Det står nu klart att journalisten och laxkämpen Mikael Frödin inte kommer att hamna i fängelse. Åtminstone inte för det brott som han begick i Alta då han filmade odlad lax innanför avspärrningarna.

Fallet med Mikael Frödin och den norska odlingsindustrin har blivit uppmärksammad över hela världen. Ni kan läsa vår tidigare rapportering här. Frödin har sagt att han är beredd att gå i fängelse för sakens skull, men så blir det nu inte. Han dömdes av Alta Tingsrätt för intrång till 12 000 konor i böter eller 24 dagar i fängelse samt att betala rättegångskostnader med 3 000 konor.

– Jag hade gärna gått i fängelse om jag kunnat, men samhället fungerar inte så. Så länge det finns egendom att mäta ut så blir det böter i stället, och så är det i mitt fall, säger Mikael Frödin till Fiskejournalen.

Därmed inte sagt att hans kamp är över. Den har snarare bara börjat, förkunnar han.

– Jag har jobbat med detta i ett år, och det har varit väl spenderad tid. Vi har fått stor publicitet och börjar även se vissa resultat. Att exempelvis Troms kommun säger nej till fler öppna kassar är en del av ett stort upplysningsarbete.

Den aktuella filmen om laxodlingsindustrin har premiär i slutet av mars i Seattle, och den kommer även att visas på flera orter i Sverige.

– Jag kommer att hålla föredrag i samband med det, plus att det blir andra en del andra arrangemang. Vi kommer att köra ända in i kaklet för att rädda vildlaxen, annars har ju allt varit förgäves, hälsar Mikael Frödin.

Läs mer om vildlaxen:

Hybrider konkurrerar ut vilda laxyngel

Fiskejournalen håller som vanligt i Stora scenen, Sportfiskemässans självklara mötesplats för vetgiriga fiskare. Årets scenprogram är likt tidigare år fullproppad med underhållning för alla. Här avslöjar vi några av årets föredragshållare.
Den 29-31 mars är det åter dags för fest. Sportfiskemässan intar Elmias lokaler som fylls med trevligheter för alla oss som tycker sportfiske är det roligaste som finns. En viktig del av tillställningen är kalaset vid Stora scenen som vi på Fiskejournalen även i år ansvarar över. Vi lovar att det ska finnas något för alla typer av sportfiskare och för att dra några ess från scenprogrammet så kommer Mathias Holgersson, känd från de populära reality-serierna Perch Fight och Pike Fight berätta om hur du använder ekolodet i ditt abborrfiske. Erik Ohlsson och Albin Sharghi från Mojoboats snackar sportfiskebåtar och Sivan Jansson berättar om knepen du måste veta för att komma undan billigt med fiskesemestern i tropikerna.

Mathias Holgersson, känd från de populära reality-serierna Perch Fight och Pike Fight berättar om hur du använder ekolodet i ditt abborrfiske..

För dig som är intresserad av natur och fiskevård kommer sötvattensekologen Måns Lindell hålla ett medryckande föredrag om Vättern. Och om vi fortsätter på samma tema så kommer Lubbe tillsammans med Klara vatten berätta om rovfiskens betydelse, Tobias Fränstam och Olof Engstedt från Sportfiskarna snackar om Sportfiskarnas gäddfabriker och deras tioåriga erfarenhet av dessa. Flugfiskaren kommer givetvis få sin del av kakan då den före detta världsmästaren i speycasting, Tellis Katsogiannos avslöjar knepen för att lyckas med flugkastet. Johan Klingberg och Anders Holm från tidningen Allt Om Flugfiske spinner vidare på flugfisketemat och utlovar ett intresseväckande ”tjugominutare”. Det här och mycket mer får du som besöker Sportfiskemässan i Elmia. Håll utkik på Sportfiskemässans hemsida för kommande scenprogram med exakta tider.

Det ska självklart börjas i tid. Och det är lika bra att börja med de stora direkt. Det skulle förvåna oss om 3-årige Jack Lindgren inte har fastnat för sportfiske, efter att han drillat en gädda som var 15 centimeter längre än honom själv.

Det var gäddjägarna i Team Mörsil, Fredrik Eriksson och Robin Hernerud, som hade sällskap på isen av unge Jack under den senaste fisketuren. Målet var gädda – och att Jack skulle få se en bamsing i verkligheten. Så blev det också.

Här kommer Fredriks berättelse om den sanna fiskelyckan:

”Vi körde ett ismetepass i lördags när vår vän Emil ville komma och hälsa på oss med sin son Jack. Strax innan de skulle hem så fick vi fäll och Emil lyfter upp pojken och vi springer mot den svajjande vippan, jag rycker fast gäddan och tycker den inte känns så där värst stor. Sedan gör den en rusning och jag börjar tänka om, den är nog större än jag tror. Jag räcker över spöt till Jack och säger att han ska få drilla sin första fisk. Med lite coachning från mig och hjälp av sin pappa Emil med spödrillning så landar vi gäddan som mäter hela 111 centimeter, 15 centimeter längre än vad Jack själv är. Att få se den lyckan i ett barn som bara är 3 år gammal, och som just fått sin första fisk var helt fantastisk. Det lär nog ta något år innan han verkligen förstår hur stor den egentligen var”.

Ett minne för hela sällskapet med andra ord – stora som små!

Skicka gärna in era egna berättelser och bilder till Fiskejournaler, så kanske vi publicerar just din historia!

Läs mer om Team Mörsil:

Magiskt möte med gäddmadam för Team Mörsil

Förra året inleddes ett projekt med att stödutfodra magra torskar i Östersjön. Men det har visat sig att många av torskarna som fiskats upp för att matas har stora problem med levermask.

Det kommer alltså tråkiga rapporter från projektet utanför Eriksberg, som leds av SLU och bland annat finansieras av Baltic Sea 2020 och EU-medel.

Det hela började med att yrkesfiskarna fick mycket magra fiskar i sina nät, men i stället för att slänga tillbaka dem inleddes ett projekt med att förvara dem i odlingskassar och ge dem mat.

Men det har visat sig att många av torskarna som fiskats upp för att matas har stora problem med levermask. Den äter upp fiskens lever och det är ett allvarligt tecken, enligt Sven-Gunnar Lunneryd som är professor vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU:

– I princip finns inte levern kvar, säger han till Sveriges Radio.

Torskarnas har matats med yrkesfiskarnas bifångster, bland annat karp, skarpsill och abborre. Det står nu klart att projektet kommer att förlängas, och att det kommer att forskas på den aktuella levermasken.

Läs om dumpning av fisk.

Dumpad fisk: Det här gäller vid pimpeltävlingar

Vad har egentligen skett med fisket i Älvkarleby? Det frågar sig Älvkarleby sportfiske efter katastrofsiffrorna 2018, då endast 573 havsöringar fångades på samtliga sektioner. Att jämföra med 7 000 för 20 år sedan …

Det är Janne Olsson på Älvkarleby sportfiske som slår larm genom både en debattartikel och en skrivelse till bland annat Havs- och vattenmyndigheten. Han ställer sig frågan om det redan är för sent, eller om myndigheterna kommer hjälpa honom och de andra entusiasterna i området att bryta den negativa trenden.

Janne Olsson har egna teorier kring de dystra sifforna sedan mitten på 1990-talet.

”Gråsälsstammen har vuxit från akut hotad i början på 1990-talet till en trolig population på närmare 50 000 i Östersjön år 2019. Skarvens framfart från slutet på 1990-talet till i dag, Gävle/Älvkarleby har haft ett snitt på över 3 200 häckande skarvar de senaste 20 åren. Vi har fått ett utökat trålarfiske utanför vår kust där det till till exempel Norrsundets hamn anlöper över 400 fiskefartyg per år. En stor del av dessa fångster går till foder”. Vad gör myndigheterna i skarvfrågan, när det gäller gråsälen, trålarfisket och havsöringen som jag nämnt och nämner i detta brev? undrar han.

Och nu har han fått svar från Havs- och vattenmyndigheten på sin skrivelse.

Det lyder så här i korta drag: För skarv finns en nationell förvaltningsplan från 2014 som Naturvårdsverket ansvarar för. Länsstyrelserna kan besluta om skyddsjakt av skarv vilket vi förstår av din skrivelse att du är medveten om. Havs- och vattenmyndigheten kommer närmast tillsammans med flera länsstyrelser, Vattenkraftbolagen Statens Veterinärmedicinska Anstalt, Jordbruksverket och Sveriges Lantbruksuniversitet att delta i ett möte i februari om kraftbolagens odlingsverksamhet och kompensationsutsättningarna av lax- och öringsmolt. På mötet kommer bl.a. skarv och närliggande frågor i din skrivelse att tas upp. Förvaltningen av gråsäl kan man läsa mer om i ”Nationell förvaltningsplan för Gråsäl” som finns på vår hemsida. Havs- och vattenmyndigheten ser inget hinder för skyddsjakt på problemsälar i området med avseende på populationsstorlek och artskydd, då det i dagsläget troligen inte skulle äventyra gynnsam bevarandestatus av arten.

Janne Olsson välkomnar svaret och ser faktiskt lite hoppfullt på framtiden.

– Det ser ljust ut. Det blir spännande att följa vad som sägs på kompensationsutsättningsmötet, konstaterar han.

Läs även om makrillens tillstånd:

Forskare slår larm – makrill inte hållbart fiskad längre

Ronneby kommun planerar ett annorlunda grepp för att få fiskarna förbi Snittingsdammen i Bräkneån. Det handlar om en tunnel, som dessutom kan suga upp fiskarna.

Det är Sydöstran som rapporterar om den ovanliga lösningen för fiskvandring i Bräkneån.

Tunneln planeras att byggas genom att ett rör läggs i marken så fiskarna kan ta sig förbi Snittingsdammen i Bräkne-Hoby. I tunneln ska det också finnas en sugfunktion som gör att fiskarna sugs upp genom röret.

Enligt kommunens vice kommunalråd Kenneth Michaelsson (C) finns det inte någon motsvarande fisketunnel i hela landet. Ronneby kommun har avsatt totalt 6 miljoner kronor till upprustning av dammanläggningen, och ska nu utreda om denna vandringstunnel är möjlig att bygga.

Läs om nyheter för sportfiskare:

Stora förväntningar på den nya digitala Fiskekartan

Fiskejournalen berättade nyligen om att Sportfiskarna skärper kraven för foton i samband med storfiskregistrering. Här har du några tips för att minimera risken att misslyckas.

Det är Nicka Hellenberg på Sportfiskarnas som vill hjälpa alla fångstmän att fotografera sin fisk på tydligt sätt, så att det slipper bli några tveksamheter huruvida den ska godkännas för registrering eller ej. Traditionella tändstickor och snusdosor brukar användas som referens, men det finns ju ännu tydligare föremål.

– Det enklaste är väl egentligen att som fiskare alltid ha ett litet måttband i fickan. Det går ju att rulla ihop och plocka fram enkelt. Men annars kan man ju ta en bild med rulle, eller delar av fiskeutrustningen intill fisken, alternativt ett bete med känd storlek. Någonting som är bekant och som är lätt att jämföra med. En mobiltelefon (om inte den används som kamera), eller något annat föremål fungerar fint, säger Nicka Hellenberg till Fiskejournalen.

Han hoppas slippa stryka fiskar från registret från och med nu:

– Vi vill framför allt slippa att ifrågasätta fångster som anmäls ”på heder och samvete”. Men är bilderna tagna ur en dålig vinkel blir det oerhört svårt att granska med ackuratess, säger han.

Spana in fiskefilmarens öringpepp:

Önskad öringpepp från filmaren Rolf Nylinder

Missgynnas Norrlandslänen när det fördelas statliga pengar till vattenvård? Det upplever flera företrädare på länsstyrelser som Fiskejournalen pratat med.

Nu står det klart hur det årliga havs- och vattenmiljöanslaget på totalt 1 150 miljoner kronor ska fördelas. Anslaget går till att förbättra, bevara och skydda hav, sjöar och vattendrag i hela landet. Det är Havs- och vattenmiljöanslaget som ansvarar för anslaget, och i år får länsstyrelserna dela på 419,9 miljoner kronor.

Nu kommer det dock kritik om fördelningen av anslagen.

Västra Götalands län får exempelvis 68 054 337 kronor, samtidigt som exempelvis Jämtland bara får 15 429 531 kronor och Norrbottens län 15 797 654 kronor.

–  Trots att det finns väldig många fler vatten i Norrland och en hel del stora miljöproblem som vattenkraft, flottledsrensning, skogsbrukspåverkan så får Norrlandslänen väsentligt mindre pengar än länen i söder, säger en tjänsteman som Fiskejournalen varit i kontakt med.

Norrbotten är exempelvis fyra gånger så stort som Västra Götaland till ytan, men får nöja sig med ungefär en fjärdedel av anslaget. Hur kan då detta komma sig?

Så här svarar HaV på kritiken:

”Den totala fördelningen av medel ut till länen sker med hjälp av fördelningsnycklar som tagits fram inom respektive område och dessa är viktade på olika sätt. Områdena som omfattas av denna fördelningen är bidrag till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA), fiskevård, kalkning, arbete med åtgärdsprogrammen för hotade arter och arbete med vattenförvaltningsförordningen. T ex är LOVA-nyckeln till 70 % baserad på övergödning och eftersom LOVA-bidraget har sitt fokus på övergödning, slår detta såklart igenom på den totala andelen pengar som går till län i södra Sverige jämfört med exempelvis norrlandslänen där övergödningsproblematiken inte är lika uttalad.”

HaV skriver också att det visst sker särskilda satsningar i norr:

– HaV hade förra året två stycken särskilda satsningar som riktades till länsstyrelserna med fokus på restaureringsåtgärder. Vi har just nu flera projekt med denna inriktning som pågår i norra Sverige. Bland annat har Jämtland, Norrbotten och Västerbotten projekt som pågår nu. Dessutom pågår en del EU-projekt riktade mot restaurering i norra Sverige och även några större särskilda åtgärdsprojekt som är större satsningar sedan tidigare år, så det genomförs en hel del projekt inom restaurering med havs- och vattenmiljöanslag i norr.

Hela fördelningen mellan länsstyrelserna går att läsa här:

Läs om uppropet i norr:

Massivt upprop för att rädda det sista av Luleälven

Rapporter om stora trollingfångade laxar från vattnen utanför Simrishamn och Bornholm har börjat trilla in. Här följer en nagelbitande story från södra Östersjön. 
Senvinter och vår är högtidsstunder för laxfiskare. Fredagen 15 februari guidade Kim Finne från East Side Trolling i farvattnen 8 Nm nordost om Nexö på Bornholm vilket visade sig vara ett bra val. Dagen var full av action och toppades när en praktlax på 18,55 kilo nöp en Nasty Boy på yttersta planerboardspöet.

Fisken var våldsam och hade rivit av mer än 1100 fot lina innan den slutligen kunde håva…

Den 18,55 kilo tunga laxen tog en Nasty Boy på yttersta planerboardspöet.

Fisken var våldsam och hade rivit av mer än 1100 fot lina innan den slutligen kunde håvas efter 1 timme och 20 minuters nervpirrande fajt. Vi gratulerar fångstman René Christiansen till en drömlax och ser fram emot många spännande laxbataljer som kommer utkämpas på havets vidder kommande månader.

Leif Krause

Det ser mörkt ut för torsken i Kattegatt. Men vad är egentligen orsaken? Forskare ska nu undersöka om knubbsälen kan vara en bov i dramat.

Under de senaste åren har torskbeståndet i Kattegatt sjunkit till alarmerande nivåer, trots att det varken bedrivs ett riktat fiske efter torsk, och att det inrättats marina skyddszoner för att skydda torsken under lekperioden.

Nu ska forskare vid institutionen för akvatiska resurser vid SLU ta reda på hur sälarna påverkar torskbestånden, och vilken betydelse knubbsälen har för torskens återhämtning. Det finns uppskattningsvis omkring 15 000 sälar i Kattegatt, vilket är en kraftig ökning. Preliminära resultat visar att de äter mer torsk än vad yrkesfisket fångar. Ett 3-årigt projekt, som finansieras av Jordbruksverket, ska förhoppningsvis ge forskarna ytterligare svar på förhållandet mellan säl/torsk.

– Vi kan inte blunda för sälens eventuella betydelse när de är så här många, och vi vet också från undersökningar i bland annat Skottland och Nordamerika att stora sälpopulationer kan hindra svaga torskbestånd från att återhämta sig. Men samtidigt kan man inte heller beskylla sälarna för att torsken inte återhämtat sig eftersom vi saknar nödvändig information om sälarnas betydelse. Det är den kunskapsbristen som vi vill råda bort på med det här projektet, säger Karl Lundström, forskare vid institutionen för akvatiska resurser vid SLU (SLU Aqua) i ett pressmeddelande.

Läs om masklarmet i torsk:

Bakslag i torskprojekt – fisk svårt drabbade av levermask

All gruvhantering kommer på sikt att påverka miljöerna negativt. Det slår författaren och debattören Gunnar Westrin fast efter upptäckten av de missbildade abborrarna i Norrbotten

Fiskejournalen har berättat om nyheten att LKAB i Kiruna har gjort testfisken i de näraliggande Rakkurisjöarna, och anmält kroppsliga förändringar hos en del abborrar. Ur och förbi LKAB:s Kirunavaaragruvas högar med restmaterial rinner Rakkuribäcken så småningom ner i de två sjöarna med namnet Rakkurijärvi för att sedermera strömma ut i kungsådran Kalixälven, en av Sveriges nationalälvar.

Gunnar Westrin meddelar att Rakkuribäcken redan på 1960-talet var ett ”harrparadis” eftersom där oftast bara fanns riktigt stor fisk, men knappast någon reproduktion.

– Fenomenet indikerar försurningar, vilket i sin tur slår undan kalket (kalcium) allt eftersom pH-värdena sjunker.  Ett balanserat pH-värde brukar sättas till 7. När pH-värdet sjunker ner mot 5,5 (logaritmisk skala), kommer reproduktionen av bland annat fiskar och fåglar att rubbas, eftersom skalen på äggen inte längre håller, det vill säga avsaknad av kalk, förklarar Gunnar Westrin.

De äldre fiskarna däremot kan överleva. Samma problem gäller även för andra organismer, som exempelvis fåglar och de organismer som ömsar skal, som kräftor och sländlarver, enligt Westrin.

Problemet med försurningar bygger bland annat på användning av svavel i olika former. Enligt de rapporter som Westrin har fått grasserar även övergödningen, ett gissel som så småningom ger syrebrist. En kompis till honom paddlade för några år sedan den övre delen av Kalixälven och strandsatte vid utloppet av Rakkuribäcken. Nedströms i nationalälven syntes tydliga tecken på övergödning, både i vattnet och efter strandkanterna.

– Kalixälven är skyddad i Miljöbalken utifrån fortsatt utbyggnad av vattenkraften. Vi får inte destruera våra kvarvarande skyddade älvar med fortsatta kraftverksprojekt, påminner Westrin.

Han oroas över alla de nya gruvprojekt som ett flertal bergverk vill etablera, många långt inne i väglöst Sápmi, eftersom tillrinnings- eller avrinningsvattnet från kommande dagbrott så småningom kommer att kemiskt skada våra vattendrag.

– Kroppsliga förändringar hos fiskar kan betyda det tredje hotet, nämligen att arvet/generna har påverkats och förändrats. Då är vi riktigt illa ute, menar Gunnar Westrin.       

Läs om vattenvård:

Kritik mot pengafördelning: Får norr mindre än söder?

Fiskejournalens numera klassiska gäddklubb Hundraklubben med tillhörande tävling Meterligan läggs på is. 
Den första ”hundraklubbaren”, alltså en gädda på hundra centimeter eller me publicerades på nyårsafton 2000/2001. Nu snudd på två decennier senare kan vi konstatera att otroliga 9319 gäddor har godkänts i tävlingen/klubben, som Fiskejournalens medarbetare Svenne Andersson en gång skapade. Att vi på Fiskejournalen nu väljer att lägga Hundraklubben på is har med flera parametrar att göra där tid och omfördelning av resurser spelar en stor roll. Att Hundraklubben senare väcks till liv är inte alls omöjligt men när och i vilken form det blir är i skrivande stund oklart.

Vi vill tacka alla gäddfiskare som medverkat genom åren. Hatten av till er!

Kommande lördag 23 februari är det dags för ett av vinterns spänstigaste fiskearrangemang. Det hela äger rum på Umeås kulturhus Väven, där det blir fiskesnack på längden och tvären.

Det är onekligen ett fullspäckat program som arrangörerna snickrat ihop, det vill säga Umeå kommun, Kultur för seniorer och Fritidsförvaltningen. Det är föreläsningar, matverkstad, utställare och prova-på-stationer. Bland annat kan besökarna testa hur det känns att drilla den urstarka saltvattenfisken Giant Trevally, och även prova hur det känns att kasta med olika typer av bambuspön.

Medverkar gör även fiskerikonsulenter, forskare vid SLU, podcasten Fiskekompisen, föreningar och redskapsbutiker. Kort sagt: Ett måste för alla fiskeentusiaster som befinner sig i närheten av Umeå. Hela programmet hittar du här!

Läs om vattenvård i Norrland:

Kritik mot pengafördelning: Får norr mindre än söder?

Vilken riktning kommer EU:s viktiga vattendirektiv att ta? Det är frågan som många miljövänner och sportfiskare funderar på just nu. Nu kan du visa att den ska gå åt rätt håll, bara genom en underskrift.

EU:s vattendirektiv, den lag som mest hjälper till att riva dammar och restaurera vatten, ska ses över under 2019. Du som sportfiskare och EU-medborgare kan skriva till EU-kommissionen och bidra till att lagen fortsätter att vara ett starkt skydd för våra vatten. Sportfiskarna och andra organisationer i Europa driver just nu en kampanj där de försöker få över 300 000 underskrifter inför översynen av lagen – och nu uppmanas svenska sportfiskare att bidra med sitt stöd.

– Sportfiskarna anser att vattendirektivet ger ett starkt skydd för våra vatten genom att lagen dels säger att inga vatten får försämras, och att den dels sätter mål för hur mycket bättre våra vatten ska bli. Vattendirektivet ska därför inte förändras. Har du fem minuter över vill vi att du skriver på för ett fortsatt starkt vattendirektiv, vädjar Christina Lindhagen, Sportfiskarnas sakkunniga på vattenmiljöfrågor.

Tillsammans med WWF och Älvräddarna har Sportfiskarna tagit fram ett förslag på svar som du kan skicka till EU-kommissionen. Skriv under uppropet på: www.sportfiskarna.se/vattendirektivet

Läs om Sportfiskarnas storfiskregister:

Storfiskregistret: Tips för dig som vill fota fisken rätt

Fotografen Steven Ooi och hans lilla företag Fin Ripple Media har skämt bort sportfiskare världen över med magiska bilder och videoklipp. Här följer ett av hans senaste ”lucky shots”.

Gilla Fin Ripple Media på Facebook.

Följ Fin Ripple Media på Instagram.

Sportfiskaren, guiden och fiskeprofilen Mathias Holgersson har under många år bevisat sin mångfacetterade talang inom sportfisket. På Sportfiskemässans stora scen avslöjar han hur man med hjälp av modern teknik lyckas med abborrfisket.  

Är du en hängiven spinnfiskare så vet du direkt vem Mathias Holgersson är – ”den gladlynte dalmasen i den snabba båten skulle väl många säga ”. Men Mathias är inte bara ett känt ansikte från Youtube-succéerna Perch Fight och Pike Fight utan så mycket mer. Han har lång erfarenhet av både ekolodsteknik och sportfiske i diverse former och arbetar till vardags med just sportfiske för företaget Normark. Han är dessutom en flitigt anlitad fiskeguide och förebild för många unga sportfiskare i landet.

Mathias är inte bara ett känt ansikte från Youtube-succéerna Perch Fight och Pike Fight…

– Jag kommer bland annat gå igenom hur jag använder modern ekolodsteknik  för att anpassa fisket efter rådande förutsättningar. Jag kommer dessutom snacka olika betesval och hur man riggar för ett antal olika fisketekniker, berättar Mathias för tidningen Fiskejournalen.
För dig som tycker abborrfiske är det roligaste som finns eller om du bara är nyfiken hur på hur man utnyttjar den moderna ekolodstekniken i olika sportfiskesituationer så rekommenderas det att du redan nu bokar biljetter till årets Sportfiskemässa. Ta upp almanackan och notera fredagen den 29 mars klockan 14:30-15:10 och lördagen den 20 mars klockan 11:30-12:10 för då tar Mathias Holgersson plats på Fiskejournalens Stora scen.

Siken är måhända inte den mest populära sportfisken – men det gör den inte mindre värdefull som art. Nu vet svenska forskarna mer om den.

Kunskapen om sikens vandringsbeteenden och ursprung är högst begränsad. Men med anledning av att bland annat MSC (Marin stewardship council) har miljöcertifierat trålfisket efter löja så är det viktigt att veta sikens ursprung

Under 2017 så märktes 50 sikar med radiosändare i en unik studie utanför Piteå, där länsstyrelsen i Norrbotten kunde följa sikens vandringar förbi Porsnäsdammen och vidare upp i Alterälven. Nyligen har även SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, på uppdrag av länsstyrelsen och kustfiskarna producentorganisation studerat den trålfångade siken lite närmare. P4 Norrbotten berättar att den preliminära rapporten från dessa studier nu är färdiga.

Bifångsterna av sik i löjtrålarna ligger på runt 3 procent. Genom en kemisk analys av fiskens hörselsten, otoliten, så går det att se om sikarna har lekt i sötvatten eller i saltare vatten.

– I de två sydligaste områden, Piteå och Råneå, var det framför allt havslekande sik som bifångades någon enstaka som lekt i sötvatten. I Kalix var det runt en fjärdedel av siken älvslekande och i Haparanda var majoriteten av sikarna älvslekande, säger Jens Olsson forskare på SLU, till P4 Norrbotten. Inslaget hittar ni här:

Läs om forskning i Kattegatt:

Forskare ska reda ut: Är sälen boven i Kattegatt?

Vad som är bortglömt är alla puckelryggiga, glosögda abborrar som lidande simmar omkring i de sura sjöarna. Samt att vi inte kan äta fisken på grund av förhöjda kvicksilverhalter. Det skriver biologen och författaren Ingemar Alenäs angående de missbildade abborrarna som påträffats i Rakkurisjöarna.

Fenomenet med missbildade abborrar är känt från 100-tals sjöar på svenska västkusten. Ingemar tillhörde själv en forskargrupp vid IVL Svenska Miljöinstitutet (Hans Hultberg och Erik Nyholm var de andra två) som med provfiske undersökte ett flertal västsvenska sjöar.

– Deformerade abborrar med “puckelrygg” röntgades och vi kunde konstatera att de främsta ryggkotorna var deformerade vilket gav upphov till detta abnorma utseende. Förutom puckelrygg hade dessa firrar förstorade “glosögon” och ibland förkortad underkäke. I referenssjöar med normalt pH saknades dessa missbildningar, berättar Ingemar Alenäs.

De informerade representanter för svenska regeringen 2002 om hur det stod till med miljömålet ”Bara naturlig försurning på svenska västkusten”.

Enligt Alenäs försökte kommunekologen i Falkenberg hitta bot för de sjuka abborrarna och erhöll kalkningspengar från EU för att åtgärda några av dessa bortglömda sjöar. Fortfarande är dock 100-tals sjöar försurade och okalkade på västkusten.

Frågan är då vad som är vägen framåt?

– Vi kan ju med liten ansträngning kalka fler sjöar och uppnå miljömålet, säger Ingemar Alenäs och fortsätter:

– Målet vore lätt avklarat om vi fortsatt att ta emot EU-bidrag för våra försurade västkustsjöar. Det är synd att vi inte fokuserar bättre på de miljömål som vi lätt kunde avhjälpa med rätt beslut.

Läs mer på Ingemar Alenäs blogg.

Är du pricksäker på svenska landskap? Kan du även räkna upp vilket landskapsdjur och landskapsblomma som ditt eget landskap har? Hurra för dig i så fall! Visste du även att varje landskap representeras av en fisk sedan 1994?

Nu kan du testa dina egna kunskaper genom att försöka koppla rätt fisk till rätt landskap. Och nej – varje landskap har inte folkfisken abborre som symbol, utan den hör faktiskt hemma på bara ett ställe. Frågan är vilket? Svaret hittar ni längst ned.

Öring. Foto: Ulf Börjesson

1: Jämtland         A: Mal

2: Medelpad       B: Harr

3: Härjedalen     C: Asp

4: Småland         D: Öring

5: Halland.          E: Gädda

6: Blekinge          F: Ål

7: Gotland           G: Abborre

8: Skåne              H: Piggvar

9: Östergötland  I: Torsk

10: Uppland       J: Lax

RÄTT SVAR: 1-D, 2-G, 3-B, 4-A, 5-J, 6-I, 7-H, 8-F, 9-E, 10-C

Det har strömmat in rapporter till Fiskejournalen om förrymda regnbågar i Vänern. Nu har odlingen i Forshemsviken granskats av länsstyrelsen, där regnbågarna misstänks komma ifrån.

Fiskejournalen har tidigare skrivit om rymning av regnbågar i Forshemsviken utanför Ugglebo. 2017 kunde Länsstyrelsen bekräfta att minst en av odlingens kassar hade tömts på fisk, och sportfiskare uppmanades att hjälpa till att fånga fisken.

Lokala fiskare berättar nu att det finns mycket regnbåge i området, och det befaras att nya fiskar rymt från den aktuella odlingen.

– Jag såg sex stora regnbågar samtidigt i mitt pimpelhål, och jag lyckades fånga fem. Det här är inte bra för Vänern, och jag är väldigt orolig för den vilda fiskens utveckling, säger en sportfiskare till Fiskejournalen.

Samtidigt kommer det vittnesmål om att det legat mycket död fisk i den aktuella odlingens kassar, och att det även låg döda fåglar som fastnat innanför näten. Fiskejournalen har tagit del av bildmaterial som bekräftar de uppgifterna.

Under början av februari inspekterades odlingen av fiskerikonsulent Fredrik Larsson och veterinär Jorge Pena från Länsstyrelsen Västra Götaland. När Fiskejournalen ringer upp Fredrik Larssson så befinner han sig vid den aktuella odlingen.

– Vi är här på återbesök, eftersom vi hittade döda fiskar både på ytan och botten av kassen under vår förra inspektion här, berättar Fredrik Larsson.

Mer än så vill han inte säga om fallet, utan hänvisar till länsveterinär Jorge Pena, som också besökt odlingen.

– Vi fick en anmälan från kommunen som gällde djurskydd vid den här odlingen. Det fanns brister, vi påpekade dem och vid vårt återbesök så var bristerna åtgärdade, berättar Jorge Pena.

Kommer ni att vidta några ytterligare åtgärder mot fiskodlingen?

– Inte i nuläget, utan jag tror att vårt budskap har gått fram. De måste ha ordentliga rutiner så att sådant här inte inträffar igen, mer än så vill jag inte kommentera i dagsläget, säger Jorge Pensa.

Fiskejournalen har sökt fiskodlingens ägare för en kommentar, dock utan att lyckas.

Läs mer om smitning av regnbåge:

Massiv smitning av regnbåge i Vänern