Hur påverkas sportfiskare i kölvattnet av den gröna omställningen – i synnerhet de som fiskar från motordrivna båtar? Svaret är att många redan ställt om, men att vi bara sett inledningen av epoken med elmotorer och andra alternativ till bensinslukarna. Häng med Fiskejournalen på en framtidsspaning inför Båtmässan i Göteborg 2 februari.

Sverige har antagit ett mål som innebär att landet inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser år 2045. Kort sagt: Det svenska samhället ska ställa om, inte minst fordonssektorn.

Inom bilsektorn förs det sedan länge högljudda debatter kring elbilar och andra drivmedelsformer, och det nationella bensinupproret nådde exempelvis nya toppar under 2019. Frågan är förstås varför det inte väsnas mer till sjöss?

Det kan bero på att förändringens vindar redan blåst hårt där. Visserligen drivs fortfarande de flesta fritidsbåtar och yrkesbåtar av bensin och diesel, men vi kan genast slå fast att båtburna svenskar faktiskt har anledning att sträcka på sig lite extra. Sverige är nämligen i framkant när det gäller elmotorer till sjöss. Underlaget och intresset är så stort att det var befogat att starta upp en separat el-båtsmässa 2019 i Stockholm.

Vilken typ av eldrivna båtar är det då som står för ökningen? Fortfarande är det en kraftig övervikt för el-utombordare, av anledningen att det är enkelt och förhållandevis billigt, i förhållande till att konvertera en personbil.

Det har heller inte funnits så stort utbud av båtar som byggts från grunden för att drivas av el. Men även där verkar det som att Sverige ställer sig i täten. Förra sommaren sjösattes de första serietillverkade exemplaren av en snabb och energisnål svensk elbåt med en räckvidd på hela nio mil per laddning. Pionjärerna bakom båten var Candela Speed Boat i Gåshaga. Möjligtvis har vårt östra grannland, Finland, sett lanseringen som en utmaning. Det finska båtföretaget Q-Yachts har nämligen levererat sin första båt, en daycruiser med eldrivlina, med ambitionen att bli ”havets Tesla”.

Racet är alltså igång – och förhoppningen är att den gröna omställningen till sjöss både ska bli snabb, smidig och någorlunda ekonomiskt hanterbar. Utifrån denna bakgrund har Fiskejournalen bett några tunga aktörer inom svenskt båtliv att spana in i spåkulan – och berätta vilken utveckling de ser på området.

I dag är turen kommen till Mats Eriksson, vd för Båtbranschens riksförbund.

1) Hur ser framtiden ut för fritidsbåtar i allmänhet och sportfiskebåtar i synnerhet? Framförallt i fråga om omställning från bensin- till elmotor?

– Vi som bor i Sverige älskar att vara på sjön. Runt 2.5 miljoner människor är på sjön varje år i en fritidsbåt. Det intresset ser ut att öka i takt med att vi semestrar hemma, vi söker naturupplevelser med mera. Sportfisket har öppnat en ny marknad för oss i båtbranschen och vi ser en jämn ökning i försäljning till sportfiskare – som älskar att köpa det senaste vad gäller både båt och utrustning. Drömkunden, kan man säga! Vad gäller eldrift så är det sportfiskarna som går i täten och köper trollingmotorer med eldrift, tillsammans med alla som nu byter ut sina gamla tvåtaktare på ekan, roddbåten eller gummijollen. Det är alltså i segmentet små utombordsmotorer som den stora ökningen sker just nu. Flera spännande elbåtskoncept ser nu dagens ljus och precis som på bilsidan så finns det ett antal köpstarka kunder som vill ha det senaste – dem ska vi vara rädda om, för dessa människor bidrar till att utvecklingen går framåt!

2) Vad tror du är på gång inom området – inte minst när det gäller priser?

Den stora utmaningen är att få fram en större utombordsmotor som på allvar kan bli ett alternativ till de vanliga fyrtaktsmotorerna. Den absoluta majoriteten av sålda nya båtar är öppna dagtursbåtar/styrpulpetbåtar med utombordare – där finns den stora potentialen och därmed volymen som kanske kan få priserna på framför allt batteripacken att komma ned i pris. En annan potential i volym är alla som vill byta ut sin gamla utombordare (eller inombordare) till en elmotor när den gamla ska fasas ut.

3) När tror du att vi räkna med det stora genombrottet?

– Priserna måste helt enkelt sjunka och när de gör det kan det gå fort – men vi pratar nog om 5–10 år innan vi är där. Vi jämförs ofta med bilindustrin (som är 200 gånger större än båtbranschen) och där håller det ju precis nu på att lossna.

Läs mer inför Båtmässan här!

Sportfiske på Båtmässan – teckna en gratis prenumeration

Fiskejournalen berättade förra veckan att Bjeveröds sportfiske tvingas ned sin verksamhet, efter att de inte lyckats hitta en lösning med markägaren Stiftelsen Skånska Landskap. Fallet har fått stor uppmärksamhet och lokala sportfiskare var mycket besvikna. Nu svarar markägaren på kritiken.

Charlotta Kabo Stenberg, vd för Stiftelsen Skånska Landskap, anger följande anledning till varför fisket inte kan fortsätta:

 ”Vi tycker det är väldigt tråkigt att våra goda ambitioner kring området fått en sådan negativ uppmärksamhet. Vi har förståelse för att entreprenören är besviken över att inte kunna fortsätta med sin verksamhet. Detta kommer dock inte som någon överraskning för honom då diskussioner om detta har förts med honom i flera år. Stiftelsen Skånska Landskap har ett tydligt syfte att främja det breda friluftslivet för alla skåningar. I vårt uppdrag ligger att tillgängliggöra mark för friluftsliv men även att arbeta med utomhuspedagogik samt natur- och miljövård. Bjeveröd ingår i ett stort strövområde, Fulltofta, omfattande drygt 2 000 hektar. Bjeveröd är en av områdets angöringspunkter där vi särskilt satsat på att tillgängliggöra området för alla. Under 2019 rustade vi upp ca 1 km lång träspång vid Fiskestigen för att äldre och handikappade lätt ska kunna röra sig i området. Vi har även planer att utveckla naturvärdena som finns i vattensystemet genom att göra miljön mer ”naturlig” och hoppas på sikt kunna koppla ihop dammarna med det större vattensystemet som via Kvesarumsån sammanbinder Kvesarumssjön med Ringssjön. Flera åtgärder planeras tillsammans med Länsstyrelsen med hjälp av konsulter inom området. Vi vill gynna den biologiska mångfalden och gynna miljön i ån och i vattensystemet som helhet. Tyvärr är inte detta förenligt med en ”put and take” verksamhet. Angående ”chockhöjningen av arrendet” så var det visserligen en dryg fördubbling av avgiften, men från blygsamma 2000 kronor per år till 5000 kronor per år.

Svar på replik från Conny Lack, Bjeveröds sportfiske:

”Jag är inte besviken över att det är uppsagt. Det är HUR man sagt upp det. I avtalet står där att det skall sägas upp skriftligen innan den 1 juli varje år, dvs ett halvår innan avtalet löper ut annars rullar det vidare ett år i taget. Detta har ej skett. Jag bad uttryckligen om en skriftlig uppsägning. Denna kom i början av december. Sedan den nya omorganisation som skedde runt 2016 så hade jag ett möte med dem där de lovade mig ett mångårigt arrendeavtal och två större satsningar till Bjeveröds sportfiske. De ville att vi som företag skulle växa och få ett vinstdrivande företag. Detta hände inte heller. För övrigt så fram till 2016 har jag haft en fantastisk bra kommunikation och samarbete med Stiftelsen Skånska Landskap”.

Läs nyheten om Bjeveröds Sportfiske:

Bjeveröds Sportfiske läggs ned efter flera motgångar

Det kritiserade plaskfisket efter gädda i Blekinge kan snart vara ett minne blott. Länsstyrelsen har nämligen skickat en begäran till Havs- och vattenmyndigheten om att de ska föreskriva om vissa förvaltningsåtgärder för den kustlekande gäddan.

I mer konkreta ordalag handlar det om att inrätta tio nya fredningsområden mellan perioden 1 januari–31 maj, där det omdebatterade plaskfisket efter gädda skulle omfattas.

Dessutom innebär förslaget att fredningstiden i sju befintliga fredningsområden i Blekinge förlängs samt att ett befintligt fredningsområde tas bort. Detta eftersom det hamnar inom ett av de nya fredningsområdena.

”Syftet med dessa förvaltningsåtgärder är att minska fiskeridödligheten och minska störning av kustlekande gädda inför och under lek”, framgår det av skrivelsen på Havs- och Vattenmyndigheten hemsida.

Förslaget föreslås träda i kraft den 1 april 2020, och eventuella remissvar ska ha inkommit till Havs- och vattenmyndigheten senast 1 mars 2020.

Här kan du läsa hela remissen!

Läs om kritiken mot plaskfisket:

Massivt motstånd mot plaskfiske efter gädda

Hur påverkas sportfiskare i kölvattnet av den gröna omställningen? Svaret är att många redan ställt om, men att vi bara sett inledningen av epoken med elmotorer och andra alternativ till bensinslukarna. Häng med Fiskejournalen på en liten framtidsspaning inför Båtmässan i Göteborg 2 februari.

Sverige har antagit ett mål som innebär att landet inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser år 2045. Kort sagt: Det svenska samhället ska ställa om, inte minst fordonssektorn.

Lars-Åke Redéen, chefredaktör Båtliv.

Inom bilsektorn förs det sedan länge högljudda debatter kring elbilar och andra drivmedelsformer, och det nationella bensinupproret nådde exempelvis nya toppar under 2019. Frågan är förstås varför det inte väsnas mer till sjöss?

Det kan bero på att förändringens vindar redan blåst hårt där. Visserligen drivs fortfarande de flesta fritidsbåtar och yrkesbåtar av bensin och diesel, men vi kan genast slå fast att båtburna svenskar faktiskt har anledning att sträcka på sig lite extra. Sverige är nämligen i framkant när det gäller elmotorer till sjöss. Underlaget och intresset är så stort att det var befogat att starta upp en separat el-båtsmässa 2019 i Stockholm.

Fiskejournalen har bett några tunga aktörer inom svenskt båtliv att spana in i spåkulan – och berätta vilken utveckling de ser på området.

Lars-Åke Redéen, chefredaktör Båtliv:

1) Hur ser framtiden ut för fritidsbåtar i allmänhet och sportfiskebåtar i synnerhet?

– För den stora massan väntar nog en omställning till att köra saktare och troligen byta ut sina motorer på sikt. Det kan även snart bli förbjudet att köra med förbränningsmotor i känsliga områden. Det finns fortfarande väldigt många gamla motorer kvar och att skrota dessa för att producera nya med el eller annan driftteknik är nog inte det bästa miljövalet. Sportfiskebåtar i Sverige följer utvecklingen. I USA är det annorlunda eftersom där är hög fart prioriterat, inte minst för fiskebåtar som snabbt ska ta sig ut till fiskeplatsen. En stor del av fritidsbåtarna är segelbåtar och de kan nog segla vidare.

2) Vad tror du är på gång inom området – inte minst när det gäller priser?

Priserna på elmotorer har varit mycket höga från start, främst på grund av batterierna. Fortfarande ligger priserna högt, men köparna får längre räckvidd för pengarna för varje år. Det har kommit många elmotoralternativ från entreprenörer och hoppfulla uppfinnare, men de stora motortillverkarna har hittills inte presenterat sina nya lösningar. När de kommer om några år så blir skiftet dramatiskt till först hybrid och el, därefter kanske annan teknik.

3)  När tror du att vi räkna med det stora genombrottet?

Först måste bilbranschen genomföra sitt teknikskifte och därmed batterierna gå ned i pris. Därefter kommer båtbranschen och andra mindre branscher. Bil- och transportbranschen med sina stora volymer måste gå först och ta utvecklingskostnaderna. Det produceras och säljs cirka 800 000 utombordsmotorer per år i världen. Av detta står den Nordamerikanska marknaden för minst 75 procent av försäljningen, Sverige står för drygt 1 procent. Det är därför den amerikanska marknaden och de amerikanska miljömyndigheterna som i stor utsträckning kommer att diktera villkoren. För dieseldrivna utombordare i fritidsbåtar är framtiden mer osäker på grund av emissionskrav och för att trenden är tydlig mot utombordare på allt större motorbåtar.

Läs mer om Båtmässan:

Sportfiske på Båtmässan – teckna en gratis prenumeration

Har du köpt ett ekolod och vill lära dig mer om hur det fungerar? Då kan du lyssna på ”ekolods-doktorn” Bo Hall, som både kommer till Båtmässan i Göteborg på söndag och dessutom är aktuell med en ny bok.

Ekolodsexperten Bo Hall.

Bo Hall är inte bara en flitigt anlitad föredragshållare och kursledare, utan även ett aktat namn inom fiskelitteraturen. Han verk ”Ekolodsboken” har sålts i över 5 000 exemplar, vilket om något är ett kvitto på att den här typen av litteratur är efterfrågad.

– Boken trycktes upp i 5 500 exemplar, och jag har bara ett hundratal kvar. Tydligen är det inte många fiskeboksförfattare som når upp i de sifforna, säger Bo Hall till Fiskejournalen.

Han kommer att ha särskilt fullt upp den närmaste framtiden, eftersom han både ska föreläsa på Båtmässan kommande söndag, och dessutom planerar för stordåd på Sportfiskemässan i Älvsjö 20–22 mars.

– Då blir det världspremiär för Ekolodsboken 2. Jag har precis skickat iväg den till tryckeriet, berättar Bo Hall.

Vad är då hetast inom ekolods-sektorn just nu, och vad kommer han att berätta om på Båtmässan i Göteborg?

– Hetast är tekniken med så kallade chirpade signaler, som ger dig en både bättre och klarare bild. Mest och bäst just nu är olika scanningfunktioner samt Panoptix. Det är ett ekolod med mer än 50 olika givare tätt intill varandra som ger dig en levande bild på skärmen. Jag ska försöka på den korta tid jag får på scenen försöka förklara hur det fungerar och hur du utnyttjar den tekniken bäst, säger Bo Hall och fortsätter:

– Till detta kommer något som heter Livescope och det ger dig en i det närmaste otrolig bild som om den vore filmad under vattnet. Jag ska visa några filmsnuttar så man förstår hur fantastisk den nya tekniken är. Jag ska samtidigt ge några exempel på hur man använder denna tekniker till sin fördel under fisket.

Som sagt – håll utkik efter Bo Hall på Båtmässan, där han står på scenen mellan 11.00–12.00. Hela scenprogrammet hittar du här nedan, och glöm inte att Fiskejournalen är på plats och delar ut gratis prenumerationer till de 400 första besökarna.

Scenprogrammet, Båtmässan, den 2 februari

10:45 – 11:00: Sportfiske till 100%!. Medverkande: Anders Holm, Chefredaktör Fiskejournalen, Bengt Wallin,  scenprogramsansvarig.

11:00 – 12:00: Sportfiskarens bästa vän är… ekolodet. Medverkande: Bo Hall.

12:00 – 13:00: Spännande havsöringsfiske premierat! Medverkande: Jonas Nordigårds,  fiskeguide.

13:00 – 14:00: Blåfenad tonfisk, nu etablerad i svenska vatten? Medverkande: Roberth Hellberg, Fladen Store Björlanda, Tobias Ehn.

14:00 – 15:00: Sveriges största sportfiskeprofil, Svartzonker, gästar Båtmässan. Medverkande: Claes ”Svartzonker” Claesson, Svartzonker Sweden AB.

15:00 – 16:00: Fiskeäventyr med Martin Falklind. Medverkande: Martin Falklind, filmare och producent på Ecofilm Scandinavia AB.

Läs även om detta:

Grön våg: ”Kan bli förbjudet med förbränningsmotor”

Det återstår flera frågetecken kring hur Girjas-domen ska påverka fisket inom det aktuella området – men på vissa kanter börjar det klarna så smått. Nu öppnar exempelvis Länsstyrelsen åter försäljningen av det så kallade Gällivarekortet.

Girjas Sameby har fortfarande inte presenterat formuleringarna kring fjällfisket efter domen i Högsta Domstolen, men utfallet får bland annat till följd att det kvoterade vattnet Tertojokk samt delar av bland annat Kaitum- och Kalix älvar inte längre ingår i länsstyrelsens upplåtelser.

Efter domen stoppade länsstyrelsen omedelbart all försäljning av det så kallade Gällivarekortet som fram till dess även omfattat Girjas samebys område ovanför odlingsgränsen. Nu har dock länsstyrelsen i Norrbotten skickat ut ett pressmeddelande där de meddelar att Gällivarekortet finns tillgängligt igen.

– Vi stoppade försäljningen eftersom vårt informationsmaterial inte längre stämde med det område som vi får upplåta. Nu har vi justerat informationen så att det tydligt framgår vilket område som Gällivarekortet gäller i, säger David Bell, handläggare på Länsstyrelsen.

Girjas sameby har meddelat att man inte tillåter fiske på redan köpta årskort. För dem som redan köpt årskort för Gällivareområdet och haft för avsikt att fiska inom Girjas område kommer Länsstyrelsen därför att betala tillbaka fiskekortsavgiften om man så önskar. Återbetalning kommer att ske fram till den sista februari, framgår det av pressmeddelandet.

Läs mer om Girjas-domen:

Girjas: ”Lokala jägare och fiskare behöver inte oroa sig”

Fiskejournalens medarbetare Martin Falklind håller gärna till under ytan nu för tiden. Men vad är det egentligen han sysslar med och varför? På söndagens båtmässa i Göteborg dyker han upp för att avslöja just det.

Båtmässan kommer att innehålla mycket sportfiske, och bland programpunkterna på scenen hittar vi bland annat en föreläsning med Fiskejournalens miljöredaktör Martin Falklind.

Han har gjort det mesta när det gäller fiske, film och äventyr jorden runt. Nu har han gett sig in i ett projekt som om möjligt är ännu krångligare än att filma fiske – nämligen att filma de svenska fiskarnas beteenden under ytan.

– Jag vill visa vilken spännande värld som finns under ytan här hemma i Sverige. Min önskan är att både sportfiskare och vanliga människor ska få en aha-upplevelse och förstå lite mer hur ekosystemen i våra vatten hänger ihop och vilken fantastisk skatt vi sitter på om vi tar hand om den.

Uppdraget är att skapa en trilogi om våra svenska fiskar för Sveriges Television. Under de snart två år som Martin har jobbat med projektet, har han och hans kollegor bland annat fångat jagande gäddor och tonfiskar, hoppande laxar, ätande öringar och vandrande ålar med sina filmkameror. Mycket är helt unikt material, som aldrig tidigare visats på TV.

– Det är fantastiskt roligt men samtidigt oerhört tålamodsprövande eftersom många fiskar är oerhört skygga och våra svenska vatten ofta är grumliga eller mörka, säger Martin.

Genom envishet och uppfinningsrikedom har Martin och hans team hittat på metoder och byggt specialkameror som gör att TV-publiken kan få en bättre inblick i fiskarnas egen värld.

Sändning för trilogin är planerad till nästa år, men den som är ivrig, kan redan i helgen får se unika smakprov från Martins filmmaterial. På Båtmässans sportfiskedag, söndag 2 februari, kan du klockan 15.00 höra berättelserna om hur det omöjliga blir möjligt.

Hela scenprogrammet hittar du här nedan, och glöm inte att Fiskejournalen är på plats och delar ut gratis prenumerationer till de 400 första besökarna.

Scenprogrammet, Båtmässan, den 2 februari

10:45 – 11:00: Sportfiske till 100%!. Medverkande: Anders Holm, Chefredaktör Fiskejournalen, Bengt Wallin,  scenprogramsansvarig.

11:00 – 12:00: Sportfiskarens bästa vän är… ekolodet. Medverkande: Bo Hall.

12:00 – 13:00: Spännande havsöringsfiske premierat! Medverkande: Jonas Nordigårds,  fiskeguide.

13:00 – 14:00: Blåfenad tonfisk, nu etablerad i svenska vatten? Medverkande: Roberth Hellberg, Fladen Store Björlanda, Tobias Ehn.

14:00 – 15:00: Sveriges största sportfiskeprofil, Svartzonker, gästar Båtmässan. Medverkande: Claes ”Svartzonker” Claesson, Svartzonker Sweden AB.

15:00 – 16:00: Fiskeäventyr med Martin Falklind. Medverkande: Martin Falklind, filmare och producent på Ecofilm Scandinavia AB.

Läs även om detta:

Grön våg: ”Kan bli förbjudet med förbränningsmotor”

Det har inte bedrivits lika mycket forskning på harr som exempelvis på öring, mest för att den inte har betraktats som lika kommersiellt intressant. Länsstyrelserna i norra Sverige går nu i täten för att lägga harrens livspussel.

Deras studier inom kustharrprojektet visar bland annat att harrar som fångas ute i kusten är betydligt slankare än harrar i fjällområdet. Något som indikerar att kustharren kan vara av en annan typ än harrarna i inlandet och fjällen.

Det verkar nämligen inte ha med födotillgången att göra, eftersom analys av ålder visar att kustharrarna snarare har en snabbare tillväxt än harrar i fjällområdet. De har bara en slankare kroppsbyggnad eftersom de växer snabbare på längden än på bredden och höjden jämfört med fjällharrar, enligt en rapport från projektet.

Syftet med projektet är att öka kunskapen om kustharrens miljökrav och hitta förklaringar till varför kustharren tycks minska i Västerbottens län och på finska sidan av Bottenviken. Under 2019 kartlades 140 lekplatser i 17 olika lekområden, och resultaten visar bland annat att harren väljer att lägga sina ägg där det är grunt, grusigt och väldigt exponerat.

Följ projektet på Facebook-sida Vatten i Norr!

Läs om hur Girjas-domen kan påverka fjällfisket:

Girjas: ”Lokala jägare och fiskare behöver inte oroa sig”

I samband med en fisketävling i Karlskrona skärgård, hösten 2018, valde två sportfiskare en olämplig väg under hemfärd och hamnade i Karlskrona örlogshamn, som är militärt skyddsobjekt och förbjudet för obehöriga. Nu har en av männen dömts till dagsböter. 

Männen från Åkersberga och Vaxholm greps och förhördes efter att militär personal sett en mindre farkost i örlogshamnen via övervakningskameror och ryckt ut. Sajten Mitti.se uppger att männen valt den olämpliga vägen via Google Maps när de var på väg till sitt hotell. De båda har erkänt och förklarat att de sett förbudsskyltar men inte läst all information och trott att det bara gällt utlänningar.
Den ena mannen har nu dömts till dagsböter, totalt 24 000 kronor, av Blekinge tingsrätt för obehörigt tillträde till skyddsobjekt.

Tove Gullikssons kamp och Fiskejournalens skriverier om de 23 000 dumpade gifttunnorna i Östersjön har nått maktens korridorer. Nu lever frågan på ett nytt sätt – men samtidigt finns alternativet att gifttunnorna kanske inte ens ska bärgas.

Mycket har hänt i debatten kring de 23 000 gifttunnorna med kvicksilverhaltigt innehåll som dumpades i havet utanför Sundsvall på 50- och 60-talet. Det har bland annat hållits en debatt i riksdagen mellan moderaterna Lars Beckman och Jörgen Berglund och miljö- och klimatminister Isabella Lövin, där det refererades till Fiskejournalens skriverier om gifttunnorna och lokala miljökämpen Tove Gulliksson. Läs våra artiklar med henne här!

Temperaturen höjs alltså i det offentliga samtalet – men vad händer i själva sakfrågan?

Vem tar hand om gifttunnorna?

– Jag upplever inte att det hänt så mycket – trots att ansvariga företag har pekats ut, och att frågan debatterats i media av lokalpolitiker från alla block, säger Tove Gulliksson till Fiskejournalen.

De tre företag som pekats ut som ansvariga för dumpningen är Bygglim Sverige, Fortum Sverige och Fortum Ljungakraft i likvidation. På länsstyrelsen i Västernorrland anser man att det finns juridiskt stöd för att belägga alla tre bolagen med ansvar.

Just nu pågår en process med målet att de ansvariga ska bekosta en undersökning kring risken att tunnorna vittrar sönder och kvicksilvret sprids. Vad nästa steg blir beror på vad utredningen kommer fram till. Eventuellt ska alla tunnor försöka bärgas, men det kan också bli frågan om andra lösningar.

Sören Thor, enhetschef på miljöskyddsenheten på Länsstyrelsen i Västernorrland, säger nämligen att en bärgning av tunnorna kanske inte är det slutliga målet.

– Vi vet ju inte om åtgärden att plocka upp tunnorna är det bästa, eftersom vi inte vet om de börjat läcka, hur metallhöljet ser ut och hur skicket i övrigt är. Vi kanske kommer fram till att de här tunnorna kan ligga här i 100 år till, och att det kanske bara är kontrollerande åtgärder som behövs i nuläget, säger Sören Thor till Fiskejournalen.

Företaget Bygglim har genomfört och lämnat in en undersökningsplan på 700 sidor, och för att komma vidare behövs det alltså fastslås vilka som har ansvaret att genomföra undersökningsplanen. Där står ärendet och stampar just nu.

– Jag kan inte alls uttala mig om när detta kommer vidare. Vi ska komma ihåg att vi har flera andra föroreningsärenden i Västernorrland, och gifttunnorna är bara på plats 8 på prioriteringslistan, och våra resurser är begränsade, konstaterar Sören Thor.

Tove Gulliksson – miljökämpe.

Tove Gulliksson är inte imponerad av handlingskraften kring denna tickande miljöbomb.

 – Tanken på att 23 000 gifttunnor med kvicksilver ligger i havet som en tickande bomb i väntan på vad som ska hända medan de rostar sönder är för mig likvärdigt med ett yttre hot mot nationen. Vad händer med hela ekosystemet i havet, vattnets kretslopp, vår egen tillgång till rent dricksvatten och matproduktionen längs norrlandskusten om något skulle hända med dessa tunnor?

Efter att ha läst politikernas reaktioner i lokalpressen, hört riksdagsledamöterna fråga ut miljöministern, sett experter och ortsbor uttala sig i reportage, läst den lokala strategin för miljösanering och haft mailkorrespondens med länsstyrelsen i Västernorrland så börjar hon förstå dynamiken i frågan.

– Att den är komplex, och behöver behandlas på allvar. Det är liksom inte bara att lyfta upp tunnor det handlar om. Det är som att detonera en miljöbomb som riskerar att brisera när som helst inom de kommande decennierna. Och för att detonera bomben behövs liksom nationella styrkan inom ekologi, kemi, miljösanering, undervattensarbete, ingenjörskonst, smart byråkrati och säkert många fler kompetenser. Sedan har ju en sådan nationell styrka rätt mycket arbete framför sig med alla de andra tiotusentals platserna med hög riskklass i vårt samhälle som behöver saneras åren som kommer.

För precis som Tove säger finns det flera förorenade områden i Västernorrland som faktiskt har högre prioritet än gifttunnorna i havet.

I väntan på att utredningsprocessen ska klarna så närmar hon sig problematiken på fler kreativa sätt – nämligen genom konsten:

– Jag filar just nu på ett nytt konstprojekt med syfte att synliggöra kvicksilvertunnorna och så många andra miljösynder som möjligt i Västernorrland. Enligt länsstyrelsens rapport är ju gifttunnorna en bit ner på prioriteringslistan och en hel del andra gifter behöver också tas om hand i våra älvar och hav. Mitt projekt kommer att gå ut på att filma och skapa så mycket visuellt material som möjligt inom ramarna för mitt eget skapande. Jag ska ta reda på om det går att finansiera projektet på något bra sätt under våren. Poängen är att det ska finnas bra visuellt material, fler berättelser och bra fakta att sprida så att frågan hålls vid liv och aktiv. Mitt mål är att Västernorrland ska vara helt sanerat från miljösynderna på länsstyrelsens rödprickiga karta inom min livstid, säger Tove Gulliksson.

Här kan du se debatten i riksdagen om gifttunnorna!

Läs om kampen för friska hav:

Stort steg mot förbud av bottentrålning i Sverige

Rekrytering av ungdomar är viktigt för att hålla fiskevårdsföreningar levande – och veckans glädjeämne hämtar vi från Stockholm Farsta. Magelungens fiskevårdsförening har nämligen fått ett ordentligt uppsving sedan de satsade ungt!

Fisket med nyanlända är uppskattat.

Det är Miska Escobar som rapporterar om de friska vindarna inom Magelungens fiskevårdsförening i Farsta. Föreningen har långa anor och bildades redan 1937, och nu upplever den en ny blomstringstid igen. Det vinnande konceptet är alltså att satsa på barn och ungdomar, där alla är välkomna, inte minst barn med särskilda behov och nyanlända, genom VIDA-projektet.

– Vi vill att alla barn ska få möjlighet att vara ute i naturen och fiska, och vi ger dem den möjligheten. Vi arrangerar bland annat fiskeskolor, sportlovsfiske och höstlovsfiske, berättar Miska Escobar.

Intresset har blivit så stort att de kunde starta en juniorsektion, för barn mellan 10–15 år. Fiskevård är ett givet inslag i verksamheten, där de jobbar hårt med tillsyn, risvasar, röj av skräp, cyklar och andra föremål.

– Ja, det händer det saker just nu i förorten, och jag vill att fler barn ska hitta det jag hittade, naturen och sjölivet! Vi alla som kan måste tillsammans hjälpa våra barn komma ut mer i naturen, i den digitala tiden vi lever i, poängterar Miska Escobar.

Under det stundande sportlovet så har de fiskeaktiviteter med 30 barn under 2 dagar, då de bland annat lär sig hur man gör egna spinnare, egna tafsar och stingers. Sedan drar de ut på sjön och testar prylarna som de tillverkat.

En annan höjdpunkt under våren är Sportfiskemässan i Älsvjö i slutet av mars, då klubben ska ha en egen monter på plats.

– Då kommer en kille från VIDA-aktiviteten och berättar om sin upplevelse kring fisket med mera, och vi har även bjudit in en duktig 13-årig betesbyggare från Örebro som ska visa barnen hur man bygger beten. Vår monter ska vara för barn/ungdomar och fiskepyssel i högsta grad. Vissa av Junior SFK kommer och gästar också och ger lite tips och råd, hälsar en stolt och entusiastisk Miska Escobar.

Lycka till med er föredömliga verksamhet, säger vi på Fiskejournalen!

Läs även om detta:

Älvräddarna auktionerar ut fiskeresor – spana in vilka!

Vänern är ruskigt het för tillfället! Det betyget ger Andreas Dilén, som vet vad han pratar om i dessa sammanhang. För några dagar sedan tog han sin fjärde Vänernlax över 10 kilo, närmare bestämt en silverklimp på 11,06 kilo.

Betet som gav 11,06-kiloslaxen.

Andreas Dilén är en erfaren laxfiskare, som bland annat kan stoltsera med Sveriges största trollinglax 2012 med en fisk på hela 23,4 kilo. Detta år har han inlett på absolut bästa sätt, när han redan första månaden sprängde 11-kilosgränsen på Vänernlax.

– Jag hittade en lucka i vädret, så jag rampade båten i Lillängshamnen/Hammarö för fiske i Norra Vänern. Jag hade precis fått ut 6 spön på ytan och skulle sätta första riggspöt då det morrade till ordentligt i en rulle, berättar Andreas för Fiskejournalen.

En stor fisk hade tagit en löja fiskad i en Anchovy Special-skalle, förtyngd med 5 gram bly. Efter 15 minuters härlig fight så kunde han håva fisken på första försöket. En praktfisk som på godkänd våg hemma vägde 11,06 kilo. Och det var nära att han toppade dagen med en dubbel.

– Jag tappar en liknande fisk en timme efter, som verkligen var helt galen innan den slog sig loss i ytan. Nöjd med dagen bröt jag kring lunch, och det var extra kul då jag fiskade själv denna dag. Laxmojon finns verkligen denna båt, konstaterar en nöjd fångstman.

Under fredagen släpptes även årets tävlingsinbjudan till Kinnekulleträffen 2020. Kinnekulleträffen är den sista och avgörande deltävlingen i STM, Swedish Trolling Masters 2020, som är SM-serien i trolling där Svenska Mästarna i Trolling 2020 koras. Här är länken till anmälan!

Läs om nyheter på båtfronten:

Grön våg: ”Kan bli förbjudet med förbränningsmotor”

Du är inte ensam som läser Fiskejournalen – utan tvärtom tillhör du en stor och växande skara. 2019 blev Fiskejournalens stora rekordår på webben. 1,2 miljoner läsare besökte sidan vilket ger en besöksökning på hela 40 procent mot tidigare år.

– Sportfiske engagerar! Sedan ser vi såklart detta lite som ett kvitto på att vi fått till en mix av vassa nyheter, tips och fiskeglädje, säger Fiskejournalens nöjde chefredaktör Anders Holm.

Anders Lundin, nyhetsredaktör.

Fiskejournalen har länge haft en trogen läsarkrets på webben. Under 2019 ökade besökarna med 40 procent mot tidigare år och sprängde miljonvallen med råge. När året stängde hade hela 1,2 miljoner läsare besökt sidan.

– Vi har alltid varit starka på fisketips och fångstmetoder på webben. Fiskejournalen.se har varit den naturliga platsen för många av våra läsare när de sökt information om var, hur och när det ska fiska. Så där har vi bara fortsatt på inslagen väg. Det som gett resultat är att vi vässat nyhetsrapporteringen. Sveriges sportfiskare börjar vänja sig vid att vi kan ge den nyhetsbevakningen de behöver för att hålla sig uppdaterade med sin livsstil, säger chefredaktör Anders Holm.

Mathias Arnham, webbredaktör.

Anders Lundin är motorn i nyhetsarbetet och har en lång erfarenhet från dagspress. Som ett komplement till artiklar om fiskeglädje och rekordfångster skapar hans ifrågasättande artiklar bredden på sajten. Tillsammans med webbredaktören Mathias Arnham och resten av redaktionsgänget skannas både nationella och internationella forum av, och godbitar plockas ut som svenska sportfiskare kan ha intresse av, samt att de oförtrutet jagar efter egna nyheter. Samtidigt uppskattas så klart nyhetstips i alla dess former från er läsare.

– Det är kul att fiska, och det är den röda tråden i det vi publicerar i tidningen och på webben. Men vi får inte blunda för det som påverkar vår livsstil negativt. Där är det viktigt att vi rapporterar sakligt och korrekt och att vi har en erfaren journalist som Anders Lundin på redaktionen. Han kan ställa de obekväma frågor som landets sportfiskare behöver svar på. Anders och nyhetsbevakningen är oerhört viktig, säger Anders Holm.

Anders Lundin, som har sin utgångspunkt i jämtländska Offerdal, säger att den stora utmaningen för de flesta redaktioner är att hitta nya läsare, samtidigt som de inte får försumma den trogna läsarskaran.

– Jag brinner personligen för superlokala nyheter, i synnerhet från geografiska områden som det kanske råder mediaskugga över annars. Sådana nyheter engagerar och kan bygga långvariga relationer. En av mina drivkrafter är faktiskt att skriva om fiskare och miljökämpar som inte har något behov av att synas, utan som bara fiskar och verkar för sin egen skull, inte för att behaga marknaden eller egot. Där hittar jag ofta guldkorn, och närmar mig fiskets själ, om jag nu lyckas få dem att ställa upp, säger Anders Lundin och skrattar.

Med 4,6 miljoner läsningar av olika artiklar på sidan under året kommer redaktionen fortsätta på den inslagna vägen under 2020. Fiskeglädje, tips, rekordfångster och vassa nyheter. Allt på en och samma sida. Fortsätt att tipsa oss om det som händer.

Här nedan hittar du ett axplock av Fiskejournalens engagerande artiklar:

Same efter Girjas-domen: Det här kan bli bättre för fiskare!

Fisken i Norrköping bortskrämda av sprängningar?

Klart med svenskt landslag – kaptenen vädjar om stöd

Bjeveröds fiske läggs ned efter flera motgångar

Session är en gemytlig dansk get-together som varje vår hålls på Bornholm och varje höst på Mön. Öringälskande flugfiskare är välkomna att delta och det är hög tid för att anmäla sig till vårens upplaga av Session på Bornholm, som äger rum den 5 till 8 mars.

Av: Anders Nicander

En timmes tur med färja från Ystad ligger den fantastiskt vackra ön Bornholm. Öns många vattendrag är mycket produktiva och havsöringen är både talrik och storvuxen. Vill du fånga riktigt stor havsöring så är Bornholm ett bra ställe att satsa på. Här samlas en skara havsöringfrälsta flugfiskare varje år i mars och fiskar havsöring, umgås, äter fantastiskt gott och njuter av fiskarlivet. Just det där med att verkligen njuta samtidigt som man är driven i sitt fiskeintresse är danskarna väldigt duktiga på. I Danmark är havsöringfiske en skön konst och alla bitar från att binda flugan till att chilla med en kall dryck på stranden är lika viktiga. Just denna livsfilosofi sammanfattar på sätt och vis också Bornholm Session. För mig har det kommit att bli starten på vårsäsongen i väntan på öringpremiären 1 april på den svenska västkusten.

Här samlas en skara havsöringfrälsta flugfiskare varje år i mars och fiskar havsöring, umgås, äter fantastiskt gott och njuter av fiskarlivet.

Passionerade flugfiskare
En av de drivande i Session är den danske sportfiskeprofilen Gordon Henriksen. Vi frågade honom om vem som kan delta detta fantastiskt roliga event.
– Är du flugfiskare med erfarenhet av havsöringfiske är du välkommen! Vi vill bara samla passionerade flugfiskare som vill dela fiskeglädjen med andra likasinnade. Vi skapar vissa ramar och några events där alla kan delta men resten är upp till deltagarna.
Under dagarna på Bornholm ordnas flera möjligheter att beställa mat. Bland annat körs en foodtruck med fantastiskt god mat ut på stranden. Det är gratis att delta, man behöver bara boka färja till och boende på Bornholm. Det finns ett Facebookevent där man kan anmäla sig och ställa frågor.

Bornholms-öringen kan du fånga runt hela ön. Tips på bra platser, flugor mm för du på plats av danskarna. Foto: Anders Nicander

Kobberbassen och vadarstav
För att få full koll på utrustningen frågade vi Borholmsbon och fiskeguiden Bjarke Borup vad man ska tänka på och vilken utrustning man ska ha med sig till Bornholm.
– Mars är vanligtvis mild på Bornholm men det händer att kylan slår till så packa kläder för alla eventualiteter. Underställ, mellanlager och en vindtät jacka är en bra utgångspunkt.
På Bornholm är vadning en förutsättning för flugfiske efter öring. Vilken typ av sulor man bör ha på vadarskorna debatteras livligt, men Bjarke föredrar vadarskor med gummisula. Det klarar alla förhållanden som man hittar på Bornholm. Vadarstav är en otrolig fördel på de ibland svårvadade fiskeplatserna. Linkorg är en annan god vän man har glädje av när vind och ström drar i skjutlinan. En flugutrustning i klass 6-7 och en spölängd på 9 fot är det vanligaste på Bornholm. Bjarke själv använder ett klass 6 spö på 9 fot med snabb aktion.
– Jag är supernöjd med min 6:a Det klarar både vinden och har ryggrad nog för att drilla större fisk. Samtidigt är det fortfarande lätt nog för att det ska vara skoj att drilla mindre fisk på.
Bjarke rekommenderar en intermediatelina till i stort sett alla situationer man möter på Bornholm men han har alltid med sig en flytlina för då och då möter man vakande fisk och kan fånga havsöring på torrfluga.

En flugutrustning i klass 6-7 och en spölängd på 9 fot är det vanligaste på Bornholm. Bjarke själv använder ett klass 6 spö på 9 fot med snabb aktion.

Samma flugor som funkar på den svenska kusten funkar också på Bornholm. Den oansenliga Kobberbassen är en storfavorit och har tusentals öringar på sitt samvete. Annars är Polar Magnus den fluga som fångar flest öringar på Bornholm enligt Bjarke.

Den här filmen spelades in under Møn Sessions förra året. 

Nej, det finns inte vithajar i Mälaren. Men att det finns något med sylvassa tänder råder ingen tvekan om. Det kan Jonas Drosch intyga, sedan något bitit av hans gädda mitt under drillningen.

Den avbitna gäddan på väg mot landning.

Det är inte första gången som det dyker upp en gädda i flödet där stjärtfenan saknas. Däremot är det första gången som någon, oss veterligen, fått vara med om själva stympningen i realtid. Det var alltså Jonas Drosch och kamraten Stefan Njurman som fick vara med om den minst sagt udda händelsen under en fisketur i helgen.

– Vi blev sjukt förvånade. Det bara small i grejerna, fish on. Efter några vevtag blev det världens pang och drag i grejerna, och sedan slutade rycken, berättar Jonas.

Det som fanns kvar på kroken var en avbiten gädda, och frågan var förstås vad det var som bitit av gäddan så snabbt och effektivt?

Närbild på ingreppet.

– Vi har aldrig varit med om något liknande, och då har vi ändå runt 200 fiskedagar per år, konstaterar Jonas.

När han lade ut händelsen på Facebook och Instagram, team_Drosch, så blev det genast en massa spekulationer. Favoritförslagen är att det var en jättegädda eller en säl som är boven i dramat.

– Att det skulle vara en säl känns lite långsökt eftersom vi inte känner till någon rapporterad säl här uppe i Mälaren (Kungsängen), men vi vågar inte utesluta något eftersom man omöjligt vet till 100 procent. Det sägs dock att det rapporterats om säl i Mariefred, säger Jonas och skickar därmed ut frågan på öppet hav …

Vad tror ni läsare att det var – och har ni själva observerat något liknande?

Läs om mer fiske från Stockholm nedan:

Förening på hugget – så fick Farsta fart på fisket igen

Många har väntat på att de omtalade storabborrarna i Kalmarsund ska vakna till. Ni behöver inte vänta längre – eftersom de uppenbarligen börjat röra på sig. Frågan är vem som kan bräcka Daniel Österlunds exemplar på 2 340 gram?

Daniels praktfisk är den största abborren som rapporterats in till oss hittills i år, och det är naturligtvis ingen skräll att det skedde i just klassiska Kalmarsund. Daniel berättar för Fiskejournalen om dagen då drömfisken hälsade på.

– Jag var redan tidigt inställd på att detta är året då jag ska försöka fånga en abborre över två kilo, något jag har jagat i många år. Det hela började med ett pass då jag fiskade själv, och lyckades kroka min första fisk över 2 kilo. En vecka senare var det dags igen, denna gången med sällskap i båten.

Daniel kände direkt att han krokat en bättre fisk, men det var inte förrän den låg i håven som han förstod att han krokat sitt nya personbästa.

– Det var ganska självklart när jag fick se hur bred fisken var. Det blev alltså två fiskar över 2 kilo på två pass.

Hur ska du kunna toppa denna fisk?

– Det blir väldigt svårt att toppa denna fisk, men inte omöjligt.  Just nu känner jag mig grymt nöjd och även om jag kommer fortsätta att fiska efter abborre så är det andra arter som lockar mer för tillfället.

Vad är ditt bästa tips för riktigt grov abborre?

– Det är inte alltid de mest välkända platserna som är bäst. Våga testa helt nya platser, Kalmarsund är stort och det kan löna sig, hälsar Daniel Österlund.

Läs goda nyheter om Fiskejournalen:

Rekordår för Fiskejournalen – växer med sin miljonpublik!

Nu har den släppts – årets barometer över hur fiskbestånden i landets största vatten mår. Den visar på en negativ utveckling för gädda och gös inom vissa områden. Men det finns också glädjeämnen.

Uppgifterna framkommer i SLU Aquas årliga översikt ”Fisk- och skaldjursbestånd i svenska hav och sötvatten”, som görs på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten. Det bör redan inledningsvis klargöras att den inte omfattar samtliga sjöar och vattendrag i Sverige, utan om trenderna för de kommersiellt mest intressanta bestånden av fisk och skaldjur i havet och de fyra stora sjöarna: Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren.

Det målas inte bara upp dystra bilder över tillstånden, utan det finns mycket positivt att hämta också.

– Nordhavsräka i Västerhavet, makrill i Nordsjön och braxen i flera stora sjöar har haft en positiv beståndsutveckling och där bedömer vi att fisket kan ökas. Glädjande är också att siklöjan i Vättern och Mälaren börjat återhämta så pass att de skulle klara ett något högre fisketryck, säger Eddie Von Wachenfeldt, som är miljöanalysspecialist vid institutionen för akvatiska resurser och vetenskaplig redaktör för rapporten.

På minussidan handlar föga överraskande torsken, men även bestånden av gädda och gös inom vissa geografiska områden. Experterna vid SLU anser att fångsterna av båda arterna bör minskas i Egentliga Östersjön. Fångsterna bör inte heller öka i de stora sjöarna.

Statusen för torsk i Kattegatt och östra Östersjön och för hälleflundra i Västerhavet är så dålig att arterna inte bör fiskas alls, konstateras det också.

Här hittar ni hela rapporten.

Läs fler nyheter i Fiskejournalen:

Gifttunnorna i Östersjön: Inte säkert att de ska bärgas alls

Natives nya fiskekajak Slayer Propel MAX 12,5 är en vidareutvecklingen från den populära föregångaren Slayer 13. Den nya kajaken är fullmatad med nya intelligenta lösningar, bland annat ett nytt lättdrivet trampsystem som ger fria händer för valfri fiskemetod. 

Att fiska från kajak medför förutom frihetskänslan och närheten till vattnet fler fiskemöjligheter. Med kajaken på biltaket öppnas en helt ny värld där du som fiskare kan ta dig an allt från den lilla svarta skogstjärnen till stora öppna vattenområden. Med Natives nya fiskemaskin MAX Propel 12,5 tar du dig, via det nya lättdrivna och vasskyddade trampsystemet Propel Drive 701 enkelt fram till fiskeplatsen.

…spöna förvaras i den inbyggda spöförvaringen och är du sugen på att montera på skärm och elmotor så är kajaken förberedd även för det.

Kajaken är 330 centimeter lång och 86 centimeter bred och bär hela 277 kilo. Den nya designen är framtagen för att ta sjön ännu bättre än tidigare modeller, spöna förvaras i den inbyggda spöförvaringen och är du sugen på att montera på skärm och elmotor så är kajaken förberedd även för det.

Cirkapris: 34999 sek

För mer information besök nativesweden.se

Det var en minst sagt kylig dag på Vänern – bara 3 grader i vattnet och inget vidare fiske. Slutligen högg det dock för Roger Nordström, en lugn fisk som med stor säkerhet var en gädda. Döm då om förvåningen när en jättelax på över 12 kilo (!) visade sig i ytan.

Tidigare i veckan berättade vi om Andreas Dilén som fick en trofélax på 11,06 kilo, och han konstaterade att Vänern är glödhet just nu – åtminstone själva fisket. Detta kan även Roger Nordström intyga, som fick ett minne för livet när han och Alfred Svensson trotsade kylan och trollade i Kinneviken häromdagen.

– Det var kallt, men lugna fina vindar. Efter drygt 1,5 timme högg det försiktigt på en makrill-tecknad Rapala, och vi utgick ifrån att det var en gädda eftersom den inte gjorde något större väsen av sig, berättar Roger för Fiskejournalen.

Redan efter 7–8 minuter var det dags att dra fisken över båtrelingen, och då kom den totala överraskningen när det visade sig vara en jättelax.

– Den var rejäl, och tung att få över relingen. 96 centimeter lång och hela 38 centimeter hög. Såklart blir de stela när det bara är 3 grader varmt i vattnet, berättar fångstmannen.

Den vägdes på båten till 12,7 kilo, men de korrigerade ned vikten något i hamnen till 12,4 kilo. Och det bör nämnas att rekordet på Vänernlax är 13,92 kilo.

Det enda som Roger grämer sig lite över är själva tidpunkten för sitt personliga rekord – eftersom han hellre hade fått den i samband med Kinnekulleträffen 17–19 april. Tillsammans med Hans Andersson så bildar han Team Spec, och efter detta får de kanske betecknas som lite förhandsfavoriter.

– Ja, jag skulle ha väntat med fisken lite grann, men det finns nog fler i samma storlek där ute, konstaterar en nöjd Roger Nordström, som är medlem i arrangörsklubben Götene SFK.

Parallellt med denna jättelax så kommer det rapporter om andra tungviktare från Vänern, exempelvis Jonas Lidberg, regerande svenska mästaren i trolling, som denna vecka dragit två laxar över 10 kilo. Han är skeppare i Team 2 och en halv Glenn, och vann alltså Swedish Trolling Masters 2019.

Här hittar ni allt om Kinnekulleträffen!

Läs fler goda nyheter i Fiskejournalen:

Rekordår för Fiskejournalen – växer med sin miljonpublik!

Leif ”gäddprofessorn” Engströms anteckningar från otaliga fisketurer innefattar över 30 000 fångade gäddor, vilka utgör grunden för en ovärderlig kunskapsbank när vi pratar gäddfiske. I den här serien bjuder Leif på 20 odödliga fisketips som garanterat kommer bättra på fångstkvoten för dig som jagar gäddan. Här har du del 4 av 4 – varsågod!

Leif Engström eller ”gäddprofessorn” är en legend i gäddsammanhang. Så är det bara. Under åtskilliga decennier har han lagt all sin tid på att klura ut hur man lurar gäddan till hugg. Tittar vi i backspegeln på Leifs karriär som aktiv gäddfiskare tar det inte lång tid innan vi förstår hur tidig han var med allt från fisketekniker, utrustning och inte minst tänket kring hur gäddan som art fungerar. I den här serien har vi skakat liv i 20 av Leifs allra bästa gäddfisketips. Trots att tipsen har några år på nacken så är de lika aktuella idag. Inget snack om det, läs och avgör själv!

Leif Engströms odödliga gäddtips nummer 1 till 5 finner du här!
Leif Engströms odödliga gäddtips nummer 6 till 10 finner du här!
Leif Engströms odödliga gäddtips nummer 11 till 15 finner du här!

16. Effektivt förleksfiske
Årets bästa gäddfiske börjar om våren en vecka efter islossningen. Gäddorna som befunnit sig inne vid land tätt under isen går nu ut på djupare vatten. De gäddor som stått djupt rör sig också. De söker upp nya ståndplatser och det kan ta en vecka efter islossningen innan de tänker på mat igen. På senhösten vandrar ytterskärgårdens gäddor inåt. Fortplantningsinstinkten har gripit dem. De söker sig tillbaka till en liknande vassvik eller gräsbotten som den där de själva föddes en gång. I branterna och i djupet alldeles utanför lekviken stannar de upp. Här väntar de tills de känner sig mogna för lek. Det är det ökande antalet soltimmar och den stigande vattentemperaturen som manar gäddorna till lek. Det är i just detta tidiga vårskede, i samband med gäddleken, som du kan komma i kontakt med de riktigt stora gäddorna. Omkring leken föredrar gäddan ofta 15 till 20 centimeter långa, gärna ledade beten som rör sig mjukt och slingrande vid superlångsam inspinning med evighetslånga spinnstopp.
Tidigt på våren, när isen nyligen har försvunnit, är all vegetation på mellanbottnarna nervissnad. Bottnarna mellan djupen och lekvikarna är ljusa och sterila. Ingen normalt funtad gädda vill bilda kontrast mot en sådan botten. Under dagen, när det är som allra ljusast, står gäddan kvar i djupet om den inte redan har gått in längst in i lekviken. Mot eftermiddagen, när skuggorna blir långa och solen står lågt i väster, kommer många av gäddorna in på de ljusa mellanbottnarna på 3 till 5 meter djup. Först nu är det dags att presentera det slingriga betet för gäddorna inne på mellanbottnarna. I branterna och på djupare vatten utanför lekviken på 4 till 7 meters djup där står storgäddorna och väntar på ditt långsamt sjunkande bete.

Omkring leken föredrar gäddan ofta 15 till 20 centimeter långa, gärna ledade beten som rör sig mjukt och slingrande…

17. Lokalisera gäddan genom trolling
En av de säkraste metoderna att hitta både små och stora gäddor är trolling med flera beten på olika djup. Genom trolling kan du söka av stora ytor och djup och samtidigt lära dig hur sjön ser ut under ytan. Har du ett bra ekolod får du en bättre bild av din undervattensvärld. Memorera och anteckna var du hittar gäddan. Har du trollat av din sjö några gånger under olika årstider har du sannolikt lärt dig både gäddans och andra fiskarters stråk och ståndplatser under vår, sommar och höst. Att föra en noggrann fiskejournal visar dig vägen till ökade kunskaper och bättre fångster.
När du lokaliserat gäddans ståndplatser kan du ankra och spinnfiska av de heta områdena i solfjädersform. Är det grunt och lätt vind kan du också driva och spinnfiska av de ståndplatser du tidigare lokaliserat via trolling.

18. Stopp- och körmetoden
Den konstanta trollinghastigheten ger sällan de bästa fångstresultaten, utan en ständigt ökande och minskande hastighet ger de flesta huggen. En effektiv metod vid trolling är att låta betet sjunka ner till botten innan båten sätts i rörelse. Starta sedan motorn och trolla en bit. Stoppa båten på nytt och låt betet sjunka ner mot botten igen. Stopp och körmetoden är mycket effektiv vid gäddtrolling i djupa och medeldjupa sjöar. Fiskemetoden är ovanligt fångstgivande under sommarmånaderna juli och augusti, när ytvattnet är varmt och gäddan befinner sig i djupare, kallare och syrerikare vatten.

Leif Engström med gädda på 13,9 kilo fångad i maj på en blyad, långsamt sjunkande Swim Whizz utanför Fifång, Trosa skärgård. Foto: Leif Engström

19. Håll koll på vinden
För ett lyckat senhöstfiske efter gädda gäller det att lägga märke till vindriktning och vattentemperatur. Du kan fiska efter gäddan där vinden ligger på ända tills vattentemperaturen kryper under +4 grader, då börjar gäddan söka lä i vindskyddade vikar samt bakom uddar och mindre, skyddande öar. Kolla också vindriktningen några dagar före fisketuren. Där vinden har legat på flera dagar i sträck, där hittar du sannolikt gäddan. Variera inspinningshastigheten vid vart tredje kast tills du funnit vilken fart på betet gäddan hugger vid. Någon gång kan gäddan hugga på riktigt snabba vobbler under senhösten, men långsam inspinning med ett eller två spinnstopp efter varje kast brukar vara mest framgångsrikt. Beten som rör sig yvigt vid långsam inspinning brukar kunna forcera stora gäddor till hårda, blixtsnabba hugg.
I november och december fungerar gäddfisket bra under dygnets alla ljusa timmar. Fiska runt och utmed natebankarna. Ödsla inte många kast på varje plats så här års. Nötfiske i branterna hör våren till. På senhösten hugger gäddan ofta i första eller andra kastet. Ankra inte utmed grunda strandkanter, i flader och vikar utan driv med vinden och kasta av i medvind och solfjädersform.
Sök de stora gäddorna i något djupare eller grumligare vatten och då gärna i utkanterna av mindre kullar med cabomba, gäddnate och krusnate. Ibland hittar du stora gäddor i ännu grundare vatten under senhösten, men det är sannolikt utmed kanter där vinden ligger på hårt eller har legat på hårt under flera dygn och samlat upp mängder med småfisk.

20. Lura följarna
Använd gärna flera färdigtacklade utrustningar med olika beten, så att du snabbt kan byta till ett mindre bete om du ser en gädda som följer efter ditt större bete. Du får sällan en följare att hugga ett större bete än det hon redan ratat. Fiska alltid med flera beten vid varje ankringsplats. Ratar en stor gädda ditt första bete kan hon alltid lockas att ta ditt andra. Två till tre korta spinnstopp under varannan inspinning kan ofta trigga en följare till hugg och vara hela skillnaden mellan succé och fiasko.

(Alla tips är hämtade från trumman.com).