Fiskvägar och så kallade omlöp fungerar dåligt, och oftast är det bättre för både miljön och kraftverksägaren att riva ut i stället. Det är två slutsatser som Sportfiskarna drar, i hopp om en grön våg när vattenkraften nu ska förses med moderna miljövillkor.

Redan i vintras konstaterade länsstyrelsen i Norrbotten att vandringsvägar för fisk inte fungerar bra. Det var på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten som länsstyrelsen inventerade fiskvägar i Norrbotten och Västerbotten. Drygt 40 fiskvägar undersöktes, och resultatet var dystert. Bara hos hälften av anläggningarna hittade fisken vägen upp. Vid vandring nedströms ett kraftverk eller damm så var siffrorna ännu sämre, där ingen anläggning bedömdes fungera mycket bra, rapporterades det bland annat i P4 Norrbotten.

Samma dystra rapport kunde Sportfiskarna ge efter det årliga elfisket i Stockholms län, som visade att det i princip saknas rekrytering uppströms fiskvägar. ”Det är endast vid optimala vattenflöden som havsöringen klarar att passera vandringshinder där det byggts fiskvägar”, konstaterade de på sin hemsida.

Därför hoppas nu Sportfiskarna att många ägare till småskaliga kraftverk ska riva ut, i samband med att den nya lagstiftningen för vattenkraft träder i kraft.

Så här skriver de på sin hemsida:

”Den nya lagstiftningen för vattenkraft från januari 2019 innebär att i princip alla vattenkraftverk under en tjugoårsperiod ska prövas för moderna miljövillkor. Genom en branschgemensam finansieringslösning ska de åtta största kraftbolagen nu bidra med totalt 10 miljarder SEK till miljöåtgärder under 20 år. Finansieringen kommer att täcka prövningskostnader och 85 % av kostnaden för miljöåtgärder som fiskvägar och utrivningar, och dessutom 95% av produktionsbortfallet. Då kraftverksägaren kompenseras för produktionsbortfall betyder det att småskaliga kraftverksägare kan göra en väldigt bra affär om man väljer att lägga ned sitt kraftverk och riva ut det. Med andra ord en win-win-situation för både miljön och kraftverksägaren”.

Läs även om detta i Fiskejournalen:

Norsk politiker tar rygg på Åre – vill stoppa odlad lax

Ingemar Näslund på länsstyrelsen i Jämtland är nyss hemkommen från Norge där han jagade lax med spöt. Det gick ganska trögt – men däremot lyckade han fånga intressanta fiskar med kameran.

Ingemar upptäckte nämligen några av de fruktade puckellaxarna, som i detta fall letat sig upp i Åelva. Puckellax är en invasiv art som inte hör hemma i Atlantens älvsystem, och den har även siktats i flera svenska vattendrag, bland annat i Ätran. Det är relativt ovanligt med tydliga bilder och filmklipp på puckellaxen från våra breddgrader, vilket naturligtvis gör Ingemars dokumentation intressant även för svenska ögon.

Så här berättar han själv om tillfället:

– Jag fick se en konstig mörk och inte särskilt skygg fisk när jag vadade i strömmen, och en ljusare kompis hängde med. Sprang efter kameran samtidigt som jag insåg att det nog var puckellax, en art av Stillahavslax. Ryssarna introducerade puckellax i älvar på Kola-halvön på 60-talet. Där är den sedan länge etablerad och har också spritt sig till en del nord-norska älvar. På filmen syns ett par där hannen är större och mörkare. Mycket tyder på att de snart kommer i lektagen, det vill säga betydligt tidigare än Atlantlaxen.

Ingemar är inte ensam om att fundera på vilka konsekvenser puckellaxens etablering i Norden kan få.

– Konsekvenserna för Atlantlax och för älv-ekosystemet som helhet, om det blir många puckellaxar, är väl bara delvis kända gissar jag. Den har kort uppehållstid i älven, vandrar ut som yngel vilket kanske reducerar konkurrensen, resonerar han.

Se filmklippet här nedan:

Knappt har bruset efter succétävlingen Sommargäddan 2019 lagt sig innan det är dags för nästa stora begivenhet i tävlingskalendern – Höstborren! Nu är det hög tid att anmäla sig.

Höstborren handlar liksom Sommargäddan om att fånga de fem längsta fiskarna, och som vanligt utgörs tävlingsarenan av hela Sverige. Teamen får själv välja sitt vatten i grundomgången, som äger rum mellan 28 september–31 oktober. Lagen är uppdelade i fem geografiska zoner, och alla gruppsegrare vinner en plats i finalen som avgörs i Västerviks skärgård 16–17 november. Dessutom kommer det att delas ut 5 wildcard till finalen.

– Prisbordet är helt otroligt. Det känns som att abborren fortsätter att växa i popularitet och det hade varit kul om vi kom upp i 200 team detta året, säger tävlingsledaren Daniel Lövstedt.

Med tanke på att systertävlingen Sommargäddan slog rekord med 504 team, så känns 200 lag i Höstborren inte som en omöjlighet. Anmälan gör du här!

Förra årets segrare i Höstborren blev Team Mojoboats/Guldmunkarna från Kalmar, som utkämpade en dramatisk centimeterstrid ända fram till slutsignalen.

Läs även om de makalösa gäddorna som segrarna i Sommargäddan levererade:

Sanslöst resultat gav Savage Gear segern i finalen

Fiskejournalen vågar utse Linnea Lönn till en av landets absolut flitigaste fiskare. Dessutom levererar hon resultat som många bara kan drömma om – med flera arter över storfiskgränsen på senaste tiden.

Denna blågylta är sommarens mest färgstarka minne.

Linnea Lönn från Gävle är bara 25 år gammal men har redan avverkat fiskedagar så att det borde räcka en halv livstid. Till vardags arbetar hon som legitimerad sjuksköterska, men så fort det dyker upp ett tillfälle så greppar hon fiskespöt, och det är väldigt ofta.

Denna sommar inledde hon en satsning för att komma upp i 50 arter i Sverige på spö och krok, och den jakten har pågått över stora landområden. Från Gävle till Gullmarsfjorden, Vättern och många andra för henne främmande vatten. Och det har gett resultat.

Ni som redan följer henne på Instagram har kunnat beskåda stora rödingar, sutare och andra praktfiskar i ett jämnt flöde, och det hela toppades förra veckan då Linnea levererade en björkna på 980 gram och en vimma på 1050 gram, båda över storfiskgränsen.

Fiskejournalen ber henne göra en topp 5-lista på sina mest minnesvärda fiskar i sommar:

1) Roligaste fisken i somras var en otroligt vacker blågylta-hane under resan till västkusten. Vilka färger!

2) Min första brax över storfiskregistrering, hane på 70 centimeter och 4.52 kilo.

3) Röding på vertikalfiske, stenhårda hugg och första fisken för mig var 70 centimeter och 3.41 kilo.

4) Färna på frilina och bröd från ytan, första gången jag fiskade det.

5) Nytt personbästa på sutare, 2.66 kilo och 51 centimeter. Så härliga fiskar.

När Fiskejournalen skrev denna text så hade Linne bara ett fåtal arter kvar till sitt mål på 50 – och vår gissning är att hon krossar den gränsen innan hösten är slut.

Läs om fler framgångsrika fiskare:

Leif Krause trygg i toppen med triss i rödingar

Mindre krångel och i stället mer tid med kroken i vattnet. Meteprofilen Mårten Johansson har ett tydligt koncept för ett lyckat fiske – som han gärna delar med sig av till andra.

Många har haft nytta av Mårten Johanssons tips genom åren, och nu släpper han en ny film under konceptet ”Mårten visar”. Den här gången är det sutare som är villebrådet, och han visar både grundläggande metoder samt visar lite personliga knep. Inte minst handlar det om att inte krångla till fisket med exempelvis onödig utrustning.

– Det behövs inga avancerade tackel eller hemliga beten, utan vem som helst kan göra detta, konstaterar Mårten.

Nedan kan ni själva se filmen, som bland annat visar undervattensbilder på mörtar, sutare och karpar i full aktion.

Frågan är då vad Mårten ser fram emot mest i höst:

– Nu på hösten finns det ju massor av metetillfällen när vitfisk och abborre vandrar upp i många åmynningar från havet. Brukar vara chans på riktigt kul metepass. Själv ser jag fram emot massor med olika fisken. Jag ska filma material till en serie om tävlingsmete som jag tänkte redigera i vinter, och jag har bland annat plockat ned alla mina gamla Fiskejournalen från vinden för att gå igenom och referera till artiklar i filmen, berättar Mårten, som även riktar in sig på predatorer.

– Jag har en del gäddfiske inplanerat. Bland annat ska jag göra en film om vertikalfiske efter gädda. Sedan är det ett par gäddfisketävlingar, lite torskfiske, lite abborrfiske. Ja, som vanligt alldeles för mycket för att man ska hinna med allt, men fiske blir det i alla fall, konstaterar han.

Efter en mycket spännande kamp ända in i slutet står det klart att Gustav Yxell från Halmstad vann årets upplaga av Artjakten. Med bland annat Sveriges tredje krokfångade tångsnälla genom tiderna lyckades Gustav fånga hela 54 arter i Sverige på en och samma sommar!

Wilmer Ingrids långa gädda utsågs till årets mest spektakulära fisk.

Sommarens stora fiskeäventyr är nu till ända. Mer än 350 aktiva barn från runt omkring i Sverige har anmält fångade fiskar under tre intensiva sommarmånader till Fiskejournalens, Sportfiskarnas och Abu Garcias webtävling Artjakten. Totalt fångades hela 76 arter och som segrare i huvudklassen ”flest arter” stod på söndagsmorgonen hallänningen Gustav Yxell tätt följd av Erik Maripuu från Ås.

– Jag vet faktiskt inte riktigt hur det känns ännu, men jag är glad! Jag bestämde faktiskt redan förra sommaren för att satsa på årets Artjakten under och att avsluta sommaren med att vinna var väldigt kul. ”Grymt fiskat” till alla, men särskilt till Erik Maripuu som gjorde mig väldigt stressad, genom att rapportera in två arter de sista timmarna av tävlingen, samtidigt som jag satt vid Nissans strand och metade lake, berättar segraren.

På frågan om hur Gustav rankar sina fångster svarar han:

– Den som var svårast att fånga var i alla fall rödspättan, det är ju inte den mest ovanliga arten men jag fick lägga flera riktade pass. Men högst rankar jag min havsnål som jag fångade utanför Västervik. Anledningen till att jag rankar den så högt är att den har en så extremt liten mun och därav är det väldigt svårt att lyckas kroka dem. Jag har i efterhand fått höra att vissa artfiskare fiskat på 100-tals individer utan att kroka en enda!

På en högst hedrande andraplats kom som sagt Erik Maripuu med sina imponerande 53 arter. Tufft såklart att förlora med bara en art, men Erik kan trösta sig med att han vann deltävlingen ”Flest sötvattensarter” – 30 stycken – en fantastisk insats! På en tredjeplats kom ännu en deltagare från fiskeklanen Maripuu (som för övrigt håller på 3 av 5 platser i topp 5). Moa Maripuu fångade finfina 46 arter.

Priset för årets mest spektakulära fångst var en tuff nöt att avgöra i år. Till slut kom dock Sportfiskarnas jury fram till att Wilmer Ingrids blir segrare för sin långa och häftigt fotade gädda. Wilmer och övriga pristagare får superfina proffsprylar från Abu Garcia. De 300 första som anmälde sig till tävlingen fick alla också det mångsidiga betet Zazaa från Abu.

Extra noterbart för årets tävling är i övrigt att sex av tio i 10-topp var tjejer. Detta är glädjande siffror som visar på att tjejers fiske är på stark frammarsch!

Artjakten är självklart tillbaka nästa år!

Läs om fler framgångsrika fiskare:

Linnea Lönn levererar storfiskar på löpande band

De 23 000 gifttunnorna som dumpats i havet utanför Sundsvall verkar ha väckt den politiska makten. Men däremot är det fortfarande oklart hur den tickande miljöbomben ska hanteras – och under tiden växer frustrationen.

Tove Gulliksson, miljökämpe i Sundsvall.

Fiskejournalen berättade tidigare i år om gifttunnorna som dumpades i havet på 1950- och 60-talet. Bara 3 500 av tunnorna har lokaliserats, och många av dem kan även vara på drift ner längs kusten mot Gävleborg. Det har konstaterats att vissa tunnor börjat rosta, och att betongen som kvicksilvret är inkapslat i håller på att vittra sönder. Totalt kan det handla om 9 ton kvicksilver som riskerar att läcka ut.

En av dem som befarar en miljökatastrof är lokala eldsjälen Tove Gulliksson i Sundsvall, som kämpat hårt för att uppmärksamma problemet och få myndigheter och politik att ta ansvar.

Moderaterna i Sundsvall har nyligen presenterat en rapport om att man vill åtgärda tunnorna innan tungmetallerna läcker ut. Även Miljö- och klimatminister Isabella Lövin har sagt att detta är gamla miljösynder som behöver städas upp.

Frågan är då om detta leder till reell handling?

– Jag tycker alla säger så bra och rimliga saker från både moderat och miljöpartistiskt håll, men att det går lite väl sakta framåt, säger Tove Gulliksson till Fiskejournalen.

Hon bedömer det nuvarande läget som sömnigt, och att medborgarna är ganska oimponerade av de politiska utspelen. Däremot har nu två företag pekats ut som ansvariga för tunnorna. Det är Länsstyrelsen som utrett frågan under 13 års tid, och det har visat sig vara en komplicerad härva med många aktörer inblandade.

Enligt Sundsvalls Tidning har nu SGI, Statens Geotekniska Institut, pekat ut företagen Bygglim Sverige och Inovyn Sverige som ansvariga för tunnorna. SGI hävdar att det var de och inte tidigare utpekade Fortum Sverige som tagit över Ljunga Krafts PVC-tillverkning i Stockvik. Inget av företagen har dock tagit på sig ansvaret, och beskedet är att det kan dröja innan ansvarsprocessen är klar.

– Journalister söker löpande efter material och personer att intervjua, men det finns inte så många som vet något eller som vill kliva fram och ta bollen att vara ansikte för frågan, berättar Tove för Fiskejournalen.

Att föra en sådan här kamp tar på krafterna, och Tove hoppas att ännu fler ska sluta upp i processen.

– Eftersom jag inte har nästan några resurser så fortsätter jag i makligt tempo framåt när jag har energi över och gör de små insatser jag kan. Min magkänsla är dock att företagen i Sundsvall nog skulle vara positiva till att engagera sig i frågan. Till exempel genom intresseförening, insamlingar, kanske något evenemang eller gala. Men det har som sagt inte klivit fram någon och organiserat fram något i den riktningen ännu.

Saneringen av tunnorna kan kosta hundratals miljoner kronor – om det nu är möjligt att ens hitta dem …

Läs om fiskevård i Fiskejournalen:

Fiskvägar får tummen ned: ”Win-win att riva ut i stället”

Jämtland är ett av Sveriges största besöksmål för fiskare – och nu får området ordentlig draghjälp. Det står nämligen klart att Sportfiskarna öppnar ett regionkontor i Jämtland.

Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund, Sportfiskarna, finns utspridda på 10 kontor runt om i Sverige, och har även haft ögonen på Jämtland en längre tid. Nu är det formella beslutet om en etablering taget, och i dagarna har Sportfiskarna gått ut med en annons där de söker efter personal till det blivande kontoret.

– Det brukar ju sägas att Jämtland är det mesta fiskelänet, och det är självklart att vi vill flytta fram sportfiskets och fiskevårdens positioner där, säger Sportfiskarnas biträdande generalsekreterare Joel Norlin till Fiskejournalen.

Den ena tjänsten är inriktad på fiskevård, och den andra på ungdomsverksamhet.

”Ett regionkontor i Jämtland är ett stort steg på vägen mot bättre representation i norr. Vi erbjuder en spännande och utvecklande roll i en organisation på frammarsch. Hos oss får du möjlighet att arbeta med något du verkligen brinner för, självständigt och med konkreta resultat som följd. Vid din sida har du 50 natur- och friluftsintresserade kollegor på 10 kontor i landet, skriver Sportfiskarna i jobbannonsen.

Det står dock inte klart var regionkontoret ska placeras ännu, men ett av ställena som varit med i diskussionen är Torsta/Grönt Center i Krokoms kommun. Här hittar du mer information!

Läs mer om Sportfiskarna:

Fiskvägar får tummen ned: ”Win-win att riva ut i stället”

Fiskejournalen berättade i början av september om den mystiska hajen som simmade omkring i ytan i Gullmarsfjorden. Den stora frågan handlade om vilken art det handlade om.

Det var Havets Hus som bad allmänheten om hjälp att identifiera hajen som fångades på bild av bland andra Pontus Hedgren, som då befann sig vid gamla färjeläget på Skaftö.

Havets Hus har nu kommit fram till att det med största sannolikhet var en pigghaj.

– Det syns en väldigt tydlig pigg och finns det en tydlig pigg kan det vara en blåkäxa eller en pigghaj. Men den ser inte alls ut som en blåkäxa, så med väldigt hög sannolikhet så är det en pigghaj, säger marinbiologen Martin Stjernstedt till Göteborgs-Posten.

Pigghajen är visserligen ingen främmande gäst längs den svenska västkusten, men däremot är det väldigt sällsynt att den rör sig i ytan på detta sätt. Pigghajen är också akut hotad, och såklart är sådana här observationer högintressanta.

– Och att den simmar omkring så som den gjorde då de såg den, vid ytan, det är ytterst ovanligt. Det är väldigt häftigt. Att se en haj så, det är once in a lifetime, konstaterar Martin Stjernstedt.

2016 fångades det en pigghaj på 12 kilo i Sverige – och den artikeln kan du läsa här!

Läs även om skandalen i Östersjön:

Tonvis med kvicksilver på drift i Östersjön – företag pekas ut

Denna säsong stoppades allt fiske efter lax i Ljungan. Orsaken var att reproduktionen av lax och havsöring var mycket svag både 2016 och 2017. Nu kommer det dock hoppfulla signaler efter det årliga elfisket.

Det var förvaltningsgruppen för Nedre Ljungans Sportfiske som ville stoppa allt fiske efter lax och havsöring mellan 1 juni till och med 15 november 2019. Tätheterna av lax- och havsöringsungar var mycket låga 2017 och 2018 fångades endast 1 laxunge på samtliga elfiskelokaler. Havs- och vattenmyndigheten, HaV, ändrade sedan reglerna att bara gälla lax, med motiveringen att fisket i Ljungan sker efter odlad havsöring, som sätts som kompensation för vattenkraftutbyggnaden i älven.

Hur som helst har årets elfiske gett ett hoppfullt resultat. Under årets undersökningar har man nämligen hittat lax på i stort sett alla platser där man inventerat.

– I år ser det betydligt bättre ut även om det inte är som för tre år sedan då vi hade ”all time high” i Ljungan, säger Anders Berglund på Länsstyrelsen i Västernorrland till SVT.

Visserligen saknas fjolårets generation laxungar, men Anders Berglund tror inte att det hotar Ljunganlaxen på sikt.

– Långsiktigt tror jag inte att det behöver betyda så mycket om vi får fortsatt god rekrytering och om det stora antal fiskar som lekte 2016 som nu är ute i havet och växer till kommer tillbaka de närmaste åren och förhoppningsvis bidrar till det fina laxbestånd som har varit i Ljungan, säger han till SVT.

Läs om gifttunnorna utanför Sundsvall:

Tonvis med kvicksilver på drift i Östersjön – företag pekas ut

Nu kommer intressant läsning för alla som följer den svenska gäddans öde. Terese Berggren har gjort en masteruppsats hos SLU Aqua om tillståndet för gäddan längs Sveriges kuster – och den visar att antalet stora gäddor blir färre.

Hennes slutsats är dock inte att gäddorna växer långsammare, utan att det beror på helt andra faktorer.

– Snarare växer unga gäddor i dag snabbare än de gjorde för 30 år sedan på grund av att vattnet är varmare nu. Istället tycks snabbt växande gäddor inte bli så gamla, konstaterar Terese Berggren.

För att få tillbaka stora gäddor längs den svenska kusten i Östersjön krävs en fiskeförvaltning som fokuserar på minskad dödlighet, konstaterar hon i sin sammanfattning.

Många har även pekat ut både sälen, skarven och miljöproblem som orsaker till nedgången av fiskbestånd, men det är inga ämnen som hon berör i arbetet.

– Jag har inte gått in vidare på sälens och skarvens framfart i denna uppsats. Jag tror att de har delaktighet i den ökade dödligheten hos gädda, men om de är delaktiga i den selektiva dödligheten (att större gäddor minskar) vet vi inte. I arbetet fokuserar jag på hur gäddans kroppstillväxt har förändrats över tid i tre områden, med olika historia av fiskeförvaltning, berättar Terese för Fiskejournalen.

Terese examensarbete är skriven på engelska och kan läsas här.

Hon har även gjort en sammanfattning på svenska som följer här:

Sammanfattning: Gädda, Esox lucius Linnaeus (1758), är en mycket värdefull art i sport- och fritidsfisket. Som utpräglad rovfisk spelar den viktig roll i struktureringen av fiskesamhällen i tempererade sjöar och i bräckt vatten. Stora nedgångar av gädda i Östersjön har registrerats, särskilt av större gäddor, vilket kan ha kaskadeffekter på mängden av lägre trofiska nivåer. Trots nedgången av gäddpopulationer i Östersjön saknas data om hur gädda svarar på klimatförändringarna (dvs. varmare vatten) tillsammans med fiskeinducerade effekter. I detta arbete fokuserar jag på hur gäddans kroppstillväxt har förändrats över tid i tre områden, med olika historia av fiskeförvaltning. Genom att använda tidsserier av tillbakaräknade kroppslängder som sträcker sig från 1960-talet fram till idag visar denna studie att kroppstillväxten av gädda i Östersjön har förändrats över tid och skiljer sig mellan studieområden. Observationer överensstämmer med hypotesen att kroppstillväxt har ökat med tiden, delvis på grund av varmare vatten, och att den skiljer sig mellan de tre områdena, där det fiskefria området har lägre tillväxt jämfört med fiskade områden. Trots denna ökning av tillväxt är det tydligt att den genomsnittliga längden på gädda, samt längden på de största 5 %, har minskat i alla områden sedan 1980-talet. Rosa Lees fenomen är tydligt visat i denna studie där icke könsmogna gäddors tillväxt har ökat över perioder och mindre gäddor än genomsnittet blir äldre och förblir längre i populationen. Minskningen av antalet stora gäddor verkar inte bero på sämre tillväxt utan snarare på den storleksselektiva dödligheten. För att få tillbaka stora gäddor längs den svenska kusten i Östersjön krävs en fiskeförvaltning som fokuserar på minskad dödlighet. Fisketrycket måste således stå i proportion till tillväxten för att rekrytera större individer som överskrider fiskets maximala längdmått.

På måndag, 9 september, öppnar Sveriges nya forskningsfartyg R/V Svea för allmänheten. Fartyget används vid forskning i miljö och fiskebestånd, och evenemanget äger rum i Göteborg.

I juli i år levererades R/V Svea till sin hemmahamn i Lysekil. Fartyget ägs av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och genomför forskning och övervakning av miljö och fiskebestånd.

Just nu används fartyget till en uppskattning av mängden sill och skarpsill i havet med hjälp av trålfiske, sonarer och ekolod och i november kommer man samla in data om populationer av torsk och skrubbskädda.

Nyfikna kan besöka R/V Svea i vid Amerikakajen Göteborg den 9 september 13.00–18.00 eller läsa mer på Sveas webbplats.

Mer om evenemanget i Göteborg.

Norska öringvänner har genomfört en aktion med syftet att skaka om den norska vattenkraftsbranschen. Under en nattlig kupp tog de sig in på Viuldammen i Randselva och målade en stor sax på dammväggen.

Kuppen, som genomfördes under den första helgen i september, påminner till stora delar om aktionen mot dammen i floden Elwhai i USA 1990. Även då målades en stor sax på dammen, och hela den aktionen blev starten på en storskalig rivning av miljövidriga dammar och kraftverk över hela USA.

Aktivisterna i Norge blev filmad av dokumentärfilmaren Lars Nilssen, och flera norska medier har rapporterat om händelsen. Ingen organisation har tagit på sig gärningen, men syftet ska vara att få kraftverksägarna att riva ut dammen till gagn för bland annat fisken.

Storöringen i Tyrifjorden vandrar upp i Randselva för att reproducera sig, men Viuldammen spärrar öringens åtkomst till de bästa leksträckorna. Enligt den norska sajten jaktogfiske.njff.no så fungerar även Viuldammen som deponi för miljögifter som släppts ut från närliggande industrier.

På deras hemsida kan du både se filmen från aktionen och läsa mer om händelsen.

Läs om Girjasmålet i Fiskejournalen:

Girjasmålet ska avgöras: Vem äger rätten till fjällfisket?

I ungefär 100 år har dammen vid vattenkraftverket i Visskvarn hindrat fisk och andra vattenlevande djur från att ta sig från sjön Sommen och vidare upp i Bulsjöåns vattensystem. För fyra år sedan köptes anläggningen av Tranås Energi och nu sätter bygget av ytterligare en fiskväg igång.
En av deras anledningarna till köpet var att kunna genomföra planerna på att skapa fri vandringsväg mellan de tre sjöarna Västra Lägern, Östra Lägern och Sommen.
– Våra andra två vattenkraftverk i området har redan fått fiskvägar, nu står vi inför uppstarten till att bygga en även i Visskvarn, säger Magnus Lundberg som ansvarar för vattenkraftproduktionen på Tranås Energi.

Strax nedströms Visskvarns damm, i sträckan som löper längs vattenkraftverkets tuber, finns uppväxtområden för öring och dessa skulle gynnas av att kunna ta sig vidare uppströms. Öringen som lever uppströms kommer i sin tur att gynnas av att kunna vandra ut till sjön Sommen.

Bygget kommer att pågå under hösten och när fiskvägen är färdigställd återstår endast ett hinder på sträckan mellan de tre sjöarna. Tranås Energis mål, fri vattenväg till år 2021, ser alltså ut att kunna hållas.

Kylan och mörkret börjar greppa tag om norra Sverige, och det gäller att ta tillvara på de fisketimmar som erbjuds. Jonas Norberg klev upp tidigt för att jaga storabborre – och det lönade sig minst sagt.

Fisken nådde nästan 50-centimetersstrecket.

Jonas och kamraten satte sig i båten redan klockan 6 på morgonen, med hopp om att insjön utanför Örnsköldsvik i Ångermanland skulle leverera höstpigga borrar. Och jodå – sjön vaknade till liv efter en sömning morgon och visade upp sina vackraste invånare.

Jonas berättar själv om drömfisken:

– Fisket var trögt och vi fick inte en enda abborre på de första 3 timmarna. Vi såg fisken på ekolodet men de ville inte hugga. Efter att ha letat fisk en stund ser vi ett stort stim siklöja med några större ekon i mitten på sidoseendet. Jag kastar ut och känner en stöt på min Cranky x deep på första kastet. Kastar på samma ställe igen och det smäller på rejält i första vevstoppet.

Det visade sig vara en abborre på 2 kilo prick och nästan 50 centimeter lång som huggit betet. Efter det var det inga problem för sällskapet att hålla sig vakna.

– Efter en bra fight ligger abborren i håven och varken jag eller kompisen inser hur stor den är. Jag får ur mig: ”den här måste vara över 1.5kg”. Mycket riktigt, efter att ha kontrollvägt den med två olika vågar är vi säkra, 2.0 kilo, berättar en glad Jonas Norberg.

Grattis säger vi på Fiskejournalen – och välkomnar samtidigt fler rapporter om storfiskar från norr.

Läs om positiva nyheter från Ljungan:

Fisket stoppades – men nu kommer hoppfullt besked

Tolv personliga rekord på en och samma dag – och med ett svenskt rekord som grädde på moset. Ulf Noremans äventyr på Skagerrak tåls sannerligen att berättas för omvärlden.

Ulf Noreman har återigen möblerat om ställningen i Sportfiskarnas storfiskregister. Tidigare innehade han det svenska rekordet på blåkäft, och nu innehar han även ledartronen för mindre kungsfisk.

För Sportfiskarna berättar han om den makalösa dagen 25 juli, då han befann sig ute vid den position som kallas ”10-gradar’n”

– Tillsammans med storfiskaren Pelle Karlsson och sonen Andreas Karlsson fiskade vi i två dygn efter arter som håkäring, blålånga, guldlax och som avslutning fiske efter blåkäft. Efter att vi avslutat det djupare fisket hade vi redan tolv nya personliga rekord tillsammans. Nöjda med det så var siktet inställt på positionen där jag för några år sedan lyckades landa mitt tidigare svenska rekord på blåkäft. Vi ankrade upp med elmotor över 260–270 meters djup. Efter en liten stund tror jag att jag har fått min andra blåkäft, säger Ulf.

Men det var ingen blåkäft – utan någonting mer oväntat.

Det visade sig alltså vara ett enormt exemplar av mindre kungsfisk som huggit betet. Hela 39 centimeter lång och 980 gram tung, vilket överträffar det tidigare rekordet på 858 gram med bred marginal.

Grattis Ulf till rekordet säger vi på Fiskejournalen!

Läs även om kuppen mot kraftverket i Norge:

Här är öringvännernas kupp mot vattenkraftverket

En vandringsväg öppnades i veckan vid Östtuna i Hedströmmen. För att kunna utvärdera passagen kommer automatiska fiskräknare att installeras, skriver länsstyrelsen i Västmanland

Området runt Hedströmmen har höga naturvärden och hyser fina flugfiskesträckor vid Bernshammar eller Malingsbo.

Länsstyrelsen rapporterar om ålobservation i passagen den 8 september när dammluckan öppnades.

”Tack vare den nya passagen kommer ekosystemet att bli mer levande med fler fiskar, fåglar, insekter och andra djur som lever i och vid vatten.”, skriver länsstyrelsen Västmanland.

Marsjön och Bondsundet är två havsnära sjöar vid Bottenviken i Gävleborgs län. Länsstyrelsen anser att landhöjningskustens våtmarker med höga naturvärden borde bli naturreservat.

Det föreslagna naturreservatet är en del av det flacka kustlandskapet mellan Hamrångefjärden och havet. Sjöarna Marsjön och Bondsundet omges av våtmarker med höga naturvärden och värdefulla naturskogar, ofta med påfallande stort inslag av lövträd.

Området ger fina exempel på hur landhöjningskustens forna havsvikar avsnörts till insjöar som därefter succesivt växer igen till våtmarker och myrar i olika utvecklingsstadier. Vattenområdena uppvisar ovanligt välutbildade utvecklingsserier från brackvatten till näringsfattigt sötvatten, av högt naturvetenskapligt och pedagogiskt värde. Naturreservatet omfattar även natur som ingår i det europeiska nätverket Natura 2000.

Ett förslag till beslut och skötselplan har skickats på remiss till berörda parter. Remisstiden går ut den 15 oktober 2019.

En separat individuell tävlingskategori, och en ungdomsgren där bästa fiskaren under 21 år kommer att utses. Det är några av nyheterna inför nästa omgång av Svenska Specimentävlingen.

Det är en entusiastisk Max Lösche som redan nu bygger upp förväntningarna inför Svenska Specimentävlingen 2020. Han meddelar att det helt enkelt är mycket spännande på gång.

– 2020 kommer bli ett speciellt år! Jag fyller 10 år som tävlingsledare, tävlingen får en rad nya features och kategorier och förhoppningsvis kommer vi får med fler unga metare som vill vara med i Svenskan, berättar han för Fiskejournalen.

I satsningen att locka fler unga deltagare så kommer bland annat två nya ungdomslag att bjudas på startavgiften.

Kika gärna redan nu på tävlingshemsidan för mer information: www.specimen-svenskan.se. Där kan ni även inspireras av storfiskarna som rapporteras in från årets upplaga av tävlingen, som är inne i ett avgörande skede.

Max Lösche uppmanar slutligen alla att hålla ögonen öppna för nyheter inför detta festliga jubileum, och meddelar att laganmälan kan göras redan nu via mejl till: mail@specimen-svenskan.se

Läs om storfiskarna i Svenska Specimentävlingen 2019:

Leif Krause trygg i toppen med triss i rödingar

Västerviks skärgård har gjort sig känt som heta jaktmarker för storvuxna hornsimpor – och därför var det ingen skräll att det nya svenska rekordet skulle inhämtas där. Grattis säger vi till fångstmannen Johan Skoglund!

Med jämna mellanrum är det små fiskar som får de stora rubrikerna, och den här gången är det den bottenlevande hornsimpan som skriver in sig i rekordböckerna.

Det var 29 juli som fiskeguiden Johan Skoglund lyckades med sin ambition att fånga ett rekordexemplar, som var i häpnadsväckande god kondition.

Johan berättar själv för Sportfiskarna:

– Den 29 juli var en varm men blåsig dag. Fisket var trögt och det var svårt att hålla bottenkontakt med betet – en Pulse Shad-jigg. Jag bestämde att jag i alla fall skulle ha en fisk upp innan jag åkte hem. Elmotorn släppte och jag fick ankra om. Helt plötsligt när jag skulle plocka in slacklina så hinner jag inte mer än att sträcka upp innan det sög till – ett klassiskt hornsimpenapp.

Johan kunde såklart inte veta att han drillade det nya svenska rekordet, men spänningen steg förstås när fångsten var bärgad.

– När jag såg fisken inser jag att den är gigantisk, inte jättelång men väldigt fet. Jag mätte fisken till 33 centimeter. Jag har fått många fiskar på 31–32 cm, så den här var inte överdrivet lång, men såg stadig ut. Vid vägning pendlade vågen mellan 500 och 520 gram, så jag insåg att det kunde vara svenskt rekord, säger han till Sportfiskarna.

33 centimeter och 500 gram stannade vågen på till slut, och storfiskregistret fick därmed uppdateras.

Mer information om det nya rekordet och övriga drygt 36 400 storfiskar av alla de slag finns i Sportfiskarnas Storfiskregister på: www.sportfiskarna.se

Läs även om Sveriges längsta fisk:

Officiellt: Mattias håkäring är Sveriges längsta fisk