Vad de omfattande sjukdomsutbrotten hos lax i svenska älvar beror på utreds av flera aktörer. Ännu finns inga säkra svar – men nu kommer glädjebeskedet att färre yngel dör av den fruktade sjukdomen M74.

Det har rapporterats in betydligt färre sjuka fiskar från svenska vattendrag under 2019 än 2018, och nu meddelar Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, att förekomsten av förökningsstörningen M74 hos Östersjöns laxkullar har sjunkit.

Det visar den sammanställning av miljöövervakningsdata från sju svenska laxälvar som SLU gjort. I år var i genomsnitt sju procent av laxkullarna drabbade, jämfört med den höga dödligheten på 39 procent som observerades 2017, enligt ett pressmeddelande från SLU.

Lägst förekomst av de kontrollerade älvarna i år hade Ljusnan, där ingen yngeldödlighet i M74 rapporterats alls, och högst hade Skellefteälven med 24 procent drabbade kullar.

Elin Dahlgren, miljöanalysspecialist vid institutionen för akvatiska resurser vid SLU Aqua, kommenterar den positiva trenden:

– Vi vet inte om hälsoproblematiken hos laxen har en koppling till M74, men det är glädjande att situationen för M74 ser ljusare ut igen.

Hon och flera andra forskare arbetar med att undersöka sambanden mellan laxhälsoproblematiken och laxarnas diet och uppehållsplats, samt exponering för algtoxiner. I ett annat projekt undersöks kopplingar mellan M74 hos lax i relation till diet och uppehållsplats i Östersjön.

– Det är viktigt att titta närmare på vad som orsakar tiaminbrist hos lax. Även om man sett att tiaminhalten kan kopplas till proportionen mellan skarpsill och strömming i laxens diet, så finns det mycket som talar för att det som drabbar laxen är del av en större miljöproblematik i Östersjön, säger Elin Dahlgren.

Missa inte att läsa om denna rapport:

Stora rapporten är klar: Så mår den norska vildlaxen

En av höstens största applåder delar vi ut till ett gäng tappra öringvänner i Småland. Efter en heroisk insats har de fått öringen att frodas i den hårt pressade Döderhultsbäcken.

Döderhultsbäcken i Småland.

Förra hösten skrev Fiskejournalen om den omfattade fiskdöden i Sverige som drabbade bland annat Döderhultsbäcken, där en person hittade 244 öringar som dött på grund av syrebrist. Man befarade dock att minst det dubbla hade dött.

Bäcken, som rinner mellan Eckern och Djupeträsk ner till Oskarshamn, har dessutom varit hårt drabbad av utsläpp, tjuvfiske, nedskräpning och olika vandringshinder. Med andra ord har det funnits stor oro för havsöringens framtid i vattendraget. Vi skriver ”har funnits”, eftersom det nu ser betydligt ljusare ut.

Projektet ”Havsöringarnas ynglingar” som startade 2010 har nämligen gett väldigt gott resultat. Ett gäng entusiaster bestämde sig för att återigen göra Döderhultsbäcken till en perfekt lekplats för havsöringen, och nu är förutsättningarna bättre än någonsin.

Två av frontfigurerna är Mathias Sabel och hans son Sixten, som uppmärksammats i tidningen Östra Småland för sina insatser.

De och sex andra personer har lagt mellan 200–300 timmar per person och år för att få fisken att trivas, och de senaste åren har belöningen kommit simmandes i form av flera stora öringar.

2017 var ett fantastiskt år för den ideella föreningen, då de räknade till 100 lekande öringpar. Nu siktar de ännu högre!

– Vi har ett mål om 200 lekande par år 2020. Förhoppningsvis är vi på väg åt rätt håll om vi även nästa år får hjälp med muddringen innan den fredade perioden börjar, säger Mathias Sabel till Fiskejournalen.

En storöring som fångades på bild under vattenytan.

Förra året bar de exempelvis 650 spannar med lekgrus ner i vattnet, och de har rensat bäcken från både cyklar, plast och omkullfallna träd. Arbetet har skett i det tysta, eftersom det parallellt med deras arbete funnits stora problem med tjuvfiske, där folk håvat upp lekande öring. Nu vill de dock informera allmänheten om framgångarna i Döderhultsbäcken, med hoppet om att alla ska ta ansvar för öringbeståndet och vattenmiljön.

– Om fem år hoppas vi på att ha lekande fisk uppströms sjön Djupeträsk där det finns exemplariska lekbottnar, också upp mot sjön Eckern. Båda förhoppningarna kräver dock insatser från markägare och Oskarshamns kommun då båda tyvärr idag är blockerade av vandringshinder. Vi har haft fisk hela vägen upp dit men där tar det stopp för de allra flesta tyvärr, säger Mathias som även vill se hela sträckan fredad och ett fiskeförbud vid inloppet och kring Badholmen.

Nu hoppas det flitiga gänget på regn i rikliga mängder, så att fler och större fiskar kan leta sig upp mot de nya lekplatserna.

Läs ett stort reportage om Mathias, Sixten och deras insatser här!

Läs om fler öringhjältar i Fiskejournalen:

Jessica jobbar för den vilda öringens överlevnad

Fiskejournalen säger ett stort grattis till artisten och fiskeentusiasten Magnus Carlsson, sångare i Weeping Willows. Magnus har nämligen blivit utsedd till Årets miljöhjälte av Världsnaturfonden WWF.

Magnus Carlsson och bandet Weeping Willows har under många år visat att de på allvar bryr sig om miljön och om våra vattenmiljöer. Bland annat försöker hela bandet åka tåg istället för att flyga på turné, de tänker på hur maten de äter är producerad och på vad man kan göra för att förbättra situationen för våra fiskar och vattenmiljöer. När Magnus Carlsson sommarpratade i Sveriges Radio under 2018 så önskade han sig just mer fisk och friska vatten.

Han har även deltagit i en film om den hotade Östersjötorsken, och hans engagemang har nu lett till en fin utmärkelse från WWF. Magnus Carlsson vinner priset Årets miljöhjälte för ekologiska fotavtryck, med följande motivering:

”Magnus Carlson lever som han lär och är en aktiv och hängiven miljöhjälte som framgångsrikt sprider budskapet om hur man kan leva mer hållbart och skapa en klimatsmart framtid. Med klar stämma framför han sitt budskap både från scen och i media och når långt bortom konsertgolv och sångtexter.”

– Det här är, för mig, ett verkligt fint bevis på att det jag försöker göra för att öka intresset och kunskapen kring miljö- och klimatfrågorna verkligen syns och gör skillnad. Jag jobbar just nu med flera nya stora projekt med fokus på de frågorna. Att få ett sådant här pris gör att det arbetet känns ännu mer inspirerande, säger han i en kommentar på WWF:s hemsida.

Greta Thunberg blev av WWF utsedd till Årets unga miljöhjälte, och Årets miljöhjälte för biologisk mångfald blev Pella Thiel, grundare av organisationen End Ecocide Sverige.

Grattis till alla tre, säger vi på Fiskejournalen!

Plötsligt händer det: Tre abborrar över kilot på lika många kast. Mer effektivt än så kan det inte bli. Mikael Flinks fiskeäventyr i Dalsland är en inspiration för alla som är på väg att ge upp.

Hösten kan vissa dagar vara en högtid för abborrfiske, men i takt med att temperaturen sjunker så kan det även vara stendött i vårt favoritvatten. Mikael Flink försöker fiska så ofta han kan i oktober, speciellt av anledningen att han deltar i tävlingen Höstborren. Det inplanerade 2-timmarspasset efter jobbet inleddes dock väldigt trögt, innan allt plötsligt lossnade.

Här berättar han själv om den förlösande huggruschen med tre abborrar över kilot på tre kast:

”Vattnet som jag åker till, en av Dalslands alla mystiska skogssjöar, har de senaste fyra–fem passen varit ganska dött, vilket med stor del beror på kallfronten som svepte in under nästan en vecka. Nu har dock ”värmen” (10–12 plusgrader) kommit åter så jag är spänd på lite mer aktiva abborrar! Åker ut till en grynna där jag tagit många stora fiskar. Tar en 150-grammare direkt men efter det är det tvärdött. Mina 2 timmar har strax runnit ut och det börjar skymma, så jag bestämmer mig för att åka till ett grundflak på 5–6 meters djup, där det sedan brantar ut mot 10–12 meter. Nu på hösten när gräset börjar vissna så är det ofta jag hittar betesfisken längs branterna, och då är alltid abborren i närheten. Jag ställer mig på det djupa och kastar upp mot det grunda med min Molix RT-jigg och en 15-grams skalle. Landar på botten. Tar tre–fyra vevtag och låter jiggen sjunka till botten igen. Pang! När jiggen dalar nedför branten så står där en fin borre på 1 390 gram och 46 centimeter och fullständigt attackerar min jigg. Håvar skönheten, och instinktivt vet jag att nu börjar huggruschen. Låter henne ligga kvar i håven i vattnet och drar ett nytt kast på exakt samma ställe. Exakt samma scenario. Pang! 1 250 gram och 46 centimeter upp i håven! Två skönheter i håven, jag bara måste dra ett till kast! Med risk för att verka tjatig; samma ställe, samma antal vevtag, pang! Vad händer? Upp kommer en 1000-grammare prick på 40 centimeter”.

Det börjar mörkna, så för att få till någorlunda bra foton så bestämmer sig Mikael för att sätta igång och fota fisk på mätbrädan till Höstborren. Dessa två 46:or innebär att Team Borrebutiken.se i skrivande stund ligger på tredjeplats i zon väst med 232 centimeter, med väldigt begränsat antal fisketimmar hittills.

Av två timmars segt fiske så räckte det alltså med att ha grejerna i vattnet under 3–4 minuter när huggperioden inföll. Kontentan är alltså: Glöm aldrig att göra de tre sista kasten! Tack Mikael för storyn, säger vi på Fiskejournalen.

PS. Ni kan följa Mikael på Instagram: flink_fishing. DS

Läs mer om abborrfiske i Fiskejournalen:

Kan någon bräcka Erics och Tommies borrar på 2,4 kilo?

Temperaturen utomhus sjunker så sakteliga – men i tävlingen Höstborren blir det allt hetare. Nu har det landats 9 abborrar över den magiska 50-centimetersgränsen, med Peter Fredrikssons praktexemplar i toppen.

Tävlingen Höstborren växer så det knakar, och i årets upplaga deltar över 200 lag från hela Sverige. När det återstår två veckor av grundomgången så konstaterar vi att Zon Mitt och Zon Väst är allra hetast.

Just nu ligger laget BiteOfBleak Vit i den sammanlagda toppen, med en totallängd på 248 centimeter med sina fem längsta abborrar. Just det teamet har även fångat den längsta abborren hittills i tävlingen, genom Peter Fredrikssons praktfisk på 52 centimeter. De övriga medlemmarna i BiteOfBleak Vit är Pelle Seth och David Axelsson. De jagas närmast av FKP-Gear Sthlm och Team Marinfritid/CWC.

Teamen får själva välja sitt vatten i grundomgången, som äger rum mellan 28 september–31 oktober. Lagen är uppdelade i fem geografiska zoner, och alla gruppsegrare vinner en plats i finalen som avgörs i Västerviks skärgård 16–17 november. Följ dramatiken på hemsidan!

Läs om mer abborrfiske:

Kan någon bräcka Erics och Tommies borrar på 2,4 kilo?

Så är stunden kommen. Efter en händelserik höst med bland annat avslöjat svenskt fiskfusk så ska EU:s fiskeministrar besluta om nästa års fiskekvoter. Det handlar helt enkelt om ödesdagar för Östersjötorsken.

Landsbygdsminister Jennie Nilsson möter under måndagen och tisdagen övriga fiskeministrar inom EU-länderna för att besluta om 2020 års fiskekvoter. Frågan är om de kommer att leva upp till EU:s fastslagna mål att det senast 2020 ska fiskas inom ramen för de vetenskapliga råden?

Frågan är också om den yttre pressen och opinionen någonsin varit större än nu?

Svenska Sportfiskarna har exempelvis tillsammans med över 80 andra intresseorganisationer skickat ett brev till både Jennie Nilsson och övriga europeiska fiskeministrar, med uppmaningen att följa kraven som följer med EU:s gemensamma fiskeripolitik. Sveriges fiskeflotta hamnade nyligen under lupp, då det uppdagades att svenska trålare fuskat med artrapporteringen vid kontroller i Danmark.

Ett förslag som stiftelsen BalticSea2020 framför är att flytta det storskaliga sill- och skarpsillsfisket från torskens lekområden.

ICES har konstaterat att det östra torskbeståndet behöver många år av fiskestopp för eventuellt kunna återhämta sig, och BalticSea2020 kräver att ministrarna följer rådet om en nollkvot.

Inför ödesdagarna så skriver Sportfiskarna: ”Orosmolnen är som vanligt många inför kvotbesluten, där Näringsdepartementet har en tung roll i de svenska förhandlingarna. Har fiskeministrarna modet att för första gången besluta om kvoter i linje med de vetenskapliga råden, eller blir det som vanligt ”kompromisser” och ”tuffa förhandlingar” med kvoter satta över de vetenskapliga råden? På tisdag vet vi”.

Fiskejournalen återkommer med rapportering så fort beslutet blir officiellt.

Läs om människor som kämpar för fisken:

Grattis Magnus Carlsson – utsedd till miljöhjälte av WWF

Prickar man rätt på höstkanten kan man ha ett formidabelt fiske – särskilt på grov gädda. Men hur gör man? Och hur kan man använda marinelektronik från Garmin till sin fördel? Här bjuder fiskeproffsen Mattias Åström och Jonas Andersson på sina erfarenheter och bästa knep för ett framgångsrikt höstgäddfiske

Mattias, hur lägger du upp ditt gäddfiske på hösten?
Det hänger givetvis på vilket vatten, men en av grundreglerna när det kommer till gäddfiske är att hitta var bytesfisken står. Jag personligen gillar att fiska grunt efter braxengäddor på hösten. Jag tycker även att stora grundflak med sand och grusbotten som håller ett djup på fyra till sex meter är hett. Flaken får gärna ha lite struktur, exempelvis större stenar eller en djupränna. Framförallt så är det viktigt med en brant och djupt vatten utanför, gärna 10-20 meter.

Garmins ambassadör Mattias Åström med en fin höstgädda.

Hur man än väljer att lägga upp sitt fiske så anser jag att det alltid är bra att vara förberedd. En sak jag alltid gör är att åka ut och reka potentiella områden jag tänkt fiska. Och dagarna innan så kollar jag alltid upp väder och vind. Vädret styr allt som oftast hur och vart man ska fiska.
Med hjälp av Garmins mobilapp ”Activecaptain” så går jag in och lusläser sjökortet som finns lagrat där och väljer sen ut ett område som ser hett ut. När jag valt ut ett område som jag tror på och väl är på plats så vill jag få ut information om området. Det är där och då ekolodet får börja jobba.

Planerar du fisket med ActiveCaptain innan fisketuren så kan du fokusera helt på fisket när du väl är ute på sjön.

På vilket sätt använder du ekolodet i ditt fiske?
Det hetaste och helt klart det mest revolutionerade som finns på marknaden just nu är Garmins realtidsfunktion ”Panoptix”. Den senaste funktionen och givaren i Panoptixfamiljen som kommit ut är ”Livescope”. Det som skiljer mellan den första utgåvan av Panoptix och Livescope är att Livescope jobbar på betydligt högre frekvenser och ger på så sätt en fotoliknande realtidsvisning på allt som sker under ytan. Har du inte sett det så kolla upp det på Youtube! Jag lovar, du kommer att bli imponerad.
Min Livescope-givaren sitter monterad på ett roterbart fäste och kan vridas 360 grader. Givaren är ställd i framåtläge och jag väljer att ställa in så att jag ser cirka 35 till 40 meter framåt. På så sätt vågar man sig in på lurigare områden utan att exempelvis behöva oroa sig för att gå på grund. Väljer man att gå in i vikar så hittar man även vegetation med lätthet. Vegetationen är många gånger en väsentlig del för ett lyckat fiske inne i vikar och i marsystem. Det blir lite av en skyddszon för bytesfisken. Med andra ord, ingen vegetation, ingen bytesfisk och på så sätt ingen gädda. Det går oftast hand i hand.

Garmin Panoptix LiveScope LVS12, en ny ekolodsgivare i den prisbelönta produktserien som klarar 30° realtidsseende både framåt och nedåt. LVS12 är en ekonomisk lösning för insjö- eller kustfiske eftersom den inte kräver BlackBox-koppling.

Vegetationen är många gånger en väsentlig del för ett lyckat fiske inne i vikar och i marsystem. Det blir lite av en skyddszon för bytesfisken.

Använder du även andra funktioner i ekolodet?
Självklart, jag använder sidoseendet ”Sidevü” väldigt mycket. Med Sidevü får jag en bra överblick på hur området runt båten ser ut. Är området tillfredställande och har de attribut jag söker efter så tycker jag alltid att man ska gå in för att kartlägga området mer i detalj.
Fisket blir så mycket effektivare när man får en överblick på plottern hur hela området ser ut. Det är dessutom sällan sjökorten stämmer till 100 procent. Framförallt på grundare vatten.
Med hjälp av kartloggningsprogramet ”Quickdraw” som finns på i stort sett alla ekolod från Garmin är det möjligt att skapa sina egna djupkartor. Allt är dessutom i realtid. Du scannar av området och får upp allt direkt i din plotter. Man kan sen välja att dela sina loggningar med andra användare genom att ladda upp dem i databanken. Man kan även ladda ner andras loggningar. Allt detta sköts via appen ”Activecaptain”. Smidigare än så blir det inte.

ECHOMAP Ultra 102sv-kombinationen, med sin 10-tums ljusstarka knappassisterade pekskärm som är läsbar i solljus, har alla verktyg du behöver för framgångsrikt fiske. Allt-i-ett-givare för traditionellt CHIRP-ekolod och ClearVü med ultra-HD och SideVü-ekolod med skanningsteknik ingår. Den har även stöd för tillval av premiumsjökort BlueChart® g3 och BlueChart® g3 Vision kartografi med integrerad data från Navionics®.

Har du några heta tips för höstfisket?
Ja, i första hand är det tre saker jag haft stor framgång med när vattnet kyler av inför vintern:
1. Var inte rädd för att gå in i grunda vikar tidig höst. Framförallt vikar som fortfarande håller vegetation. Där står dom stora och lite latare gäddorna och väntar på ett lättfångat skrovmål.
2. Gå successivt upp i storlek på dina beten ju kallare vattnet blir. Det är självklart ingen regel utan undantag. Men generellt sett så fiskar större beten bättre på hösten.
3. Våga fiska riktigt långsamt. Ett svävande hårdbete eller en tail med en inte allt för yvig gång är en riktig killer på hösten.

Våga fiska riktigt långsamt. Ett svävande hårdbete eller en tail med en inte allt för yvig gång är en riktig killer på hösten.

Jonas, var fiskar du gäddan på hösten?
När hösten kommer gör jag tvärtom vad många andra gör, istället koncentrerar jag mitt fiske ute i frivattnet, pelagiskt, efter de stora gäddorna. Det normala är ju annars att fiska i anslutning till branter, men där jag fiskar, en sjö med stora djup, upp till 50 meter, har jag haft bäst resultat när jag fiskar långt från branterna. Jag lägger mycket tid på att leta efter stora stim av bytesfisk. Först kör jag åt ett håll sen vänder jag ofta upp båten och kör från andra hållet för att se om det står nån stor gädda i eller i nära anslutning till fiskstimmen. Jag hittar faktiskt ofta mina stora höstgäddor inne i stimmen. Som till allt annat fiske som bedrivs ute på vattnet är ett ekolod ett ovärderligt verktyg. Gäddfisket är absolut inte något undantag.

Om fiskeguiden Jonas Andersson får välja så tar han höstgäddan med vertikalspöet.

Först kör jag åt ett håll sen vänder jag ofta upp båten och kör från andra hållet för att se om det står nån stor gädda i eller i nära anslutning till fiskstimmen.

Vilka fördelar ser du med modern marinelektronik?
Mitt fiske bara blivit bättre och bättre sedan jag började använda Garmins produkter. När jag siktar in mig på grov gädda så är det pelagiska vertikalfisket min absoluta favoritmetod. De frisimmande gäddorna hittar jag väldigt lätt med Panoptix Livescope. Nu blir det ännu lättare att hitta gäddorna inne i stora bytesfiskstim som man inte hade sett om man hade använt en vanlig givare. När jag någon enstaka gång är ute och trollar gädda så brukar jag vända en PS31-givare bakåt så jag kan se mina beten. Då ser du tydligt när gäddan kommer upp bakom. En intressant iakttagelse är att gäddorna ofta följer efter betet väldigt länge. Men eftersom du ser fisken kan du göra justeringar och små ändringar under tiden, exempelvis variera hastighet och kurs, tills du hittar det som utlöser hugget. Jag skulle vilja påstå att modern elektronik nästan är lika viktigt som rätt bete och metod, då fisken inte kan gömma sig, varken i fiskstim eller på botten. Man ser allt som händer runt hela båten. PS30 läser bakåt, PS31 läser framåt, Livescope läser nedåt. Och SideVü läser 35 meter på varje sida om båten. Sedan jag började med Livescope så har en helt ny värld öppnats upp, nu kan man verkligen se alla fiskar och dessutom urskilja stor fisk från mindre.

Lär känna din sjö lika bra som ditt vardagsrum. Garmin Quickdraw Contours ritar upp sjökortet direkt på skärmen. Du behöver bara koncentrera dig på att styra båten.

Jag skulle vilja påstå att modern elektronik nästan är lika viktigt som rätt bete och metod, då fisken inte kan gömma sig, varken i fiskstim eller på botten.

Garmins marinelektronik gör mitt fiske så mycket lättare. Och det gäller inte bara gädda. Jag har med stor framgång även använt Livescope till regnbågsfiske på isen samt grundvattensfiske i skärgården efter grov abborre. Och såklart till pelagiskt gösfiske.

Vilka är dina favoritmetoder?
Som jag nämnde innan så är min favoritmetod vertikalfiske efter grov gädda. Att leta upp fisken, positionera båten, se fiskens reaktioner när jag släpper ned betet och känna hugget i spöet överträffar det mesta. En annan favorit är spinnfisket efter gädda i Blekinge skärgård. Grunt fiske i klart vatten bland blåstång och stenar är något som ligger mig varmt om hjärtat. Men fick jag välja så spenderar jag hellre en helg med vertikalspöet i handen efter gädda än något annat fiske.

Höstgäddan bjuder ofta på kul underhållning. Det gäller att ha koll på detaljerna för att inte tappa fisken.

Har du några heta tips för höstfisket?
Ja, en sak jag märkt när vintern närmar sig är att gäddan föredrar ett större bete. Vad det beror på är svårt att avgöra men en sak är säker, ett stort byte betyder mycket mat i magen och det är under denna perioden gäddorna äter upp sig inför vintern. Ett annat tips är att verkligen utnyttja dagen, börja gärna tidigt på morgonen och sluta inte förrän det blir mörkt. Just tidiga morgnar och strax innan gryningen kan vara riktigt heta perioder. Till sist vill jag påpeka vikten av att leta bytesfisk, hittar du ett stim ute på frivattnet så är inte gäddorna långt borta, och ibland står de mitt i stimmet!

Vad det beror på är svårt att avgöra men en sak är säker, ett stort byte betyder mycket mat i magen och det är under denna perioden gäddorna äter upp sig inför vintern.

Kolla in när gäddan hugger!
Här ser man hur gäddan står med huvudet uppåt. Då är den i ”jaktläge”. När betet släpps nedåt mot fisken reagerar gäddan direkt – vänder sig om och simmar uppåt, smack!
LiveScope till vänster, 2D till höger.

För mer information om Garmins produkter – följ den här länken!

Det urbana fisket växer i popularitet. När Göteborren avgjordes i Göteborg så deltog 240 personer – och blev därmed den största streetfisketävlingen någonsin.

Lycklig fångstman – dock inte med en abborre. Foto: Hans Lindqwist

Fisket är hett just nu i Sveriges stora städer. Många Malmöbor lockas exempelvis till kanalen för att frossa i abborrfiske, och när Göteborren skulle avgöras för tredje gången i lördags så blev det alltså nytt rekord.

Däremot var de huggvilliga fiskarna inte så många till antalet. Bara två deltagare lyckades fiska ihop ett fullt startkort, alltså tre återutsatta abborrar.

André Hellgren tog hem segern med totalt 79 centimeter, och han ingick även i det segrande laget tillsammans med bronsmedaljören Harald Olivegren. Tvåa kom rutinerade tävlingsfiskaren Billy Affelin.

I juniorklassen kämpade de yngsta väldigt hårt i tröga kanaler. Duktige Axel Hulthen vann på en inmätt fisk. Längsta abborre

Göteborgs kanaler bjöd på stillsamt men trivsamt fiske. Hans Lindqwist

vanns av Kai Silvennoinen. Längst fisk i tävlingen blev en gädda på 63 centimeter fångad av Emanuel Carlsson, rapporterar Sportfiskarna.

– Det känns otroligt roligt att möta upp alla positiva deltagare från så många hörn med så olika erfarenhet av fiske. Och att se att så många är medlemmar. Göteborren har vuxit fram till att bli det verkligt stora sportfiskeventet i Västsverige, vi är nästan lite tagna av det påtagligt stora deltagarantalet i år, sammanfattar Sportfiskarnas regionchef i Väst Markus Lundgren.

Det står redan klart nu att Göteborren kommer tillbaka med full kraft 2020!

Läs om fler fisketävlingar:

Peters praktfisk i toppen när det hettar till i Höstborren

Fiskejournalen har tidigare berättat om Linnea Lönn och hennes vidsträckta jakt på stora fiskar och spännande arter. Nu har det gungat till ordentligt i hennes fångstregistrering, och orsaken är en jättegös på 93 centimeter.

Linnea har rest kors och tvärs över Sverige för att fånga så många supersize-fiskar som möjligt innan hon ställer undan spöt inför vintern. Den här gången var det egentligen en helt annan rovfisk än gös som var föremålet för dagen.

Linnea berättar själv för Fiskejournalen:

– Jag och kompisen Tove var ute på sjön för att fiska lite höstgädda men vi märkte väldigt snabbt att gösen var ordentligt igång. När båda haft varsina hugg av gös på gummibetena så nämner jag att det vore roligt att testa på vertikalfiske efter gös, mitt gamla personbästa var 2 kilo. Efter en liten stund så hittar vi ett riktigt stort eko, ”den här är nog riktigt stor, håll i dig, uppmanade Tove!”. Jag släpper ner jiggen en bit ovanför och ser direkt att fisken reagerar på det, sakta men säkert stiger den upp och hugger. Jag är tvärsäker på att det är en stor gädda tills den kom upp till ytan, i stället var det en monstergös på 93 centimeter och 9,06 kilo.

Stort grattis Linnea säger redaktionen – och vi utgår från att du snart levererar den första gäddan över 10-kilosgränsen också!

Läs mer om Linneas fiskeäventyr här:

Linnea Lönn levererar storfiskar på löpande band

Det blev både applåder och burop efter att EU:s fiskeministrar enats om de totala fångstkvoterna för Östersjön år 2020. Det står i alla fall klart att torskfisket i östra Östersjön blir i princip noll.

Strax efter midnatt mot tisdagen kom beskedet att svenska landsbygdsministern Jennie Nilsson (S) och hennes utländska kollegor var överens om fiskekvoterna. Hon meddelade att förhandlingarna var en framgång, sett utifrån kraven att skydda torskbeståndet.

Endast 2 000 ton torsk som bifångst kommer att accepteras. För de västra delarna av Östersjön hade Sverige och EU-kommissionen hoppats på minus 68 procent, vilket nu uppgraderades en aning till minus 60.

– Vi har kommit fram till ett resultat över förväntan, i mitt tycke. Jag gick in i förhandlingarna med ambitionen att vi skulle få resultat så nära kommissionens förslag som möjligt. Vi landade inte exakt där, vilket jag inte hade förväntat mig, men resultatet är bra, säger landsbygdsministern till TT.

Jennie Nilsson säger också att hon velat se en större minskning, men att alla förslag ligger inom ramen av det som har varit Internationella havsforskningsrådets rekommendationer, med råge. Alla kvotbeslut hittar ni här!

– Så det här är ett bra förslag utifrån att man vill säkerställa ett hållbart fiske som medger att vi ska kunna fiska i våra vatten även i framtiden, säger Jennie Nilsson till TT.

Men alla håller inte med om att detta var en framgång.

– Beståndet av torsk från östra Östersjön och sill från västra Östersjön är i ett kritiskt tillstånd och närapå uttömda. Enligt vetenskaplig inrådan bör fiskekvoten för dessa bestånd vara noll, vilket innebär att inte en enda torsk från östra Östersjön eller en enda sill från västra Östersjön bör tas upp”, säger Ottilia Thoreson från Världsnaturfonden WWF till TT.

Det beslutades även om en minskning av fångstkvoten för östersjölax med 5 procent. Den totala fångsten blir då 86 575 laxar, vilket var i linje med EU-kommissionens tidigare förslag.

Läs mer om kraven inför EU-mötet:

Ödesdagar för Östersjötorsken – ska Sverige leverera?

Har den negativa trenden långsamt vänt för ålen? Det är åtminstone förhoppningen efter att det kommit positiva rapporter från både Sverige och övriga Europa.

Det är över 10 år sedan som EU:s ålförordning trädde i kraft, där medlemsländerna började vidta åtgärder för att rädda den utrotningshotade ålen. Enligt ålforskaren Håkan Wickström börjar insatserna bära frukt. Allt fler ålyngel börjar komma tillbaka från Sargassohavet till Europa.

– Någonting är på gång. När man talar om en sådan här uppgång får man komma ihåg att det fortfarande är på väldigt låga nivåer, men det har i alla fall vänt, säger Håkan Wickström, ålforskare på SLU Aqua till Aftonbladet.

Håkan Wickström blev nyligen utsedd till årets Ålakung av Ålakademin, för sina insatser med bland annat den svenska ålförvaltningsplanen.

I en intervju med Aftonbladet nämns exemplet från Statkrafts vattenkraftverk i Laholm, där det i år fångades 260 kilo glasål i kraftstationens åluppsamlare, att jämföra med 29 kilo för tio år sedan.

Däremot kommer det att dröja länge innan ålen kan tas bort från listan över akut hotade arter.

– Innan vi är tillbaka på den nivå som var på 1970-talet kan det ta 50 till 100 år, konstaterar Håkan Wickström.

Här kan du läsa den svenska förvaltningsplanen för ålen, och här hittar du hela intervjun med honom i Aftonbladet.

Läs om kritiken kring ålen:

Känd biolog dömer ut flygflytt av miljoner ålar

Går det att odla fisk med hållbart och cirkulärt foder – som dessutom ger en välsmakande produkt på tallriken? Det får vi snart svaret på genom en svensk satsning, med syftet att gynna de vilda fiskbestånden.

Det är Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, som tillsammans med forskare, kockar och näringsliv presenterar sitt projekt ”5 ton grön fisk i disk”. Det handlar om att ersätta andelen vildfångad fisk i djurfoder med restprodukter från livsmedelsindustrin.

”Efterfrågan på fisk och skaldjur ökar stadigt, samtidigt som nära 90 procent av världens kommersiella fiskbestånd utnyttjas maximalt eller till och med är överfiskade. En stor del av den vildfångade fisken går till djurfoder, vilket inte är hållbart. Därför har SLU och Axfoundation initierat projektet ”5 ton grön fisk i disk”, som ska ta fram ett hållbart och cirkulärt fiskfoder. För att säkerställa att fisken blir god och kommersiellt gångbar ingår även Restaurang- och hotellhögskolan vid Örebro universitet samt näringslivsaktörer och kommuner”, skriver SLU i ett pressmeddelande.

Fodret ska genom insektskompostering och mikrobiell fermentering produceras av restprodukter från handel, livsmedelsindustri och skogen, samt från alternativa marina råvaror. Det potenta gödsel som insekterna genererar kan användas som växtnäring.

Från usch till resurs, med andra ord, eller från ”restavfall till gastronomi” som de själva beskriver det.

Målsättningen är att fisken ska finnas i butiksdiskarna inom två år och att det ska ha skapats verktyg som stöder en vidare utveckling av svenska kretsloppsbaserade råvaror till framtidens miljövänliga fiskfoder.

Här kan du läsa mer om projektet ”5 ton grön fisk i disk”.

Läs även om detta:

Skräckbilder sprids från multinationell laxodling i USA

Alexander Johansson från Forserum lyckades bräcka sitt personbästa två gånger inom loppet av några timmar. Läs Alexanders fångstberättelse och titta på den sköna återutsättningen av 11-kilosgösen.

För Alexander så är gösen den viktigaste sportfisken. Och får han välja så tar han dem gärna på vertikalspöet. Stora sådana. Om vi backar bandet till mitten av varma juli så kommer vi till en av Alexanders mest minnesvärda fiskedagar. Dagen då han slog sitt personbästa, inte bara en gång utan två gånger. Alexander berättar:

Alexander Johansson med dagens första personbästa – en gös över 8 kilo.

– Jag och kompisen bestämde oss för att anordna en inofficiell fisketävling efter gös. Sagt och gjort, en chat skapades i gruppen Svenska gösfiskare på ”Fejjan” och en tävling i gösfiske planerades in, lördagen den 15 juni. Alla metoder tillåtna. Gösen, som var mycket rörlig under förmiddagen gäckade oss men trots det kom flera godkända gösar upp. Strax innan klockan elva klev mitt första personbästa på – en bastant fisk på 87 centimeter och 8370 gram. Dagen var redan lyckad och med tre godkända fiskar visste jag med mig att jag troligtvis låg bra till i tävlingen.

…efter ytterligare någon rusning kunde jag slutligen håva en fet gös på 94 centimeter och 11260 gram.

En timme senare, strax efter lunch får jag syn på ytterligare en fisk som jag inte bedömde som nämnvärt stor, där den stod och gömde sig i språngskiktet. Jag sänkte ner jiggen som jag apterat med en tyngre skalle på 50 gram. Fisken simmar och du som provat på vertikalfiske vet hur svårt det är att följa fisken, även med en tyngre skalle. Flera släpp senare kommer hugget. Jag känner direkt  att det är en ännu bättre fisk än den jag tog tidigare. Jag ropar på en av mina medtävlande som snabbt kommer och lägger sig vid min sida. Efter en svettig fajt fick jag för första gången se fisken. Efter ytterligare någon rusning kunde jag slutligen håva en fet gös på 94 centimeter och 11260 gram. En drömfisk för gemene gösfiskare. Därtill mitt nya personbästa. Det andra för dagen. Efter en snabb dokumentation av fisken så fick hon simma tillbaka, berättar Alexander som månader efter händelsen fortfarande svävar på moln.

Återutsättningen av 11-kilosgösen

Återutsättningen av 8-kilosgösen

Vi på Fiskejournalen gratulerar Alexander till den häftiga upplevelsen och det grymma PB:t.

Är du sugen på att kika in i Alexanders värld? – följ honom på Instagram: @gos_generalen

Sportfiskarna har meddelat att de ska öppna ett regionkontor i Jämtland. Och det var verkligen på tiden, tyckte många av de hundratals personer som besökte tisdagens fiskeevent på Storsjöteatern i Östersund.

Hundratals personer kom till Sportfiskarnas event. Foto: Anders Lundin

Lokalen var proppfull av nyfikna fiskevänner när Sportfiskarna bjöd in till fiskekväll i Östersund, där de bland annat berättade om sina planer på att etablera sig i norra Sverige.

Jämtland är på många sätt redan en kunskapsbas när det kommer till sportfiske, och är det län som tar emot flest fisketurister per år. En av de största fiskeprofilerna i Östersund är författaren och fiskbiologen Ingemar Näslund, och han höll en föreläsning kring klimatutvecklingens påverkan på fiskbestånden, där han balanserade föredömligt mellan humor och kunskapsspridning.

Rödingen ligger risigt till, abborren gynnas, men insekterna kan ha svårt att hänga med i fiskbeståndsutvecklingen, var några av slutsatserna när det handlar om att vattnet blir varmare. Besökarna fick också se Micke Sundbergs och Anders Dahléns film om de mytomspunnna storöringarna i Storsjön, där det visade sig att sagorna om 15-kilosöringarna faktiskt var sanna.

På plats fanns även Sportfiskarnas Oscar Trowald för att föreläsa om Sveriges största gäddor genom tiderna, både sådana som i efterhand visat sig vara fake news, och sådana som klarat granskningen och hamnat på rekordlistorna. Det delades även ut ett stipendium på 20 000 kronor till Kjell Johansson, som i många år arbetat med flitigt med Unga Sportfiskare i Jämtland.

Var Sportfiskarnas nya kontor ska placeras i Jämtland står inte riktigt klart, utan det blir klart när det avgörs vilka som får de utannonserade tjänsterna.

– Det är många här i kväll, och det är även många som har sökt de här tjänsterna, summerade en nöjd Joel Norlin från Sportfiskarna.

Läs fler nyheter från Norrland:

Är detta Sveriges största hyllning till laxen?

Hösten är här och besöker du inte vattnet är det läge att sjunka ner i soffan för lite skönläsning. Då är Fiskejournalen nummer 8 perfekt – där vi bjuder på massor av tips och inspiration!

Vilket tackel ska du använda för höstabborren? Vilka stövlar ska du använda vid fisketuren? Var hittar du öringen och harren i strömmen? Hur kan du komma du till tals med höstgäddan? Det är några av frågorna som vi får svar på i det nya numret av Fiskejournalen (nr 8).

Förutom detta följer vi med en allsvensk mittback – Erik Berg, Djurgårdens IF – på gäddfiske och han berättar hur det är att kombinera en idrottskarriär med sitt fiskeintresse. Laxens vandring från havet till älven är ett annat ämne som det skrivs om. Inte nog med det, finner du allt du behöver veta om fiskekrok, en av de kanske viktigaste delarna i din fiskeutrustning.

I vanlig ordning får du Prylguiden – den här gången med tema friluftsliv – Sanna fiskehistorier, Recept, de senaste sportfiskenyheterna samt mycket mer.

Detta och så mycket mer finner du rykande färska Fiskejournalen nummer 7 – den perfekta ledsagaren när vi börjar vandra mot höst.

Psssst..! Om du vill ha tidningen billigare, för alla andra och direkt hem i brevlådan – KLICKA HÄR!

Mitt under pågående löjfiske i Norrbotten så gjorde myndigheterna en razzia mot flera företag inom fiskerinäringen. Det rapporterar SVT Norrbotten om.

Det var 8 oktober som flera aktörer gjorde en gemensam aktion mot fiskeriföretag i Norrbotten, närmare bestämt Arbetsmiljöverket, Polismyndigheten, Skatteverket och Migrationsverket.

Det handlade dock inte om tjuvfiske i detta fall, utan om brott mot utlänningslagen. 40 personer kontrollerades gällande deras rätt att arbeta i Sverige, och av dessa saknade 26 arbetstillstånd.

Polisen ville inte gå in närmare på detaljer, men enligt ett polisbefäl i region Nord så skedde tillslaget inom ramen för ett regeringsuppdrag.

En förundersökning gällande brott mot utlänningslagen är inledd, och i samtliga 26 ärenden fattade gränspolisen beslut om avvisning med en tidsfrist på två veckor för frivillig hemresa.

Det kan också nämnas att det traditionella fisket efter siklöja i Norrbotten kom igång en vecka senare än normalt i år, men att det snabbt levererat rekordartade fångster. Redan efter några dagar hade de 35 licenserade båtarna fångat 220 ton, och årets tak ligger på 700 ton.

Läs om stora fiskar i Fiskejournalen:

Linnea Lönn förgyllde hösten med en monstergös

Det spelar ingen roll om den här fisken kommer från andra sidan riksgränsen – den måste visas upp ändå. Se filmen på när holländaren Siegfried Schön drillar storgäddan. 

För några dagar sedan tog sportfiskaren Siegfried Schön en fantastiskt trollinggädda. En praktgädda på otroliga 138 centimeter. Filmen har visats tusentals gånger och spridits över sociala medier i ilfart. Genom hela Europa. Se hugget! Hör hur spöringar och lack knakar. Se filmen här på fiskejournalen.se:

Fiskejournalen gratulerar Siegfried till en av årets fräckaste fångster.

Fiskevårdarna trodde knappt sina ögon – men det var faktiskt en livs levande laxhanne på 92 centimeter som de stötte på 35 mil från kusten, högt uppe i Laisälven.

Det var Daniel Holmqvist, fiskekonsulent i Ume-Vindelälvens fiskeråd, och några andra fiskevårdare som gjorde det sensationella fyndet i fjällen, ovanför Björkliden i Arjeplogs kommun. Visserligen har det en gång i tiden funnits lax i övre Laisälven, men den har lyst med sin frånvaro under lång tid.

– Det är spektakulärt att hitta lax så här högt upp. Dels så har den haft svårt att ta sig förbi kraftverket i Stornorrfors, och den har även varit drabbad av överfiske. Det har varit väldigt magra återvandringar under lång tid, och den har egentligen inte haft någon anledning att leta sig uppåt, säger Daniel Holmqvist till Fiskejournalen.

Det var med andra ord en bonusfisk utöver det vanliga som dök upp under deras elfiske, där de även träffade på en ung laxhybrid. Laxhannen mätte 92 centimeter, och har alltså simmat 35 mil från kusten via Vindelälven och Laisälvens nedre delar. Nu hoppas de att laxen ska hitta en hona, och bidra till att beståndet återetablerar sig i älvens övre delar.

– I dag kan man väl säga att laxen tydligt återetablerat sig i Laisälven på sträckan Gargesonforsen-sammanflödet med nedre Gautsträsk, och även Vindelälven är ett otroligt bra habitat för laxen, konstaterar Daniel Holmqvist som hoppas att laxen får vara ifred för både sjukdomar och överfiske.

Läs om fler goda nyheter:

Spana in – storöringen är tillbaka i Döderhultsbäcken

Skulle du vilja att din djuprigg interagerar med ekolod, telefoner och Fishhawks? Med nya djupriggen Cannon Optimum följer en rad heta nyheter som gör trollingfisket både enklare och roligare. Så här funkar den!

Nya Cannon Optimum öppnar upp möjligheterna för den moderna trollingfiskaren.

Nya Optimum-riggarna kan trådlöst anslutas till Humminbird GPS/ekolod, Fish Hawk X4D system och mobiltelefoner vilket gör fisket mer effektivt än vad vi tidigare är vana vid. Med Cannons smartphone-app förenklas manövreringen då du trådlöst både kan styra och hämta data direkt från djupriggen. Upp till fyra riggar kan interagera i det trådlösa nätverket vilket vidgar möjligheterna till ett variationsrikt trollingfiske.

Upp till fyra riggar kan interagera i det trådlösa nätverket vilket vidgar möjligheterna till ett variationsrikt trollingfiske.

På Cannon Optimum sitter en 3,5 tums färgdisplay där information samt aktuella inställningar visas. Kopplar du (trådlöst) samman djupriggen med ditt kompatibla Humminbird-ekolod så kan du även styra Optimum-riggen direkt därifrån. Ännu fler funktioner följer – med en Fishhawk X4D-sensor monterad på lodvikten hämtas data som djup, fart och temperatur vilket ökar möjligheterna att presentera dina beten korrekt och använder du Cannons egna givare kan du få upp ekolodsvyn direkt på djupriggen. Dessutom kan du få lodvikten att automatisk följa bottenstrukturen vilket både preciserar betespresentationen och förenklar handhavandet.

…dessutom kan du få lodvikten att automatisk följa bottenstrukturen vilket både preciserar betespresentationen och förenklar handhavandet.

Tilläggas bör att med endast en knapptryckning hissas lodvikten upp för att stanna precis under vattenytan. För mer information om produkten besök: comstedt.se.

De som drillat fisk med flugspö vet ju redan att det är en av världens roligaste sysselsättningar. Nu utropar till och med The New York Times en ny renässans för flugfisket.

”The chic way to unwind now is fly fishing”. Det konstaterar anrika The New York Times i ett stort reportage kring amerikanarnas livsstil.

På samma sätt som millennie-generationen plötsligt hängav sig till fågelskådning, så har nu flugfisket slagit klorna i den yngre generationen.

De konstaterar att flugfisket erbjuder ett närmast oslagbart koncept, exempelvis kreativitet, naturupplevelser och en portal till miljöengagemang på samma gång. Dessutom lockar det människor som vill praktisera ”från ax till limpa”, alltså att finnas med hela vägen från fångst till tallrik.

Och inte minst: Flugfiske kan vara varje Instagrammares våta dröm, med möjlighet att fånga ett fyrverkeri av färger och rörelser med kameran. Dessutom uppmuntrar det också folk att faktiskt lägga undan sina mobiler en stund, för att kunna utföra själva fiskandet.

Kort sagt: The New York Times konstaterar det som vi frälsta flugfiskare redan vet, men vi uppmuntrar er ändå att läsa hela deras reportage här!

Flugfisket upplevde även en renässans i samband med att filmen ”Där floden flyter fram” släpptes 1992, med Brad Pitt i en av huvudrollerna. Det skapade inte bara en hype kring själva fiskandet, utan även för 20-talsmodet, vilket Fiskejournalen rapporterade om nedan:

Känn dig som Brad Pitt