Fiskejournalen och Allt om Flugfiskes medarbetare Gunnar Westrin kommer till Vilhelmina i slutet av september och håller föredrag. Det utlovas spännande och livfulla fiskehistorier.

Tisdagen den 24 september, klockan 18, besöker flugfiskenestorn, författaren och naturfotografen Gunnar Westrin Folkbiblioteket i Vilhelmina för att berätta om sitt liv som flugfiskare. Gunnar är mångårig medarbetare till Fiskejournalen och Allt om Flugfiske, och dessutom skrivit 15 svenska böcker, hundratals krönikor på NSD och är en populär föreläsare, som bjuder på god inlevelse på scen. Det är fritt inträde under kvällen.

Går det att få tillbaka den vilda laxen uppe i Dalälven? Ja, det måste helt enkelt gå. Det har flera aktörer bestämt sig för – och nu har det första stora steget tagits.

Det är länsstyrelsen i Gävleborg som basunerar ut att laxen är tillbaka uppe i Dalälven för första gången på flera decennier. Det handlar dock inte om att ortsborna längs älven står med böjda spön och drillar fisk, utan om begynnelsen på ett betydligt mer långsiktigt arbete.

Projekt ”Återintroduktion av lax i Dalälven” har nämligen satt ut laxrom i de nyligen restaurerade strömsträckorna i Gysinge med en ny metod, vilket är ett viktigt steg för att återskapa naturliga ”vilda” populationer av lekande lax och havsöring efter flera årtionden.

Det hela handlar om ett samarbete mellan länsstyrelserna i Gävleborgs och Uppsala län, Vattenfall och Fortum. Projektet har godkänts av Naturskyddsföreningen och finansieras till största del av Vattenfalls och Fortums miljöfonder, enligt länsstyrelsens pressmeddelande.

Det speciella med den aktuella laxommen är att den lagts i specialgjorda askar som ställts ut i baljor för att projektet ska kunna studera resultatet av restaureringen som genomförts av strömsträckorna i nedre Dalälven i detalj. Nu återstår det att se om rommen klarar vintern.

– Det ska bli otroligt spännande att få veta om vi lyckats återskapa naturliga lek- och uppväxtområden där lax kan leka och rom och yngel överleva i en reglerad älv, säger Kalle Gullberg, länsfiskekonsulent, Länsstyrelsen Gävleborg.

– Det är en utmaning att kombinera storskalig vattenkraftproduktion med självreproducerande bestånd av havsvandrande fisk. Genom projektet kommer vi få ökad kunskap om möjligheter och begränsningar. Den samverkan som etablerats mellan myndigheter och kraftbolagen i projektet är nyckeln för att komma vidare i frågan, säger Birgitta Adell, miljösamordnare vid Fortum Sverige AB.

Läs om kuppen mot vattenkraften i Norge:

Här är öringvännernas kupp mot vattenkraftverket

Totalt stopp för allt fiske efter lax och öring mellan 1 oktober och 28 februari. Det är några av reglerna som nu träder i kraft på Öland, med syftet att både skydda fisken och uppnå ett hållbart fiske.

Det var Länsstyrelsen i Kalmar län som föreslog en mängd åtgärder för att skydda fisken på Öland, och de fick önskat gehör hos Havs- och vattenmyndigheten. Nu är det formellt beslutat om både nya regler och fredningsområden.

1) Sex nya och ett ändrat fredningsområde i Mörbylånga och Borgholms kommuner. Där är fiske förbjudet varje år under tiden 1 oktober till och med den 28 februari.

2) Stopp för allt fiske efter lax och öring i samtliga vattendrag på Öland mellan 1 oktober till och med den 28 februari.

Bakgrunden är att Ölands vattendrag är mycket små och känsliga. Många av dem torkar ut under sommarhalvåret och därför är nederbörden under hösten avgörande för lekvandringen. I väntan på nederbörd, som gör det möjligt för fisken att vandra upp för lek, samlas mycket fisk i mynningsområdena och genom att införa fredningstider och fiskeförbud skyddas öringen under lekvandring och lek.

Förhoppningen är att dessa nya regler kommer att gynna fritidsfisket och fisketurismen på Öland, eftersom havsöringen är en viktig resurs för det öländska kustfisket, framgår det av länsstyrelsens pressmeddelande.

Här kan du läsa motiven till de beslutade förändringarna!

Läs om fler nya fiskeregler.

En öring och tre gäddor – här är de nya fiskereglerna

Trots fler vikaresälar visar siffror från Sveriges lantbruksuniversitet att beståndet av siklöja är något större vanligt. Havs- och vattenmyndigheten, HaV, har beslutat om ett tak på 700 ton i årets siklöjefiske som börjar 29 september.

Årets rådgivning från SLU visar att beståndet av siklöja är något större än genomsnittet för de tre senaste decennierna men att de senaste åren visar en negativ trend. Rådgivningen visar också att vikaresälens konsumtion avsevärt påverkar siklöjebeståndet vilket påverkar fisket efter siklöja. Men på kort sikt är det möjligt att bedriva ett fiske utan att riskera beståndets hållbarhet.

– Mot bakgrund av årets biologiska rådgivning bedömer HaV att det i år kan tillåtas ett begränsat fiske som är noga kontrollerat för att säkerställa beståndets bärkraft framöver och som i relation till beståndets storlek motsvarar förra årets fiskenivå, säger Martin Karlsson, utredare, enheten för fiskereglering, Havs- och vattenmyndigheten, i ett pressmeddelande.

Årets trålfiske efter siklöja startar söndagen den 29 september och bedrivs fram till den 31 oktober eller till dess att HaV stoppar fisket när den totala fångsten uppgår till 700 ton.

Linnéuniversitetet startar nu en kurs för sportfiskare. Kursen ska ge fördjupad kunskap kring olika fiskarters levnadsätt, hur de påverkar sportfiskets bedrivande, fiskevård och en ekologisk hållbar förvaltning. Kursen bedrivs på distans med två fältexkursioner i Kalmar.

Kursen Sportfiske och fiskevård är på 7,5 poäng och bedrivs genom webbaserade föreläsningar på distans. Dessutom ingår två obligatoriska fältexkursioner i Kalmar.

Kursen innehåller generell introduktion till ekologi, evolution och etologi, artbestämning, hur fiskars fysiologi och morfologi påverkar val av teknik och metod av sportfiske, konsekvenser av sportfiske och fiskevård avseende fiskens ekologi, reproduktion och beteende, sportfiskets roll inom miljöövervakning och utbildning, förvaltning av fiskbestånd, inventeringsmetodik för fisk och exempel på praktisk fiskevård.

Är du på jakt efter höstgäddan? Här bjuder sportfiskaren och fiskeribiologen Tobias Fränstam på sina tre bästa tips för att du ska maximera möjligheterna att fånga drömfisken.
1. Fiska djupt eller grunt: Det finns i synnerhet två miljöer som jag föredrar att fånga höstgäddor på. Det ena är kring sjöns djupbassänger eller djuphål i avsnörda vikar. I takt med att sjögräsängarna vissnar ned försvinner skyddet för många fiskar och fiskyngel. Ofta söker dessa istället skydd som stim på djupvatten. På dessa platser påträffas ofta bytesfiskar som löja, mört eller abborre. Dessa övervintringsstim påträffas ofta kring sjön, eller fjärdens djuphål och lokaliseras enklast med ekolod. När man väl hittat rejäla betesbollar kan man fiska med så gott som vilken teknik som helst. Jag trollingfiskar gärna med vobbler eller kastar med en djupdykande jigg i ytterkanterna av betesfiskstimmen.
Min andra favorittaktik är en motsats. I sjö eller skärgård kan vuxna björknor och braxen söka mat och skydd i de allra grundaste och grumligaste vikarna. Detta fisket sker ofta kring meterdjupt vatten med bottnar av vissen vegetation. Ofta trivs dessa bytesfiskar som bäst i vikar där åar eller diken mynnar vilket gör vattnet grumligt och som blir ett skydd mot de stora gäddor som lurar i det mörka vattnet. Vid detta fiske är det viktigt med en rejäl portion tålamod. Gäddorna kan ha korta med intensiva huggperioder och oftast måste man fiskar sakta i det grumliga vattnet och samtidigt hålla betet precis ovanför botten utan att fastna i vegetation. Bäst är oftast ett långsamt tailbete, men jerkbaits, vobblers och andra svävande beten fungerar stundtals utmärkt de med.

Gäddorna kan ha korta med intensiva huggperioder och oftast måste man fiskar sakta i det grumliga vattnen…

2. Fiska stort: Hösten brukar vara den säsong när stora beten fiskar som allra bäst. En stor gädda behöver mycket energi för tillväxt och för att bilda rom inför det kommande årets lek. En gädda börjar producera rom redan under sensommaren och till vintern är rommen så gott som färdig. Under hösten bygger gäddan på energidepåerna som allra mest och genom att presentera stora beten minskar man ofta tiden mellan de riktiga krokodilerna.

3. Fånga dagen: Allt eftersom hösten går minskar dagslängden snabbt. Då dagarna är korta gäller det att passa på och få så mycket bete i vattnet som det bara är möjligt. Försök att fiska ända från gryning till skymning med så få avbrott som möjligt. Generellt jagar gäddan över hela dagen på hösten men huggperioderna kan vara korta och ifall man är ute efter en krokodil är varje minut värdefull.

Årets tonfiskmärkning på svenska västkusten är avklarad. Det blev ett minst sagt blåsigt projekt, där sex nya fiskar märktes i forskningens namn.

Tonfiskmärkningen 2019 i Sportfiskarnas och SLU Aquas regi fick en flygande start, med flera märkta fiskar redan första dagen. Fortsättningen blev dock lugnare, åtminstone när det gällde själva fisket. Vädret visade sig bli den värsta motståndaren, och personalen till havs rapporterar om svårarbetade förhållanden, och vissa dagar kunde inte ens båtarna lämna hamnen. Under slutspurten sågs inte heller lika mycket aktivitet i ytan som under de första dagarna, och en teori var att fiskarna helt enkelt hade styrt kosan mot annat håll.

Sex nya fiskar kunde dock märkas, och nu blir det spännande att följa deras resa innan de förhoppningsvis återvänder till svenska farvatten.

”Tillsammans med tidigare års märkta fiskar börjar vi nu bygga upp den kunskapsbas som behövs för att förstå och förvalta denna fantastiska fisk som återigen börjat besöka våra svenska vatten. Märkena som nu simmar i Skagerrak är av både typen som pingar på lyssningsbojar under flera år framöver, och sådana som loggar sina data och sänder via satellit när de släpper från fisken”, rapporterar SLU Aqua som återkommer med detaljer om fiskarna framöver.

Missa inte dokumentären om tonfiskarna på SVT!

Läs om mer spännande forskning:

Färsk uppsats visar: De stora gäddorna blir färre

Det pågår intensiva kampanjer för att skydda den utrotningshotade europeiska ålen. Nu kommer beskedet att en massdöd av ålar inträffat vid Ringhals kärnkraftverk i Varberg.

Det är Hallands Nyheter som rapporterar om massdöden av fiskar i Ringhals. Det var under förra veckan som fyndet gjordes, och enligt Ringhals presschef Anna Collin så handlade det om ett hundratal döda fiskar, varav de flesta var ålar.

Enligt henne var det vid en omläggning av kylvattnet som ålarna tros ha simmat in i utloppskanalen och på så sätt kommit in i bassängen.

– Det är väldigt olyckligt att det är just ål, säger hon till Hallands Nyheter.

Enligt henne är det första gången som så många ålar dött i samband med en driftomläggning, och de ska nu undersöka vad som kan göras för att undvika att detta inträffar igen.

– Vi ska se om det finns någon preventiv åtgärd som gör att fiskarna håller sig i havet, säger Anna Collin.

Läs om de kritiserade utsättningarna av ål:

Känd biolog dömer ut flygflytt av miljoner ålar

Först var det puckellaxen och nu kommer rapporter om att ännu en invasiv art etablerat sig i svenska vatten. Det handlar om svartmunnad smörbult, som nu fångats så långt norrut som Hargshamn vid Upplandskusten.

Det är SLU Aqua som rapporterar om fångsten av en svartmunnad smörbult, som kom in till dem 24 augusti genom det digitala rapporteringssystemet. Fångstplatsen var Hargshamn i Uppland, vilket tyder på att arten rör sig uppåt längs kusten. De tidigare nordligaste fynden i Sverige har gjorts i Nynäshamn, enligt SLU Aqua.

– Fiskaren som gjort rapporten hade fångat flera exemplar varav några ganska stora, 15 cm, vilket tyder på att det redan är ett etablerat bestånd i Hargshamn, säger Ann-Britt Florin, forskare vid institutionen för akvatiska resurser på SLU (SLU Aqua).

Svartmunnad smörbult kommer ursprungligen från Kaspiska havet och Svarta havet, och de senaste åren har den även påträffats ibland annat Kalmarsund och Göteborg. Den kan bli mycket talrik, och kan konkurrera ut små bottenlevande fiskar och äta upp ägg och rom för större fiskar.

SLU Aqua uppmanar nu alla som fångar eller observerar en svartmunnad smörbult att rapportera detta. De vill veta hur utspridd arten är i Uppland, och om fyndet i Hargshamn är begränsat till hamnområdet eller om arten finns längs större del av kusten. Svartmunnad smörbult kan även leva i sötvatten så observationer i åar är också mycket relevanta, skriver SLU Aqua på deras hemsida.

Här rapporterar du in fynd av svartmunnad smörbult!

Läs om nya svenska rekord:

Ulfs underbara fisketur slutade med svenskt rekord

Det finns vissa fångster som färdas över gränserna och tar plats i våra spalter. Den här gigantiska aspen från Nederländerna förtjänar sannerligen att visas upp för omvärlden.

Fisken var 84,5 centimeter lång.

Det är nederländske fiskeprofilen Volkmar Strikkers som rapporterar om fisken som han själv knappt trodde fanns – nämligen en asp på 10,7 kilo!

När Fiskejournalen kommer i kontakt med Volkmar så är han på märkbart strålande humör, och berättar gärna för våra läsare om drömfisken.

– Förra året trodde jag att jag sett det mesta, då jag fångade en 84 centimeter lång asp på 10,5 kilo. Jag har trott att det skulle vara omöjligt att komma upp till de dimensionerna igen, berättar Volkmar.

Men i början av september small det till igen. Det som han först trodde var antingen en gös eller en gädda visade sig vara en asp på hela 10,7 kilo och 84,5 centimeter.

– Det tog några minuter innan jag fick se fisken för första gången, och jag blev väldigt nervös eftersom jag hade en likadan fight som slutade dåligt förra månaden.

Men drillningen avlöpte väl, och det nya personliga rekordet var ett faktum.

– Det var helt galet, och den satt väldigt lätt på kroken. Min mätbräda blev helt täckt av denna silvriga gigant, och det som imponerade mig mest var höjden och tjockleken. Vilken fisk, konstaterar Volkmar Strikkers.

Vi kan bara hålla med – vilken fantastisk fisk!

Lär dig mer om asp här:

Lär känna anonyma aspen på ett djupare plan

Är du båtägare och brukar färdas längs Skånes kust? Då kommer du troligtvis att lägga märka till länsstyrelsens skyltar som riktas till just dig.

Länsstyrelsen i Skåne placerar just nu 21 skyltar vid hamnar och andra strategiska platser längs kusten. Målgruppen är bland annat båtburna sportfiskare, och det hela handlar om att skydda det värdefulla ålgräset.

– Ålgräs är en av våra viktigaste marina växter, det gynnar både fiskproduktionen, binder in kol och stabiliserar bottnarna. Historiskt sett har det skånska ålgräset vuxit på fler platser och större ytor än idag. Ålgräset hotas bland annat av exploatering, båtliv och dålig vattenkvalitet. Vi måste värna de ålgräsängar vi har och göra vad vi kan för att gynna spridningen av ålgräs, säger Jonas Gustafsson, marinbiolog på Länsstyrelsen Skåne, i ett pressmeddelande.

Bland annat kan man sänka hastigheten i grunda miljöer där sedimentet lätt grumlar upp och undvika ankring där det kan finnas ålgräs. Båtägare uppmanas också att tömma sin båttoalett i en latrintömningsstation i hamn, för att minska övergödningen i havet.

Läs mer här!

Se filmklippet på puckellaxen:

Se Näslunds filmklipp på fruktade puckellaxen

Åre kommun förknippas mest med öring, röding och harr när det kommer till fiske. Men just nu är det en annan art som står i tillfälligt fokus, efter att den oväntat upptäckts i Ullån – nämligen bäcknejonöga.

Många vattendrag kring Åre tätort är hårt påverkade av exploateringen i området, och det pågår massiva insatser för att skydda det vattenliv som trots allt finns kvar. Med bakgrund mot detta var det inte konstigt att länsstyrelsens personal blev glatt överraskade när de upptäckte bäcknejonögon i Ullån. Frågan de ställer sig är om någon tidigare påträffat arten så högt över havet.

– Det närmaste jag hört talas om är Dammån. Ryktesvis har de setts i Vikbäcken i östra Åre, men där har jag aldrig sett den trots flera elfisken, säger Anders Rydeborg på länsstyrelsen i Jämtland.

Det var just han som gjorde upptäckten under det pågående elfisket i Ullån, där han elfiskat flera gånger utan att ha sett bäcknejonöga.

– De kanske finns här och var utan att det finns dokumenterat, det är väl rimligtvis inte av så stort intresse. Annars är de bitvis vanliga i östra delarna av Jämtland, berättar Anders Ryderborg som uppmuntrar folk att rapportera eventuella fynd av becknejonöga i fjälltrakterna till länsstyrelsen.

Läs om mer om fiskevård:

Så ska Dalälven få tillbaka den vilda laxen

Laxvännen och författaren Jan Johansson har varit en förebild för många sportfiskare, både genom litteraturen och praktiskt utövande. Nu släpper han boken ”Lax & laxfiske – en längtan efter nystigen vildlax”.

Författaren i aktion!

Jan Johansson från Kungälv har en imponerande meritlista i ryggsäcken när det kommer till både lax- och havsöringsfiske, och i samband med ”International Year of the Salmon 2019” släpper han sitt senaste verk.

Redan 1983 tilldelades han Svenskt Fiskes bokpris för verket ”Laxfiske”, och 2015 tilldelades han Smedmanspriset av Dunkrokens Gille.

Jan blev även i ungdomsåren världsmästare i casting i Oslo, och har under många år ansvarat för Sæter Fiskecamp i Surnadal tillsammans med hustrun Christina. Kort sagt så har Jan ett kunskapsgods som tål att förmedlas, och i boken ”Lax & laxfiske” får du läsa om laxfiskets historia, fångster och laxens livsmönster.

”Genom hela boken förmedlar Jan Johansson sin breda kunskap och erfarenhet till läsarna – förvärvat genom ett långt och intensivt liv som lax- och havsöringsfiskare. I tanke, ord och bild är ämnet fascinerande, vilket gör innehållet levande och inspirerande”, framgår det i bokpresentationen av förlaget Settern.

Läs om fler fiskeboksförfattare:

Westrin kommer till Vilhelmina

Boka in datumet 4 oktober 2020 – eller försök åtminstone undvika att arrangera någon gäddfisketävling just då. Nu är det nämligen klart att Stäkets SF fått uppdraget att arrangera SM-finalen i gädda.

Det är Sportfiskarnas tävlingskommitté som utsett Stäkets SF som arrangör, och själva tävlingen kommer att avgöras på Mälaren 4 oktober. Tävlingsledare Leif Andersson har meddelat att start och mål kommer att ske vid Stäket, Järfälla, och Sportfiskarnas råder andra arrangörer av gäddfisketävlingar att undvika att lägga sina tävlingar just detta datum.

SM-finalen kommer alltså att avgöras på hösten 2020, i stället för på försommaren som den gjordes detta år, då Gimo FFF arrangerade tävlingen Östhammar i Uppland.

Regerande svenska mästare är Team TP, som samlade ihop hela 503 centimeter med sina fem längsta gäddor, och hade god marginal till silvermedaljörerna Wolf Creek Lures Blockstopp på 485 cm och bronsmedaljörerna Team Slips på 464 cm.

I Team TP ingick Tomas Modig, Bobby Whalter och Johan Holtari, och frågan är naturligtvis om de kommer att försvara tronen 2020?

Läs nedan om de imponerande fångsterna i Sommargäddans final – och glöm inte heller att anmäla dig till höstens heta tävling Höstborren!

Sanslöst resultat gav Savage Gear segern i finalen

Flugfisketafsen är en av utrustningens viktigaste delar och finns att köpa i flera olika utföranden. Men vilken sorts taperad tafs bör man då välja och vilken passar bäst för just ditt fiske? Johan Klingberg ger en kort guide över de vanligaste sorterna på marknaden.
Dessvärre är det nästan omöjligt att svara på en sådan fråga eftersom det helt beror på vilken sorts fiske man tänkt ägna sig åt. En taperad tafs har tre funktioner. Den utgör den osynliga länken mellan fluglinan och flugan och dels har den till uppgift att trycka ut flugan från fluglinan. Men den har också en viktig funktion vid själva kastet. Den som någon gång har testat att kasta utan tafs har märkt att fluglinespetsen slår nedåt efter att linbågen har rätats ut i luften. Tafsen fungerar alltså även som en broms som hjälper till att styra upp linbågen vid kastet.
På marknaden finns en hel uppsjö av olika taperade tafsar att välja bland där samtliga fungerar olika bra vid olika fiske. Vilken tafs man bör välja beror på vilken sorts fiske man mest ägnar sig åt. Här följer en förklaring och beskrivning av de vanligaste modeller som marknaden erbjuder.

Nylontafs

Tafsen fungerar alltså även som en broms som hjälper till att styra upp linbågen vid kastet.

Den vanligaste tafstypen är tillverkad av nylon. Dessa finns i alla prisklasser och i flera utföranden. Uppbyggnaden är enkel att förstå och börjar med en lång taperad buttdel som i slutet går över till en tunn spets. Förenklat kan man säga att den taperade buttsektion är själva tafsen, den efterföljande spetsen går att byta ut eller förlängas. Beroende på buttsektionens uppbyggnad kommer tafsen att bete sig på olika vis. En grov och lång buttsektion i kombination med en kort spets trycker lättare ut en lätt fluga från fluglinan medan en tafs med motsatt uppbyggnad inte gör det. Därför finns det alltså oftast anledning att välja en tafs med en relativt grov och lång buttsektion. Längden varierar, vanligast är nio fot. Men för exempelvis sjöfiskaren kan det finnas anledning att välja en betydligt längre tafs, med en ännu längre buttsektion som klarar av att trycka ut en ännu längre tafsspets. Nylontafsen används av de flesta vid fiske i strömmande vatten, både vid torr- och våtflugefiske. Vid fiske med tunga nymfer, som genom sin egenvikt trycks ut från fluglinan, behövs sällan en taperad tafs alls. De taperade tafsarna finns att köpa i olika färger så som grå, brun, gul, transparent, grön och blå. Färgen har ingen betydelse för om fisken ska nappa eller inte. Däremot kan det ibland vara en fördel att välja en tafs som är lätt att upptäcka mot vattenytan. Många nylontafsar har linminne och krullar sig. Ett tips är då att lägga den nya tafsen i ett vattenbad med en temperatur strax under kokpunkten. Låt den ligga i max en minut, därefter är problemet med krullande tafsar ett minne blott. Den fästs på fluglinan antingen med öglor eller med hjälp av en nålknut.

Fördelar:
Billiga.
Håller länge.
Enkel konstruktion som fungerar.
Starka.

Nackdelar:
Kan vara svår att fästa på fluglinan.
Brottsstyrkan påverkas av UV-ljus.
Vissa sorter kan vara svåra att skarva.
Har linminne och kan krulla sig.

Polyleader

Den här tafstypen har tillkommit efter nylon- och flätade tafsar. Det är helt enkelt en tafs där den taperade delen, buttsektionen, består av ett slags plastskikt. Polytafsarna upplevs av de flesta som betydligt mjukare och följsammare än vad nylontafsarna är. Efter den taperade polysektionen följer en halvmeter nylonlina som kan förlängas med ytterligare tafsspets. Tänk på att det enda sättet att fästa en polyleader på fluglinan är med en ögla. Därför måste även fluglinan vara försedd med en sådan. Finns ingen ögla går det att köpa till separata sådana som är enkla att fästa på fluglinespetsen. Polytafsarna säljs i en rad olika sjunkhastigheter, från flytande till supersnabbsjunkande. Många sjöfiskare använder därför en uppsättning polytafsar istället för linor med olika sjunkgrad.

Polytafsarna upplevs av de flesta som betydligt mjukare och följsammare än vad nylontafsarna är.

Fördelar
Finns i olika sjunkhastighet.
Sträcker ut flugan bra.
Enkla att ögla fast på fluglinan.
De grövre sorterna klarar även att trycka ut större flugor.
Åldras långsamt.

Nackdelar
Klumpig vid torrflugefiske i strömmande vatten.
Öglesystemet trasslar ihop sig med spetsen ibland.
Dyra.

Flätad tafs

Under 1980-talet var de flätade tafsarna en revolution på marknaden. De ansågs ha en unik förmåga att trycka ut flugan rakt och snyggt från fluglinan. Efter polytafsarnas inträde säljs det betydligt färre flätade tafsar. Men det betyder inte att de är dåliga, tvärt om fungerar de alldeles utmärkt vid framför allt sjöfiske. Buttsektionen består helt enkelt av en slags flätad, taperad nylonstrumpa bestående av flera tunna nylontrådar. Fluglinespetsen förs enkelt in i strumpan och låses fast med en liten plasthylsa. Den taperade tafsänden finns i ett par olika utföranden. Antingen följer en kort tafsstump som förlängs med en bit tafsspets. Eller så finns där en liten ögla där spetsen knyts direkt. Vid fiske i strömmande vatten är de dock sämre eftersom strumpan efter en stunds fiske fylls med vatten och sjunker.

Fluglinespetsen förs enkelt in i strumpan och låses fast med en liten plasthylsa

Fördelar
Sträcker fint.
Enkel att fästa på fluglinan.
Åldras långsamt.

Nackdelar
Sjunker vid strömvattenfiske.
Kan upplevas som klumpiga.
En flugkrok kan repa upp de tunna nylontrådarna.
Dyra.

Fluorocarbontafsar

Flurocarbon har högre densitet än vatten och sjunker. Meningen är att tafsen ska sjunka ner och lägga sig någon centimeter under vattenytan. Många torrflugefiskare väljer därför fluorocarbontafsar för att inte skrämma eller göra fisken misstänksam på grund av tafsens avtryck i vattenytan. Förutom materialet är Fluorocarbontafsarna snarlika nylontafsarnas tapering.

Idén med en långsamtsjunkande tafs är inte alls dum. Vid streamerfiske eller viss typ av nymffiske fungerar de utmärkt, men vill man ha en flytande buttsektion som fungerar som nappindikator eller en flytande tafs vid torrflugefiske i turbulent ström så är de ett sämre val.

Fördelar
Trycker enkelt ut flugan från tafsen.
Åldras långsamt.
Sjunker.

Nackdelar
Dyra.
Svåra att fästa på fluglinor utan ögla.
Fungerar bara för fiske med sjunkande flugor i turbulent ström.
Kan vara svåra att skarva ihop med en ny spets.
Ej miljövänlig.

Johan Klingberg

Båtbranschen kräver att regeringen tar i med hårdhandskarna kring stölderna av båtmotorer. Runt 1 000 båtmotorer stjäls från sportfiskare och andra svenska båtägare varje månad – och gränsen är nu nådd anser Svenska Båtunionen.

De omfattande stölderna av båtmotorer är inte på något sett en ny företeelse, utan flera aktörer har slagit larm om utvecklingen de senaste åren. Den 15 april i våras uppvaktade exempelvis Polisen, Sweboat och flera andra organisationer riksdagen, där den negativa trenden diskuterades. I maj gick även tolv organisationer ut med en gemensam debattartikel som publicerades i flera medier, där de underströk att tullen måste få befogenhet att stoppa utförsel av stöldgods.

Vad har då hänt sedan dess? Svar, inte tillräckligt mycket. Det anser åtminstone Christer Eriksson som är ordförande för Svenska Båtunionen. I en debattartikel i Svenska Dagbladet beklagar han sig över att regeringen är avvaktande i den här frågan, samtidigt som stulna båtmotorer fortsätter att fraktas ut ur landet.

” Polisens underrättelseverksamhet vet dessutom i stora drag vilka personer som kommer att genomföra stölderna, var de kommer ifrån, när de kommer till Sverige och vilka vägar de tar ut ur landet med stöldgodset. Men ingen myndighet har ansvaret för att stoppa transporterna och utförseln. Landets redan hårt belastade polis måste i princip ta stöldligorna på bar gärning för att kunna ingripa” skriver Christer Eriksson.

Enligt honom har Norge, Finland och Danmark inte alls samma problem, eftersom de har andra gränskontroller. Han vill att den svenska tullen ska få ökade resurser, och ett skyndsamt och tydligt direktiv att kontrollera transporter ut ur landet vid minsta misstanke om brott.

Christer Eriksson konstaterar dock att regeringen inte verkar redo att agera ännu, och befarar att det dröjer länge innan båtstölderna prioriteras:

”SVT:s rundringning visar att det finns en klar majoritet bland riksdagens partier att omedelbart agera. Regeringen ser dock inte någon anledning att agera i dagsläget. Man vill vänta och se, är beskedet. Det man vill vänta in är fler myndigheters gemensamma förslag på hur stöldligorna ska kunna stoppas, förslag som tidigast kan väntas under nästa år och som sedan ska omsättas i praktisk handling eller lagändringar, ett arbete som ligger flera år fram i tiden. Under tiden kommer ytterligare tusentals båtägare få se sina båtar vandaliserade och sina motorer stulna och utförda ur Sverige”, skriver han.

Läs även om detta:

Båtägare uppmanas sänka hastighet för att skydda ålgräs

Nya sjökortet BlueChart g3 Vision har samlat all information från både Navionics och Garmin. Nu kan du som sportfiskare njuta av marknadens mest kompletta sjökort med över 3200 karterade insjöar.

Det fina med Garmins nya sjökort BlueChart g3 Vision är att all information från Navionics välrenommerade kartor även finns integrerade på kortet. Den sammanlagda mängden insjödata är med andra ord svår att överträffa. Helhetstäckningen gör att du som fiskar i svenska vatten nu har möjligheten att få oumbärlig information både innan och under fisketuren, från Ystad till Haparanda.

Med OneChart och appen ActiveCaptain kan du i förhand planera fisketuren. Kika på sjökortet och gå rakt på hotspotsen!

Mer än 3200 sjöar
I och med Garmins nya sjökort BlueChart g3 Vision får svenska sportfiskare tillgång till över 3200 karterade svenska insjöar. På så vis blir det enkelt att i detalj kunna planera kommande fiskepass i både närliggande som avlägsna vatten. Utmärkta stenar, bränningar, navigationsmärken och djupkurvor med en noggrannhet ner till trettio centimeter gör det enkelt att urskilja intressanta fiskeplatser. På förhand vet du vilka grundområden, djupbranter, strömsatta sund eller frivattenflak du ska koncentrera fisket till och du behöver inte lägga ovärderlig fisketid på att kartera stora vattenområden på egen hand. Daniel Andreasson, Nordic Product Manager på Garmin är väl insatt i de nya BlueChart-korten och har på nära håll följt utvecklingsprocessen:
– I BlueChart G3-sjökorten har vi med hela Navionics databas, det är det som är det nya här. I och med Garmins uppköp av Navionics kan vi till denna säsong erbjuda en avsevärt mycket bättre täckning av sjöarna i Sverige.
Förutom den nya insjödatan så innehåller korten högupplösta satellitbilder av omgivningen som exempelvis kan vara perfekt för dig som söker isättningsplatser för båt eller besöker hamnar och marinor som du inte riktigt känner till. Vill du dyka under vattenytan för att utforska bottnar och strukturer i en 3D-miljö så växlar du över till FishEye-vyn – ett häftigt och lärorikt sätt att se världen.

Det finns högupplösta satellitbilder över många områden på sjökortet vilket är perfekt när man söker sjösättningsramper eller gästhamnar. Här ser du ett exempel från båthamnen i Gränna/Vättern.

På så vis blir det enkelt att i detalj kunna planera kommande fiskepass i både närliggande som avlägsna vatten.

Här ser du ett utkast av vad Bluechart g3 Vision innehåller. Det du ser framför dig är intressanta fiskevatten i och runt Arjeplogs kommun.

En inzomning av sjön Uddjaur, ett norrländskt storgäddvatten. Var i sjön skulle du koncentrera ditt fiske?

Säker navigering med AutoGuidance
Oavsett om du fiskar eller är ute på sjön med familj och vänner kan du enkelt välja en plats och låta plottern rita upp en rutt som lotsar dig på ett säkert djup fram till målet. Garmin har en unik funktion som kallas för Auto Guidance. Kartplottern föreslår alltså per automatik en rutt från din nuvarande position till måletdestinationen. Auto Guidance tar hänsyn till båtens djup och höjd och använder sig sedan av sjökortskartografin för att skapa en säker rutt för dig att ta dig fram runt grynnor, öar, land och andra hinder. Har du exempelvis hittat en bra fiskeplats och lagrat denna som en waypoint så kan du enkelt hitta tillbaka till den genom några snabba knapptryckningar på din Garmin-plotter. Välj ”Vart” i menyn och gå vidare till ”Guide till” så beräknar plottern automatiskt fram en rutt som tar dig till positionen på ett tryggt och säkert sätt.

Planera fisketuren i mobilen
Idag finns det appar för allt mellan himmel och jord men problemet med många av dem är att de är bra på att skapa nya behov som vi egentligen inte behöver. Med ActiveCaptain har man istället använt modern teknik för att tillföra ett konkret mervärde. Har du en båt, en Garmin-plotter och en mobil så har du nytta av ActiveCaptain och du kan sitta hemma eller på kontoret och ändå ha full kontroll över din plotter. Daniel Andreasson utvecklar:
– Vi kallar det OneChart. Det kortet som du skaffar till plottern lägger du till i molnet vilket i sin tur gör att du når det via telefonen och appen ActiveCaptain. Du kan alltså ligga på soffan och kika på sjökortet, märka ut intressanta platser, göra markeringar och planera rutter. När du kliver ombord på båten synkas telefonen med din Garmin-plotter (trådlös överföring fungerar ihop med kompatibel Garmin-skärm med Wifi) och allt förarbete du gjort i telefonen finns nu i den plotter. Nya waypoints, spår och markeringar överförs trådlöst under fiskepasset och när du kommer hem igen så kan du summera dagen i telefonen, avslutar Daniel.

– Vi kallar det OneChart. Det kortet som du skaffar till plottern lägger du till i molnet vilket i sin tur gör att du når det via telefonen och appen ActiveCaptain.

Är du intresserad av att veta mer om Garmins nya sjökort BlueChart g3 Vision? Följ den här länken!

Sportfiskare och andra vattenvänner i Skåne, Blekinge och Kalmar län har anledning att fira denna vecka. Nu satsas det nämligen 100 miljoner (!) kronor på bland annat fiskevård.

Det är Länsstyrelsen Skåne som får stöd från EU till att dra igång ett av Europas största vattenrestaureringsprojekt. Drygt 100 miljoner kronor satsas på förbättrad vattenkvalitet och att stärka hotade fiskbestånd i sju vattendrag i Sydsverige, där vattenkraftverk miljöanpassas, dammar rivs och viktiga livsmiljöer återskapas. Allt detta framgår i ett pressmeddelande som gick ut på måndagen.

– Det är oerhört glädjande att vi har fått vår ansökan godkänd av EU:s Life-program i tuff konkurrens med Europas övriga medlemsländer. Vi drar igång i höst och håller på ända till 2025 med insatser i Skåne, Blekinge och Kalmar län. Vi kommer att utveckla nya, hållbara och innovativa lösningar som förhoppningsvis kan kopieras och genomföras i andra länder i EU, berättar projektledaren Ivan Olsson på Länsstyrelsen Skåne som driver Life Connects, som projektet heter.

Andra aktörer i Life Connects är Havs- och vattenmyndigheten, Uniper, Karlstads universitet, Länsstyrelsen i Kalmar län, Klippans kommun och Sportfiskarna.

– I Life Connects kopplar vi ihop industri, forskning, myndigheter och ideella organisationer. Aktörer som annars kan ha motstående intressen strävar här åt samma håll vilket är nyckeln till en långsiktig effektiv flodrestaurering och hållbar vattenförvaltning, säger Ivan Olsson och tillägger att den starka forskningskomponenten i projektet är av central betydelse för att åtgärderna ska bli framgångsrika.

Budgeten för Life Connects är tio miljoner euro, vilka EU bidrar med runt 60 procent och Havs- och Vattenmyndigheten med omkring 20 procent. Insatser planeras i sju vattendrag: Rönne å, Mörrumsån, Emån, Alsterån, Virån, Helge å och Verkeån.

Här är några av projektets huvuddelar:

• Projektets kanske mest spektakulära insats är rivandet av fyra uttjänta vattenkraftverk – Stackarp, Forsmöllan och Klippans pappersbruk i Rönne å och Marieberg i Mörrumsån. Unika forsmiljöer återskapas vilket stärker fisket, den biologiska mångfalden och turismen.
• I Emån och Mörrumsån utvecklas innovativa lösningar som gör det möjligt för fisk att vandra förbi kraftverken helskinnade utan att elproduktion går förlorad.
• Särskilt fokus läggs på laxen och ålen som är starkt hotade i Europa. Genom smarta passagelösningar och förbättringar i livsmiljöer och vattenkvalitet kommer överlevnaden och produktionen att öka dramatiskt.
• Flodpärlmusslan och den tjockskaliga målarmusslan, båda starkt hotade, återintroduceras i vattendrag där de har försvunnit. Musslorna fungerar som vattendragens egna reningsverk. En lyckad etablering bidrar till förbättrad vattenkvalitet.
• Informationsinsatser om behovet av vattenvård, klimatanpassning och smart vattenförvalting sker i samarbete med skolor, sakägare och industri.

Läs om stölderna av båtmotorer:

Tusentals båtmotorer stjäls – branschen har fått nog

Ungefär hälften av svenska fisketrålare som kontrollerats i Danmark har uppgett fel mängd av den sill och skarpsill som de fångat i Östersjön. De uppgifterna publicerar Sveriges Radios Kaliber.

Kalibers granskning visar på ett omfattande problem kring rapporteringen, där de utgått från verksamheten i danska Skagen. Enligt dokument från danska fiskeristyrelsen så är det väldigt ofta som de svenska trålarnas uppgifter inte stämmer med kontrollanternas. Vid 15 av 29 kontroller kom kontrollanterna fram till skillnader mot vad yrkesfiskarna uppgav, och det värsta exemplet var när en trålare uppgav att det fanns 1 000 ton sill ombord, när det i själva verket bara fanns 129 ton.

Och till saken hör att detta inte är brottsligt, även om det vid stora konstaterade avvikelser kan leda till böter.

Ett negativ konsekvens kan vara att fel rapportering leder till felaktiga råd när fiskekvoterna sätts, som exempelvis när EU:s medlemsländer i oktober ska besluta om kvoterna för Östersjön. Forskarna kan helt enkelt få bilden att det finns mer sill än vad det i själva verket gör.

När Kaliber intervjuar Anton Paulrud, vd på branschorganisationen Sweden Pelagic Federation, så får de vatten på sina kvarnar.

– Detta är ett jättestort problem. Det finns säkerligen de som skruvar på sina siffror, erkänner Anton Paulrud men tillägger att det inte påverkar bestånden negativt, utan att det snarare är ett trovärdighetsproblem för branschen.

Hör hela programmet från Kaliber här!

Läs även om fiskdöden i Ringhals:

Upptäckten i Ringhals – massor av döda ålar

Veckans snackis inom fiskevärlden har levererats av en svensk. Det var Oscar Lundahl från Bjärred som drog upp ett exemplar av långstjärt från 800 meters djup.

Fisken som blev en världsnyhet.

Oscar Lundahl, som jobbar för Nordic Sea Angling, hann knappt in med fångsten till hamnen i norska Andøya innan mobilen började att väsnas. Oscars fisk blev snabbt en världsnyhet, och har bland annat uppmärksammats av Fox News.

Egentligen var Oscar och hans sällskap på jakt efter hälleflundra, och de hade redan hunnit landa två exemplar blåkveite när den ännu mer sällsynta långstjärten kom upp från djupet.

När Fiskejournalen får tag på Oscar så är han ute på havet och fiskar igen, samtidigt som han svarar på medias frågor:

– Det är riktigt kul med uppmärksamheten, inte riktigt vad jag hade väntat mig. Det är kul att få ha fångat en sådan fisk, då det är få förunnat såklart, säger han till Fiskejournalen.

Han säger att fisken påminner lite om en alien, och att han läst hur den i grekisk mytologi beskrivs ha fått sitt huvud från ett lejon och sin svans från en drake.

Och nu vet han även hur den smakar:

– Smakrik och god! Köttet är vitt och påminner om havskatt i formationen!

Långstjärten är en djuphavsfisk som kan bli upp till 110 centimeter lång. Den trivs på stora och kalla djup och kan gå ner ända till 2 700 meter. Den tillhör familjen skolästfiskar, som finns strax utanför Nordatlantens västra och östra kuster.

Grattis till en förträfflig fångst säger vi på Fiskejournalen!

Läs även om svenska fångster:

Häpnadsväckande hornsimpa från heta Västervik