Frank Vedeld från Skodje i Norge skulle bara ut på en liten fisketur. Efter att han hade tagit ett par småsejar så gav han pilken ett sista försök nära botten. Då tog det stopp.

Först trodde Frank att han hade fastnat i en stock. Men sedan kände han att det rörde på sig. Efter det började en timmes lång fight mellan han och marulken.

När fisken bröt vattenytan så förstod han att det var en rekordfisk. Den var så stor att han inte kunde få in den i båten så han var tvungen att bogsera in den till land.

Människor på land hade sett detta så dom stod klar att hjälpa till.

– Det är ovanligt att så stora exemplar tas på spö, säger Tommy Vangsmo från Atlanterhavsparken, till NRK. Han utesluter inte att detta är ett nytt norskt rekord.

För att kunna väga marulken så var dom tvungen att använda en kranbil. Det var inte så konstigt då fisken vägde in på otroligt 85,5 kilogram.

Spiggen har ökat kraftigt i Östersjön och riskerar att ställa till med stora problem för gäddan och abborren. Nu skall SLU kartlägga den lilla fisken.

Spiggen har ökat kraftigt under dom senaste åren i Östersjön. Den kan ställa till med stora problem i havet. Spiggen är ett hot mot bland annat gäddan och abborren.

Den konkurrerar på många sätt. Den äter ynglens mat. Den äter även själva ynglen och rommen som kommer från gäddan och abborren.

– När det finns mycket spigg så lyckas inte reproduktionen av abborre och gädda. Då försvagas bestånden, säger Jens Olsson, forskare hos SLU, till Sveriges Radio.

Spiggen konkurrerar med flera andra arter på flera olika sätt och nu när den har ökat kraftigt så blir den ett hot mot dessa arter och mot Östersjön. Nu skall Jens Olsson kartlägga spiggen på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.

185 000 ålyngel har satts ut i södra Vänern. Detta har skett under dom senaste tio åren. Syftet är att stärka beståndet av den europeiska ålen.

Den europeiska ålen är en fascinerande art med en komplicerad livscykel. Men den är akut hotad. Jämfört med 1950 finns bara 1 till 5 procent av beståndet kvar. Ålens tillbakagång har fortsatt under dom senaste 10 åren. Av dessa anledningar är den rödlistad och klassas som utrotningshotad.

Enligt den nationella förvaltningsplanen för ålen så skall ålyngel sättas ut ibland annat Vänern. Plantering sker även efter den svenska västkusten.

– Sedan cirka tio år tillbaka sätter vi ut ålyngel både i Vänern och på Västkusten, säger Morgan Jentzen på Länsstyrelsen, till Sveriges Radio.

Förhoppningen är att så många som möjligt skall överleva till vuxen ålder så att dom han ta sig till Sargassohavet för att leka.

Fiskekortsleverantören iFiske passerade igår förra året totala försäljning. Intresset för fiske har ökat kraftigt i år vilket märks.

För några månader sedan kunde Fiskejournalen rapportera att fiskekortsförsäljningen hade ökat mycket i Sverige. Ökningen verkar fortsätta. Vid lunchtid igår passerade iFiske förra året totala försäljning som innebär 200 000 fiskekort.

– En ökad tillgänglighet gör att det säljs fler fiskekort idag, säger Thomas Abrahamsson som äger iFiske.

Enligt en rapport som nyligen gavs ut av Havs- och vattenmyndigheten har intresset för sportfisket ökat i Sverige, även före pandemin. 2019 angavs att ytterligare 300 000 människor anser att sportfisket är en viktig del i deras fritid vilket innebär att 1,6 miljoner människor fritidsfiskar i Sverige.

Organisationen Sportfiskarna säljer också fiskekort on line via fiskekort.se. Mikael Dalman ser också att ökningen fortsätter.

– Vi har också sett en positiv utveckling på försäljningen, säger Mikael Dalman till Fiskejournalen.

Många tror att pandemin har bidragit kraftigt till ett ökat intresse för fritidsaktiviteter inom landets gränser. Vilket även leder till att fler fiskekort säljs.

Det marina ekosystemet i Öresund är unikt. Öresund är ett ekosystem där ett snart hundraårigt bottentrålningsförbud bidragit till att naturvärdena har bevarats.

Regeringen har beslutat om att ge Länsstyrelsen i Skåne i uppdrag att utreda förutsättningarna för ett marint områdesskydd i Öresund.

Länsstyrelsen i Skåne ska titta på vilken skyddsform som är lämpligast för att se hur ett områdesskydd i Öresund kan bidra till att säkerställa ett skydd för till exempel olika fiskarter.

– Öresunds rika växt- och djurliv är värt att bevara. Frågan om att skydda området har diskuterats under lång tid. Det känns därför väldigt bra att idag kunna ge Länsstyrelsen i Skåne i uppdrag att titta på hur behovet av marint skydd i Öresund skulle kunna tillgodoses, säger miljö- och klimatminister Isabella Lövin.

I uppdraget så ingår även att Länsstyrelsen ska föra dialog med myndigheter i Danmark för att komma fram till om ett likartat områdesskydd och en likartad förvaltning på både dansk och svensk sida av Öresund kan gynna ekosystemet.

Nu ska Girjasmålet omsättas i praktisk politik. En utredning ska tillsättas och landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) lovar att alla parter ska få vara med och föreslå direktiv till utredningen.

Fiskejournalen rapporterade tidigare om att företrädare för Jägareförbundet och Sportfiskarna var orolig för att inte få vara med när Girjasdomen ska utredas.

Svenska samernas riksförbund har uttryckt önskemål om att bara företrädare för samiska grupper ska vara med.

Regeringen tillsätter en utredning med syfte att ändra rennäringslagen, så att den harmonierar med domen som högsta domstolen meddelade i januari i Girjasmålet. Då vann Girjas sameby över staten och har rätten till jakten och fisket på sina marker ovan odlingsgränsen.

Alla intressenter får delta

– Under hösten kommer vi att inrätta ett sakråd med alla berörda aktörer för att säkerställa att vi har en god dialog kring hur utredningsdirektiven ska se ut. Det är nu viktigt att alla intressenter får komma till tals och att vi gör en väl avvägd bedömning, säger Jennie Nilsson till TT.

Bland jägare och sportfiskare finns en oro över hur tillgängliga statens marker blir i framtiden.

Domen blir också väntas också bli vägledande för vilken bestämmanderätt andra samebyar har över jakt och fiske.

– Domen är väldigt komplex och griper över väldigt komplicerad materia. Men efter analys kunde vi konstatera att den kommer få konsekvenser för andra samebyar, för samer som inte ingår i samebyar och för medborgare som har intresse för fiske och småviltjakt, säger landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) till TT.

Reglerna för turistfisket i Norge skärps ytterligare. Målet är att turister ska åka till Norge för att få en upplevelse och inte ta med så mycket fisk som möjligt.

I Norge har turistfisket varit utsatt för kritik under många år. Framför allt så är det smugglingen av fisk som man har velat minimera.

Från och med 1 januari 2021 stramas reglerna till ytterligare. Då får man endast ta med sig fisk över gränsen om man har fiskat hos en godkänd fiskecamp. Viktgränsen för hur mycket fisk som man får ta hem minskas till 18 kg per person.

– Vi hoppas att detta skall underlätta för dom som är seriösa i branschen för att dessa är en viktig del av den norska besöksnäringen, säger Odd Emil Ingebrigtsen, Fiskeri- og sjømatminister.

Många fiskecamper har reagerat över dom nya reglerna och tycker att dom är för hårda. Det har även höjts röster hos svenska havsfiskare som tycker att det är tråkigt att dom skall bli bestraffade på grund av att det finns människor som smugglar fisk över gränsen.

Mästerfiskaren och mångårige FJ-medarbetaren Jan Olsson, Göteborg har avlidit i en ålder av 83 år.

Varm, vänlig och vetgirig är de ord som bäst karaktäriserar min vän, fiskekamrat och FJ-kollega Jan Olsson. Vetgirigheten resulterade i ett enormt stort kunnande om alla sorters fiske, men också om mångahanda andra ting. Ett kunnande som han generöst delade med sig av, både till fiskekompisar och till läsare av alla de fiskeartiklar, föredrag och böcker han producerade. 

Jan hade inga fina examina, men det var inte många som slog honom på fingrarna när de gällde fiskars liv och leverne. Han levde med och för fisket och var en självklar tillgång för redaktionen när Fiskejournalen startades 1974. Jan producerade mängder med artiklar om olika sorters fiske och från början av 1980-talet var han även med om den för tiden unika FJ-satsningen på fiskefilm. Tillsammans med Benny Lindgren och Christer Mattsson åkte han land och rike runt för att skilda olika former av fiske i det nya videoformatet.

Många känner Jan som ”Mr Trolling” och han var utan tvekan den som introducerade det moderna trollingfisket i Sverige. Han for över till Stora Sjöarna och såg hur det gick till ”over there” och blev sedan en pådrivande kraft när trollingfisket här hemma utvecklades, först på Vänern och Vättern och sedan i Östersjön och på många andra ställen. Med sitt stora kunnande var han med och lade grunden för Vänerns sportfiskeförening och vid bildandet av Laxfond Vänern. Det var också i dessa sammanhang som hans framsynthet kom väl till pass när han medverkade till satsningen på en internetplattform, Wänerblänket.

Själv fick jag nöjet att samarbeta och fiska tillsammans med Jan speciellt under 1990-talet, när vi startade Laxfestivalen i Karlshamn och så småningom Swedish Trolling-Masters. Jan var en klippa som sakkunnig rådgivare och som ambassadör och speaker vid tävlingarna. Det blev många timmar tillsammans i trollingbåtar, men också stilla stunder på jakt efter röding och harr i norrländska vatten, spinnfiske efter havsöring eller laxfiske i norska älvar.

Det mest fascinerande med Jan var hans obotliga optimism och vilja att prova något nytt. Det var aldrig tal om ge upp – utan att hela tiden prova något nytt drag, något annorlunda tackel eller någon annan metod.

Fiskevärlden sörjer och saknar en av de riktigt stora profilerna inom svenskt sportfiske.

Svenne Andersson

Under senare år har det kommit rapporter från olika delar av Europa om att vildlax som fångats haft svampinfektion orsakade av en sjukdom som getts namnet red skin disease. Sedan en tid tillbaka har sjukdomen även observerats i flertalet svenska älvar.

Dom svenska vattendrag där sjukdomen har stötts på är bland annat Byske älv, Vindelälven och Skellefteåälven.

Tidningen Bohusläningen rapporterade den 6 juli om döda laxar i Örekilsälven och om döda laxar i vattendrag i Norge, nära den svenska gränsen.

– Det är jätteviktigt att denna sjukdom har uppmärksammats på regeringsnivå. Vi inom förvaltningsorganisationerna har efterlyst mera kunskap om red skin disease under en längre tid, säger Thomas Johansson, Generalsekreterare för Stiftelsen för Östersjölaxen, till Fiskejournalen.

Idag vet vi väldigt lite om sjukdomen. Ingen vet vad det är egentligen är, sjukdomen är ett mysterium.

Detta har fått riksdagsledamoten Johan Hultberg, Moderaterna, att agera. Han har ställt frågan till Statsrådet Jennie Nilsson om hon kommer att ta några initiativ till att stärka Sveriges arbete i frågan om sjuka laxar.

– Rapporterna om laxdöden i Örekilsälven och på andra ställen runt om i Europa på grund av den mystiska sjukdomen red skin disease är mycket bekymmersamma. Jag tycker att det är viktigt att Sverige intensifierar arbetet för att finna svar på vad som orsakar sjukdomen och vad som kan göras för att minska laxdöden. Och vi gör bäst i att kroka arm med andra länder och då inte minst med Norge som vi delar många vattendrag med, säger Johan Hultberg, Moderaterna.

Rapportera sjuk fisk

Om du hittar en sjuk lax eller en öring så är det viktigt att den rapporteras till Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA). SVA sammanställer rapporterna och på det sättet så kan dom få en bild över hur sjukdomsläget ser ut i olika älvar och vattendrag. Ju utförligare information som SVA får in, desto bättre kan dom utvärdera varför vild fisk blir sjuk och dör av sjukdom.

Här rapporterar du sjuk fisk.

Efter att ha studerat sandstubbar i salt och i bräckt vatten är nu den lilla fiskens arvsmassa kartlagd. Resultaten är fascinerande.

Sandstubben är en cirka halv decimeter lång, småprickig fisk som finns på sandstränder längs hela den svenska kusten. Trots att det är en av de vanligaste fiskarna, som många sett hoppa runt på botten när de badar, är den något av en doldis i fiskvärlden.

Nu har kunskapen om sandstubben ökat. Ett internationellt forskarlag vid Göteborgs universitets Centrum för marin evolutionsbiologi har kartlagt sandstubbens hela arvsammassa. Resultaten visar att sandstubben anpassats genetiskt efter de lokala förhållanden som den lever i.

De genetiska analyserna har gjorts på sandstubbar från Saltö nära Strömstad på västkusten till Härnösand i Bottenviken samt från Finland och Belgien. Forskarna har studerat generna hos sandstubbar som lever i olika salthalter eftersom de ville ta reda på om arten anpassats evolutionärt efter sin hemmiljö. Saltast är vattnet i Belgien och lägst salthalt är det i Härnösand.

– Den största genetiska skillnaden vi upptäckte var mellan fiskar från bräckt vatten i Östersjön och fiskar från saltvatten på Sveriges västkust och i Belgien. Vissa gener skilde sig mer mellan områdena än andra och det tyder på genetiska anpassningar till de lokala förhållandena, säger Kerstin Johannesson, professor i marin ekologi.

Även om sandstubbar överlever i olika typer av havsvatten kan det medföra svårigheter om de simmar till en miljö med en annan salthalt än den de kommer från. De kan drabbas av sjukdomar och parasiter som de inte är genetisk anpassade att stå emot och även andra ljusförhållanden kan påverka dem. Dessutom kan hanarna få problem med fortplantningen.

De två fiskevårdsområdena är grannar i Kalix älv. Dom valde att hantera pandemin på olika sätt.

Den pågående pandemin har både utvecklat sportfisket men också fått det att bromsa in på vissa områden. Tidigare i år meddelade fiskerättsägarna kring Jockfall, i Kalix älv, att dom inte skulle erbjuda försäljning av fiskekort under detta år. Detta rapporterade Fiskejournalen tidigare om.

En av farhågorna som fiskerättsägarnas hade var spridningen av coronaviruset och att deras tillsyningspersoner då skulle kunna bli utsatta för sjukdomen.

Ansvar-Polcirkeln FVO ligger några kilometer nedströms Jockfall. Dom valde en annan lösning. Fiskevårdsområdet anlitade ett bevakningsföretag som sköter tillsynen. Vid kontroll så håller tillsyningspersonerna avstånd samt att dom följer alla råd från Folkhälsomyndigheten.

– Vi tycker inte att det är några bekymmer med att vara ute och fiska när vi har en lång fiskesträcka på 12 kilometer. Man står inte nära varandra när man fiskar, så kallad ”social distancing”. Man håller avstånd under fisket för att undvika lintrassel och andra störningar, säger Mikael Johansson från Ansvar-Polcirkelns fiskeområde, till SVT.

Karlstad kommun skall undersöka halten av kvicksilver i sjöarna. Då fungerar just gäddan som en bra indikator så nu vill kommunen att du skall skicka in din gädda för analys.

Kvicksilver påverkar människan på olika sätt. Grundämnet betraktas som ett av de allra farligaste miljögifterna och är ofta högt prioriterat när det gäller sanering.

Bakgrunden till att kvicksilver betraktas som ett av de farligaste miljögifterna är dess förmåga att anrikas i näringskedjor.

I Karlstad har mätningarna gjorts ungefär var tionde år sedan 1970-talet. Hittills har inga alarmerande nivåer av kvicksilver uppmätts. Senaste åren har man dessutom noterat en minskning i de värmländska sjöarna. Men allmänheten bör ändå akta sig för att äta för mycket gädda.

– Gäddan är en toppredator som får i sig kvicksilver genom att äta dom småfiskar som äger plankton, säger Ida-Lis Rundin, miljö- och hälsoskyddsinspektör på Karlstad kommun, till SVT.

Gäddorna ska lämnas in frysta. De sjöar som kommunen är intresserad av är Panken, Hyn, Barsjön, Gapern, Västra Örten och Kroppkärrssjön.

Delar av Mjällån i Västernorrland har restaurerats under denna sommar. Den kraftigt flottledsrensade ån ska därmed på sikt kunna producera mer fisk.

Mjällån är ett 41 km långt biflöde till Ljustorpsån som i sin tur rinner ut i Indalsälven nedanför Bergeforsens kraftverk vid Timrå. Mjällån är outbyggd, oreglerad och saknar vandringshinder. Detta är ovanligt för ett vattendrag i regionen.

Ån är dock kraftigt rensad, rätad och kanaliserad på grund av flottningen som skett historiskt i området.

Sportfiskarna arbetsleder restaureringen. Detta är förbundets första restaureringsåtgärd i Västernorrlands län under modern tid.

-Vi har öppnat upp sidofåror och svämplan genom att plocka bort stenvallar och riskistor och återfört materialet till vattendraget där det hör hemma. Vi har även förbättrat lek- och uppväxtmiljöer för öringen, berättar Johan Rudin, projektledare hos Sportfiskarna.

I Mjällån finns både havsöring och stationär öring, harr, ål och andra arter som gynnas av åtgärderna.

Dricksvatten brukar kallas vårt viktigaste livsmedel. Filmen ”Vättern under ytan” sätter fingret på hur politiker och myndigheter tillåter industrin att släppa ut föroreningar i Sveriges största dricksvattentäkt.

Vättern är Sveriges näst största insjö. Den är långsmal och djup, belägen i södra Sverige. Den stora insjön är Europas sjätte största insjö.

Vättern är viktig för alla som bor runt sjön. Bland annat så fiskar vi, åker båt, paddlar och dricker vattnet från sjön.

Idag får cirka 500 000 människor sitt dricksvatten från insjön. I framtiden så kan så många som 2,5 miljoner svenskar ta sitt dricksvatten från Vättern.

Detta leder till många viktiga frågor och en av dom är hur mår egentligen Vättern? Dokumentärfilmen Vättern under ytan visar på ett skrämmande sätt hur vi misshandlar en av Sveriges viktigaste vattentäkter dess vattenlevande djur, fiskar och organismer.

Kjell Andersson jobbade som forskningsingenjör vid Lunds tekniska högskola från 70-talet fram till 2015. Han är en expert inom ämnet och troligt en av dom som har mest undervattensfilm av alla i Sverige.

– Det jag är ute efter är att vi måste få bort utsläppen. Ingen vet hur många utsläpp som vi har. Detta är ett fenomen har pågått under minst 100 år. Vi har duktiga forskare i Sverige och vi måste satsa mera på reningsteknik, säger Kjell Andersson till Fiskejournalen.

Utsläppen av farliga ämnen som läkemedelsrester, hormonstörande ämnen, kemikalier och nedskräpning är ett hot mot Vättern och vårt dricksvatten vilket även i förlängningen kan riskera människans hälsa.

– Jag vill att vi skall få en vattenminister i Sverige efter som att vatten är det viktigaste vi har. Utan rent vatten så kommer vi inte att klara oss, avslutar Kjell Andersson.

Se dokumentärfilmen ”Vättern under ytan” här.

Söder om Hudiksvall vill länsstyrelsen i Gävleborg skapa Bottniska vikens största fiskefria, marina naturreservat. Nu bemöts planerna med kritik.

Det är utanför Långvind länsstyrelsen i Gävleborg vill göra ett 1 265 hektar stort naturreservat längs kusten. I förslaget beskrivs området ha höga marina naturvärden med miljöer som har stor betydelse som lek- och uppväxtområde för olika fiskarter. Det är också anledningen till att länsstyrelsen föreslår att att fiske ska förbjudas, och området skulle i sådana fall bli det första fiskefria området i Bottniska viken.

– Förhoppningen är att det under åren som kommer blir både fler och större rovfiskar i området, och att fiskvandring bidrar till ett starkare fiskbestånd även utanför naturreservatets gränser, skriver länsstyrelsen.

Nu riktas kritik mot förslaget. I ett klipp som SVT publicerat säger Jörgen Bengtsson, ordförande för Långvinds byaråd, att en del av föreskrifterna är onödigt strikta:

– Fritidsfisket är viktigt för Långvinds största fritidshusområde, det måste man kunna ha utan att det innebär problem, säger han och påpekar att man kan kombinera det här på ett bättre sätt.

Fram till sista augusti finns möjlighet att tycka till om förslaget.

I likhet med andra län så har även sportfisket i Skåne sett en kraftig uppgång under pandemin. Sportfiskarna Skåne har satt rekord under flera månader i rad i fiskekortsförsäljning.

De skånska sportfiskeklubbarna har sett en kraftig ökning av antalet sålda fiskekort jämfört med en normal vår och sommar.

Sportfiskarna Skåne driver en sportfiskeanläggning vid Björkadammen utanför Sjöbo. Där har man slagit rekord i antalet besökare.

– Om man tar april månad så brukar vi sälja fiskekort för cirka 30 000 till 40 000 kronor. I april i år sålde vi för över 70 000, säger Sture Eriksson, ordförande i Sportfiskarna Skåne, till SVT.

Hos Sportfiskarna Skåne hoppas man på att det ökade fiskeintresset håller i sig och medför nya medlemmar till länets sportfiskeklubbar.

För att skydda Vindelälvslaxen från fiske så finns ett fredningsområde söder om Umeå där det är förbjudet att fiska men det finns en dispens och en kvot på att 2000 laxar får fiskas upp. Fisket kommer inte att ske under detta år.

Tidigare i år kunde Fiskejournalen rapportera att Stiftelsen för Östersjölaxen har tillsammans med ett stort lokalt engagemang lyckats köpa hela 75 procent av laxkvoten. Under denna sommar kommer 1 500 laxar att få vandra upp till sina lekplatser för att föra sina unika generna vidare.

Daniel Holmqvist som är fiskekonsulent för Ume- Vindelälvens fiskeråd medverkar i filmen.

– Laxen har ett oerhört stort symbolvärde. Den är en kulturbärare och bara vetskapen att vi har ett stark laxbestånd i älvdalen ger ett otroligt mervärde, säger Daniel.

Här kan du se kortfilmen som förklara varför laxen är viktig.

Under en helg i juni kliver Jani ner till Lögdeälven. Han apterar flugtafsen med en ny kreation. När flugan landar i vattnet så bär det av.

Lögde älv är en liten skogsälv i Västerbotten. Under senare år har laxbeståndet blivit starkare vilket har gjort att laxfisket har börjat att ta fart.

En helg i slutat av maj var Jani Kiviniemi hos en kompis. Dom grillade och pratade så klart om fiske. Kompisen visade upp sitt bindningsmaterial. Då passade Jani på att skapa en ny fluga av kompisen så kallade skräpmaterial.

Helgen efter, vid klockan ett, stegade Jani ner mot Lögde älv. Dom mörka molnen hängde i luften och regnet föll ner mot marken.

– Då jag kom fram till platsen så var jag ensam. Vattnet var mycket högt. Vattentemperaturen låg kring 12 till 14 grader Celsius. Anledningen till besöket var att jag ville testa mitt nya flugspö, berättar Jani Kiviniemi till Fiskejournalen.

När flugan landar på vattnet så suger det till i spöet. Laxen sticker på en gång. Jani känner att det är en stor fisk så han lägger så hård press som han vågar.

Efter 40 minuter gör Jani ett landningsförsökt och det går vägen. Den fina laxen vägde mäktiga 17,1 kilogram.

Men vad hände med skräpflugan?

– Nu har jag döpt flugan till Rubbish, avslutar Jani glatt.

Undersökningen ’Svensk samhällsoro 2019’ visade att ’Försäkrad havsmiljö’ ligger i topp hos svenskarna oro inför framtiden. Trots detta har ämnet svårt att prioriteras i samhället. Detta vill stiftelsen Voice of the Ocean (VOTO) förändra.

I takt med människans utveckling prövas haven allt hårdare. Utfiskning, övergödning och farliga utsläpp är bland de stora frågorna. För att åstadkomma en förändring krävs en bredare kunskap och engagemang. Med det som målsättning grundades stiftelsen Voice of the Ocean.

– Jag har dykt i över 30 års tid och sett hur Östersjön förändrats. Med Voice of the Ocean vill jag samla det nätverk av kunniga dykare, filmare och forskare jag byggt upp till en gemensam kraft, säger Carl Douglas, grundare av Voice of the Ocean.

För att nå ut med budskapet har Voice of the Ocean i ett av sina första projekt valt att öka kunskapen kring viktiga havsfrågor. Det gör stiftelsen i ett samarbete med Lasse Åberg.

-Jag kan väl milt sagt säga att Östersjön ligger mig varmt om hjärtat då vi halvårsvis bor på östra Gotland. Det har varit både lärorikt och intressant att förmedla information om vårt kära hav, säger Lasse Åberg.

Lasse Åberg har skapat tio animerade kortfilmer som beskriver frågorna. Dessa leder tittaren vidare till voiceoftheocean.org där man hittar länkar till filmer med forskare och experter.

Syftet är att öka allmänbildningen och engagemanget i samhället för att på det viset ge havet en starkare och tydligare röst.

Länk: Här kan du se kortfilmerna om Östersjön.

Kort om stiftelsen

Voice of the Ocean grundades 2019. Initiativtagare är Carl Douglas, som i 30 års tid både dykt och engagerat sig i haven. Stiftelsen arbetar för en framtid där allmänhetens kunskap och intresse kring haven ger ett hållbart samspel mellan människa och hav.

Mer information om stiftelsen finns på voiceoftheocean.org.

Tre personer har polisanmälts för olagligt fiske på ett kvoterat fiskevatten i Kirunafjällen. De har nu polisanmälts och fiskeredskapen är beslagtagna.

I flera av de mest attraktiva fjällvattnen upplåter länsstyrelsen fisket genom ett kvoteringssystem där antalet fiskedygn är begränsat. För att få fiska måste man ansöka om tillstånd. Fiskedygnen fördelas genom lottning under maj månad.

– Anledningen till att vi kvoterar fisket är att vi vill bevara kvaliteten på fisket och den upplevelse det innebär att besöka vattnet, säger Dan Blomkvist, länsfiskekonsulent på länsstyrelsen.

Ett av de mer populära kvoterade vattnen är Välijokk i Kiruna kommun. Här fördelas relativt få fiskedygn och ungefär var tionde ansökan beviljas. Eftersom de kvoterade vattnen är populära och ofta känsliga för överfiske och slitage så prioriteras de i länsstyrelsens fisketillsyn.

Tre personer påträffades fiskande utan tillstånd. Dom är nu polisanmälda och all fiskeutrustning är beslagtagna.