att försöka göra ett fiskedrag av äkta Tullamore Dew fat från Irland och gjorde därmed två avsnitt där första avsnittet nu ligger uppe på Youtube, berättar Johan Bäck från Freewater Pictures.

Runt 50 stycken beten har tillverkas totalt, och dessa kommer att säljas exklusivt på Sportfiskemässan 20–22 mars i Freewater/Mangeboys monter. 30 beten kommer att släppas på fredagen och 20 stycken på lördagen – och det är först till kvarn som gäller.

Priset då? Jo, 900 kronor är prutat och klart. Du kan själv göra en bedömning här nedan om det verkar vara värt priset!

Fredrik Jadeland har inlett en satsning för att nå 30 arter i storfiskregistret. Men att nummer 27 skulle dyka upp under veckans fisketur var en stor överraskning. Det var nämligen en drömöring som högg under gäddfisket.

Det var Erik Axner och Fredrik Jadeland som gjorde sällskap under ett trollingpass efter vårgädda, och föga anade de att en storöring var på födojakt i det aktuella området. Hugget, som skedde på en 19-centimeters Platypus, var minst sagt brutalt.

– Spöhållaren knakade till och fisken tog rätt bra med lina. Ganska tidigt visade den sig i ytan men det var först efter ett par minuter som vi misstänkte att det var en öring. Fighten var spektakulär och den kämpade på bra. Vid båtsidan såg vi dess storlek och kunde säkert håva den utan dramatik, berättar Erik Axner.

Fisken mättes till 92 centimeter och vägdes till 7,1 kilo, ett nytt personbästa för Fredrik Jadeland och som pricken över i:et, en ny storfiskart för artjägaren. Fisken förvarades i håven större delen av tiden och återutsattes varsamt efter några bilder och drog i väg med stort plask.

Öringen fångades i en insjö, men räknas ändå som havsöring enligt sportfiskarnas regelverk för storfiskregistrering, eftersom sjön har anslutning till havet.

Hur som helst – en bonusfisk som blev ett minne för livet.

Missa inte heller denna läsning:

Nej – inga planer på att ställa in Sportfiskemässan!

Måste erkänna att jag reagerade lite på senaste Fiskejournalen när det i ledaren talades om sportfiskarens miljöansvar och det sedan följer en båtbilaga, där det ena fartvidundret efter det andra framförs med stora motorer.

Jag kan ha missat att någon av förarna hade en patch med Älvräddarna på jackslaget. Brukligt är att frågan varför man monterat två 75hk motorer på sin båt besvaras med ”för att förkorta tiden mellan huggen”. Uttalandet ligger helt i linje med det jag skulle säga definierar sportfisket av idag: maximering. Låt klickern som tingest symbolisera det jag anser vara fel med hela tänket.

De moderna båtarna dras inte sällan på trailer tiotals mil i syfte att maximera PB. Få vill fiska i ett vatten där abborrarna är stora redan vid sex hekto. I en tid när forskningen slagit fast att tillverkningsindustrin bär ett stort ansvar för miljöförstöringen känns det som ett åtminstone litet fel att sportfisket inte bara framför dyra båtar med dyra bilar långa sträckor. Mer ska till. Ekolod, gps, spöhållare och annat kombineras givetvis med en arsenal på minst 300 vobbler och flera kilo mjukbeten i olika utförande, detta alldeles oavsett om de någonsin blöts eller ej.

Få diskussioner handlar om etiken kontra tekniken. För min del passerades en gräns när man började kunna identifiera enskilda fiskar på skärmen…

Därmed kommer vi in på området etik. Jag har sportfiskat i drygt 40 år och sett utvecklingen på nära håll men alltmer ställt mig utanför. Tänker att om några år kommer en scanner som kan läsa av 100 ha i svepet och medelst DNA-igenkänning identifiera exakt var i denna vattenvolym den största gösen, gäddan eller abborren står, varefter man lätt med elektroniska hjälpmedel kan placera båten precis ovanom. Jag tror det skulle bli succé. Få diskussioner handlar om etiken kontra tekniken. För min del passerades en gräns när man började kunna identifiera enskilda fiskar på skärmen, eftersom detta enligt mitt förmenande slår grundbulten ur den enskilt viktigaste aspekten av sportfiske: den att det intressanta består i att hitta fisken. Vidare inser jag givetvis att man kan tycka olika och att det är lite upp till var och en att bestämma var gränserna ska dras, men det är fattigt att det inte ens verkar diskuteras.

Artiklar i fiskepressen brukar istället innehålla uttalanden som ”vi hade aldrig sett de här fiskarna utan ekolodet med sidescan”. Skulle det uppfattas lika normalt om en idrottsman med tindrande, naiva ögon sa:  ”jag skulle aldrig ha lyft så tungt utan anabola steroider!!”??

Kontentan av mina åsikter blir väl krasst: Den moderne sportfiskaren ger blanka fan i miljön!!! Tycker mig dagligen se bevis på att den väger lätt i jämförelse med jakten på PB, det kan jag väl säga utan överdrift.

Dennis Andersson , Gamleby 2020-03-03