Butiken Sport & Fritid i Dorotea, vars kunder varit främst jägare och fiskare, har försatts i konkurs.
– Vi kan inte konkurrera med näthandeln, säger ägaren Catarina Selin.

Västerbottens Folkblad är först att rapportera den tråkiga nyheten i sin pappersupplaga – Sport & Fritid i Dorotea AB har försatts i konkurs efter att ha funnits över 40 år.
– Jägare och fiskare har varit den absolut största kundgruppen. Nu får de åka till Åsele, Vilhelmina eller Strömsund om de vill besöka en jakt- och fiskebutik. Det är 4,5, 5,5 och 7,5 mil bort, säger Catarina Selin till tidningen Jaktjournalen.
Hon har drivit butiken i Dorotea sedan 2017 och hade vid konkursen tre anställda.
Det är konkurrensen från Internet som knäckt verksamheten.
– Nätföretagen säljer varor till ett pris som vi inte kan konkurrera med, säger Catarina Selin.
27 november startar total utförsäljning av varulagret. Andreas Molander är konkursförvaltare från Ackordcentralen Norrland och han säger till Västerbottens Folkblad att han undersöker möjligheterna att sälja verksamheten.

Här kommer ett tips för dig som letar julklapp till en fiskande kamrat, eller till dig själv: Biljetter till Sportfiskemässan, som startar försäljningen fredag 29 november.

Såklart måste du hänga med Fiskejournalen och andra tongivande aktörer till Sportfiskemässan, landets största fysiska forum för sportfiske. Sportfiskemässan arrangeras för 16:e gången, och datumet är 20–22 mars 2020 på Stockholmsmässan, Älvsjö. Förra året hölls Sportfiskemässan på Elmia i Jönköping, med över 15 000 besökare.

Fiskejournalen kommer naturligtvis att finnas på plats även i år, där vi bjuder på föreläsningar och andra spännande inslag på Stora Scenen. En självklar höjdpunkt är finalen av Fly vs Jerk, och den traditionella auktionen.

Mässan kommer även att innehålla Europas största Akvarium, Kastartävlingen, de 26 bästa Betesbyggarna, världens 20 bästa flugbindare med mera. Följ evenemanget på Facebook, där du även hittar vägen till biljettförsäljningen.

Här kan du läsa om förra årets mässa:

Löfte inför nästa Sportfiskemässa: Mer trolling

Skarven är fågeln på många sportfiskares läppar. Den anses gå hårt åt känsliga fiskbestånd, och flera aktörer kräver storskaliga reduceringar av populationen. Men det finns också de som rycker ut till fågelns försvar.

”Mycket har jag varit med om men aldrig att en myndighet föreslår beslut om att döda halva populationen av en vild fågelart under de kommande 10 åren. Där tar Stockholms länsstyrelse ledningen”.

Orden kommer från Sören Lindén som arbetar med fågelskyddsfrågor i Stockholms Ornitologiska Förenings Fågelskyddskommitté sedan många år. Det är natursidan.se som intervjuat honom med anledning av remissen som Länsstyrelsen i Stockholms län skickat ut, med konkreta förlag för skarvförvaltningen.

De vill i stort sett halvera antalet bon. Målen är att ”allvarlig skada på fiske, fiskeredskap och skogsproduktion orsakade av skarv i Stockholms län ska minska”, skarven ska utgöra ”ett så litet hot som möjligt” mot rödlistade fiskbestånd ”och/eller extra betydelsefulla för ekosystemet”.

Antalet skarvbon i Stockholms skärgård ska minska till 3 000 till år 2030. I dagsläget finns ungefär 5 500 bon, så det handlar i stort sett om en halvering.

Detta förslag får nu hård kritik.

Sören Lindén är visserligen inte främmande för att sätta in åtgärder mot skarven, utan det är vilka åtgärder som föreslås som är problemet. Han menar att skyddsjakt är nödvändig i vissa fall, till exempel vid yrkesfiskets redskap men bara om det finns dokumenterad skada.

– Det bästa i nuvarande situation är att låta skarvarna vara där de är och inte genom skyddsjakt störa dem och orsaka spridning till fler ställen i skärgården, säger han till natursidan.se.

Läs hela artikeln här!

Läs fler artiklar om skarven:

Älvkarleby: Upprop mot skarv och häger efter nya fynd

Nedräkningen har börjat. Nu är det bara timmar kvar till den uppskattade fiskemässan ”Från Fluga till Antispinn” i Jönköping, med ett fullspäckat program.

Mässan har i samband med sitt 10-årsjubileum flyttat till Jönköping från Uppsala, och med sig i bagaget har de både nya programpunkter, och förhoppningsvis en ännu större publik.

Klockan 10 på lördag 23 november öppnas portarna till lokalerna på Jaktia, och bland de första som dyker upp på scen är Allt om Flugfiskes chefredaktör Johan Klingberg, som ska föreläsa om smygfiske i små strömmande vattendrag. Några timmar senare dyker även castingvärldsmästaren Tellis Katsogiannos upp, med praktiska tips kring speyfiske med tvåhandsspö.

Utöver det finns massor av utställare och flugbindarproffs på plats, och såklart den efterföljande jubileumsfesten med sin traditionella auktion, i år till förmån Hans Göran Hanssons minnesfond, för öringens fortlevnad. Förra gången som ”Från Fluga till Antispinn” samlade in pengar via auktion så var Föreningen Långforsen i Jämtland mottagare.

Hela programmet och övrig information hittar du här på Facebook!

Håll även koll på Sportfiskemässan:

Följ Fiskejournalen till mässan – snart släpps biljetterna

Fiskejournalen och Allt om Flugfiske säger i dag grattis till två av våra flitiga medarbetare, Mattias och Kajsa Landfors från Örnsköldsvik. Deras kortfilm ”The betrayal of the bamboo” ska nämligen ut i världen.

Den har nämligen valts ut att visas på världens största filmfestival inom flugfiske, Rise film festival. Det kommer vara visning i 14 olika städer, fördelat på Tyskland, Österrike och Schweiz.

– För ett tag sedan satt jag och lekte runt med några klipp, som Kajsa, jag och Splitcaneumea gjorde. Det blev en kort dramakomedi om svek, glädje, Arcticsilver och öring, typ, förklarar Mattias Landfors och fortsätter:

– Vi blev guidade av Triple G man himself (Guide-Guden Guhuru Milta) i somras. Förstklassigt sällskap, storöringsfiske och fryspizza i stugan gjorde resan till en av de bättre. Förutom att guida så bygger han jäkligt unika bambuspön under namnet Splitcane-Umea som många nog känner igen. Men han fick pröva på ett Arcticsilver spö, vilket för en stund i alla fall fick honom att välja plast och carbon före bambu och kork, så vi gjorde en liten film om det.

Resultatet ser ni här nedan:

Reaktionerna kring den nationella planen för vattenkraften i Ångermanälven låter inte vänta på sig. Somliga beskriver den som en blåsning, och nu kommer exempelvis ett nödrop från folk kring Rossön, som vädjar till myndigheterna att inte lämna dem tomhänta.

Fiskejournalen skrev tidigare i höstas om situationen längs Ångermanälven, där det tvärtemot förhoppningarna kan bli väldigt få insatser för vattenmiljön och fisket när den nationella planen för vattenkraften träder i kraft. Det kan du läsa om här!

Nu skriver två fiskevårdsområden kring byn Rossön i nordvästra delen av Ångermanland en vädjan till politiker och myndigheter att genomföra åtgärderna som de hoppats på.

”Vi som arbetat med fiske och fisketurism i bygden sedan 90-talet har sett en ökande tillströmning av främst utländska besökare. Fisketuristerna ger direkta och indirekta arbetstillfällen, de handlar mat i vår matbutik, fiskegrejer mm i sportaffären och järnhandeln. En viktig andel för dessa butikers överlevnad. Till detta ska läggas skatteinkomster”, skriver Rolf Karlsson och Steinar Mårtensson i Rossöns FVOF och Rörströmsälvens FVOF.

De frågar sig hur detta nu påverkas av kommande omprövningar av vattenkraften? De tidigare forsarna är i dag till stora delar torrlagda eller överdämda. Strömlevande arter som öring och harr har minskat och fiskarnas möjlighet att vandra som tidigare har försvunnit, framkommer det i skrivelsen,

”Att avstå från miljöåtgärder i våra älvar till förmån för elproduktion som tex används inom industri eller annat som medför utsläpp av koldioxid kan varken anses bra för lokal miljö eller klimatet. Vi hoppas mot denna bakgrund att kommande omprövningar av vattenkraften resulterar i att Rossön och miljön i kringliggande vattendrag får bättre möjligheter till långsiktig utveckling och överlevnad”.

De anser det vara politikernas ansvar att hitta en rättvis fördelning i Sverige, mellan stad och land. De påtalar också situationen att vattenkraftens vinster oftast hamnar någon helt annanstans än i den lokala miljön.

Läs även om detta:

Fiskvägar får tummen ned: ”Win-win att riva ut i stället”

Många svenskar åker till Nordnorge för att jaga stortorsk och hälleflundra. Men det finns annat ädelt att hämta nere på havets botten – som exempelvis guldlax. Endre Hopland har nyss satt norskt rekord för andra gången.

Endre Hopland vill tipsa Fiskejournalens läsare om det spännande fisket efter vassild, alltså guldlax på svenska. Det handlar om pelagiskt fiske på djupt vatten, med små krokar.

Det var 13 november som han och en kamrat var ute på fjorden för att producera en videofilm om pelagiskt fiske, som rekordfisken högg. Guldlaxen mättes till 57 centimeter och 1 620 gram. Därmed var Endres andra nationsrekord på samma art ett faktum, eftersom han tidigare innehade det med en fisk på 1 530 gram.

– Djupvattensfiske från båt inne i fjordarna är fantastiskt, med arter som exempelvis plogjärnsrocka, guldlax och blåvitling. Norge är väldigt mycket mer än stortorsk och hälleflundra, men det är förstås väldigt tillgängligt genom alla fiskecamper.

Det bör tilläggas att rekordfisken som han fångade återutsattes.

– Till skillnad mot de andra flesta djupvattensfiskarna så verkar det som om vassild inte tar skada av tryckförändringarna under drillningen, berättar Endre.

På hans blogg kan du läsa mer om fångsten, och här kan du se videoklippet som de spelade in under fisketuren.

Läs även om heta tips i kylan:

Trollingproffsens hösttips för lax och öring

Hälleflundra – då snackar vi oftast om tung utrustning på relativt stora djup. Därför hoppar vi till i stolen när fiskeprofilen Niklas Holmér poserar med hälleflundra som han tagit på flugspö.

Tunggung på flugspö!

Niklas Holmér är känd för att leta nya utmaningar, och har tidigare figurerat i Fiskejournalen i samband med sitt fiske efter gråsej på flugspö. När det handlar om flugfiske efter hälleflundra så är förstås taktiken helt avgörande, och vi bad Niklas göra en snabbguide till dem som själva vill prova på detta.

– Vi planerade redan i somras att vi skulle upp till Å (Lofoten) för att testa flugfiske efter kveita på grunt vatten, då de hade succé med mete efter flundra på grunt vatten samma årstid året tidigare, berättar Niklas för Fiskejournalen.

Hans utrustning denna resa var:

Spö: Vision Merisoula #12 och #14 (jag skulle aldrig fiska med lägre än #12).

Rulle: Vision Merisoula 10/12 med cirka 300 meter 50 lb slitstark backing.

Linor: 4 olika tunga klumpar/linor 400, 550, 700, 850 grains. Vision 50lb running line (50 meter på varje rulle).

Tafsar: heldragen 0,70 flourcarbon cirka 1,2 meter.

Flugor: De som funkade bäst var Fly-Dressings tublugor (redhead HF1512-6 och Black Death HF1515-6) utan tail då flundrorna var tröga och förmodligen köldstela.

Niklas lyckades fånga två stycken hälleflundror på fyra dagars fiske, vilket gav honom blodad tand.

– Vi fiskade mesta tiden med 700-grainslinan och båten driftande på stora leopardmönstrade sandflak med medeldjup på 8 meter. När strömmen var cirka 0,7-1,3knop och flugan befann sig på cirka 6–7 meter så hade vi mest napp. Vid denna typen av fiske krävs inte så mycket kastande (om man har tur med vindarna som mestadels höll 3-7m/s) då vinden hjälpte oss att driva lite fortare än strömmen och det blev enklare att släppa ut linan när man fiskat in än att kasta, ungefär som harling i laxälvarna.

 – Däremot kastade vi en del ut i mer strömsatt vatten och fiskade ungefär likartat som när man flugfiskar lax i älv, men på dessa platser hittade vi inte flundran på denna resa. Sej och krabba hittade vi i magen på den flundran vi behöll som mat, så nu vill det till att binda krabbimitationer till nästa resa.

I maj bär det av igen för Niklas, med förhoppning på att flundrorna ska vara lite mer aktiva.

– Jag tror även att man skulle kunna få ett tiotal flundror på en bra vecka med en del träning med att kunna hålla flugan på rätt djup, om man hittar rätt platser som håller bra med fisk. Drömmen om en riktigt stor lever vidare, hälsar Niklas.

Läs även om detta:

Chocksiffran: 640 000 ton fiskeutrustning kvar i havet

Rovfiskarna kring Stockholm måste få en chans att återhämta sig. Den tycker flera aktörer, och redan till våren kan det bli fiskeförbud på en rad platser i Stockholms län, bland annat i Vaxholm, Haninge och Värmdö.

Fiskejournalen har i flera skrivit artiklar om bestånden av gädda och abborre i Stockholms skärgård, som är pressade av flera orsaker. Ett ökat bestånd av spigg, skarv och säl, anges som några troliga faktorer.

Snart kan det bli fiskeförbud i Tallaröfjärden i Vaxholm och på ytterligare 28 platser, från Norrtälje ner till Nynäshamn, med syftet att värna bestånden. Det meddelar länsfiskekonsulent Henrik C Andersson.

– Det kan gå väldigt snabbt. Jag ska lämna förslaget till Havs- och vattenmyndigheten (HaV) inom kommande veckor. Sedan ska det inte ta lång tid för dem att fatta beslut, säger Henrik C Andersson till mitti.se som intervjuat honom med anledning av förslaget.

Projektet Re-fisk som han leder har nämligen visat att fredning under en del av året gynnar tillväxten av rovfisk, och det handlar alltså om ett stort antal nya fredningsområden i Stockholms skärgård. Fiskejournalen berättade nyligen om länsstyrelsens förslag om att halvera antalet skarv-bon i Stockholmsområdet, och även om kritiken som det mött. Det kan du läsa om här!

Missa inte heller filmen nedan med Henrik C Andersson, där han och Sportfiskarnas Tobias Fränstam fiskar i det som sägs vara Stockholms gäddtätaste vik! 

Så här ser det ut i Stockholms mest gäddtäta vik

Fiskemässan ”Från fluga till Antispinn” firade i lördags 10-årsjubileum, dessutom med en helt ny kostym eftersom den ägde rum i Jönköping i stället för Uppsala.

Mässan ägde rum på Jaktia i Jönköping. Foto: Niklas Dahlin

En mängd fiskeprofiler och utställare fanns på plats, och vi undrar förstås hur mässgeneralen Niklas Dahlin vill sammanfatta arrangemanget.

– Vi känner oss mycket nöjda med mässan. Lokalen var kanon för ändamålet, vi fick en bra mix på utställare. Givetvis några detaljer att förbättra till nästa år, men allt löpte på i stort sett som tänkt. Vi hade självklart gärna sett lite fler besökare, men ibland funkar kvalitet likväl som kvantitet, berättar han.

Förutom själva mässan så är den efterföljande middagen med sin auktion en given höjdpunkt, där pengarna går till utvalda fiskevårdsprojekt.

– Vår jubileumsmiddag hos Hasse på Sjökanten var mycket

Johan Klingberg berättade om smygfiske.

trevlig. God mat och fantastiskt umgänge. Auktionen skramlade ihop hela 37 000 kronor som oavkortat går till Hans-Göran Hanssons minnesfond.

Pengarna blir ett välkommet bidrag till en ny eldsjäl som arbetar i Hans-Göran Hanssons anda. Hans-Göran var en visionär som under 1980-talet tog initiativ till det långsiktiga arbetet att återigen försöka få hela Hjoån och alla dess tillrinningsbäckar som ett fungerande reproduktionsområde för öringstammen som var på väg mot utrotning.

Förvaltare av stipendiet är Hjoåns Fiskevårdsområdesförening. De kommer under år 2020 att utse en kandidat ”som med samma envishet och målsättning som Hans-Göran alltid sätter öringens framtid främst och som också förstår vikten av att informera och upplysa människor om hur viktigt det är att vi på det lokala planet kan göra så enormt mycket för framtiden om vi förstår betydelsen i att rädda en art för framtiden. ”

Niklas Dahlin meddelar också att det självklart blir en ny mässa nästa år.

Läs även om detta:

Nödropet från Rossön: Offra inte Ångermanälven

Sitter du och ruvar på någon spektakulär fiskehistoria? Något som hänt dig eller din fiskekompis? Det totalt osannolika sammanträffandet? Den gång allt gick åt skogen? Berättelsen som lockar till skratt eller lämnar lyssnaren med öppen mun och förvånad blick? Var med i SM i fiskehistorer – så här går det till!

Går du och gömmer på  en grym fiskehistoria? I så fall är det dags att träda in i offentlighetens ljus. Nu arrangeras nämligen – för första gången någonsin – svenska mästerskapen i fiskehistorier! Finalen går av stapeln under Båtmässan på Svenska Mässan i Göteborg och juryn består av den namnkunniga trion Niklas Andersson, Peter Apelgren och Anna Mannheimer.

Hur går det till?
Ditt bidrag, som skickas med e-post, kan vara en underhållande text, en ljudfil eller en videosnutt där du med största inlevelse lockar fram ett hejdundrande skratt. Vår Sanna fiskehistorier-redaktör Ove Haugen sitter reda att läsa och lyssna, och ett antal historier nomineras till finalen på Båtmässans sportfiskedag den 2 februari 2020. Som finalist måste du med andra ord vara beredd att framföra ditt bidrag inför en närvarande jury och publik. Historierna bedöms utifrån innehåll och framförande, och det underlättar förstås om du inte lider av grav scenskräck. Hur skarvad, överdriven eller sann historien är får ditt eget samvete och eventuella vittnen avgöra.

Vad kan du vinna?
Ära, berömmelse och fint pris ligger i potten. De bästa historierna kommer såklart att publiceras i Fiskejournalen, där de hör hemma.

Tidfrist och tävlingsadress
Skicka historien (eller historierna) senast den 7 januari till redaktion@fiskejournalen.se Märk ditt mejl med ”SM i fiskehistorier”. Vi väntar med spänning på ditt bidrag!

Kan konsumtionen av elektronik bli hållbar? Det låter vi vara osagt, men det tas onekligen vissa steg som vi gärna uppmärksammar. Ett julklappstips är exempelvis iPhone-kablar gjorda av återvunna fiskenät.

Det är det svenska varumärket Le Cord som skapat världens första kollektion av laddningskablar tillverkad av återvunnen plast från bland annat uttjänta fiskeredskap. Tanken är alltså att det ska bidra till en mer hållbar konsumentelektronik.

Fiskejournalen skrev nyligen om hur det varje år lämnas kvar 640 000 ton fiskeredskap och fiskenät i världshaven, vilket du kan läsa om här.

– Vi är först i världen inom laddningstillbehör med att använda återvunnen plast från fiskeindustrin, och vi är så klart väldigt stolta över att ha möjligheten att arbeta för friskare hav. Med den nya kollektionen bidrar vi till att motverka plast i haven men vi vill även tillföra hållbara värden inom konsumentelektronik-segmentet. Ett segment som traditionellt sett till största delen drivs av design, volym och teknisk innovation, säger Axel Isberg, en av Le Cords grundare, i ett pressmeddelande.

Kollektionen heter The Ghost Net Collection och finns tillgänglig via Le Cords hemsida samt hos återförsäljare världen över. Samtliga kablar är MFI certifierade av Apple, enligt pressmeddelandet.

Läs om fler uppfinningar:

Lucys uppfinning prisas: Torsk och annan fisk blir bioplast

Plötsligt händer det – när du minst anar det. Axel Hagström Fors från Ulricehamn har drömt om att fånga en gädda över 10 kilo, och när det väl inträffade så motsvarade det alla förväntningar.

Axel och kamraten André Lövhaug åkte i helgen ut för att reka inför en gäddfisketävling, och på sätt och vis har de redan kammat hem drömpriset. Den 13,06 kilo tunga gäddan dök upp från ingenstans när de stod och resonerade i båten.

– Vi åkte runt på sjön och provade lite områden som kändes heta. Jag stod och kastade och pratade samtidigt med min polare, jag vände mig för att kolla mot draget och såg då en stor skugga komma glidande bakom draget, berättar Axel för Fiskejournalen.

Skuggan var alltså en monstergädda som hade bestämt sig för att hugga, och Axel fick alltså beskåda hela händelseförloppet från första parkett.

– Den svalde den min Rapala Peto strax under ytan. Drillningen gick rätt lätt in till båten, lite skakningar och två vändningar inne vid båten, sedan fick vi in den i håven. Det var ett drömhugg och en drömfisk, berättar en glad Axel Hagström Fors.

Gäddan var 120 centimeter lång, och med andra ord i riktigt bra kondition. Stort grattis till en magnifik fisk, säger vi på Fiskejournalen.

Läs om nya regler för fiske:

Fisket kring Stockholm kan stramas åt redan till våren

Det har under den senaste tiden skapats rubriker om huruvida öringen i Bågede strömmar efter Ströms Vattudal i norra Jämtland kommer att överleva eller inte. Bara tanken gör mig både förbannad och förtvivlad. Öringen i Bågede kallas oftast för bågedeöring eller vattudalsöring, en sällsynt storvuxen variant…

När jag växte upp var begreppet storöring i sjön en normalvuxen fisk på 8 kilo, lite av vardagsmat på den tiden. Under hösten 2019 gick det, enligt tillförlitliga uppgifter, upp endast fem lekmogna fiskar? Före kraftverksbygget (1974) kunde det gå upp flera hundra lekmogna öringar. Bjässar upp mot 15 kilo blev den dröm vi aldrig fick uppleva.

Under hösten 2019 gick det, enligt tillförlitliga uppgifter, upp endast fem lekmogna fiskar?

Tragedin Ströms Vattudal
Ströms Vattudal är egentligen el delvis vattenfylld dalgång, som börjar kring Gäddede mot den norska gränsen och avslutas med Russfjärden nedströms kring centralorten Strömsund. Vattendraget är ungefär 10 mil långt och har en yta på cirka 146 km2. I korta historiska ordalag hände följande;

1951 var de flesta dammarna nedströms Strömsund klara. Sjön blev en kraftverksdamm!

1961 såg jag och mina släktingar de sista rödingarna. På tio år decimerades en av Europas största rödingpopulationer. I hundratals år fiskade folk röding på ”gången” (leken) utan att populationerna minskade?

1971 blev vi i Äspnäs informerade om ett kraftverksbygge i Bågede strömmar, mitt i smeten där storöringen lekt i alla tider? Vi blev lovade att ingen skada skulle ske med storöringstammarna eftersom verket skulle ligga under jord?!

1981 rapporterades allt färre öringar som gick upp i fisktrappan mellan Bågede strömmar och Sjulssjön i Ströms Vattudal. Det tog 30 år för industrin att totalkvadda de enorma rödingpopulationerna och de klassiska bågedeöringarna. Ingen lyssnade på oss kritiska. Vad vad det vi sa?! Det blev lika tragiskt som vi trodde.

Öringar på 8 kilo var ingen ovanlighet. Drömmen om en 15-kilos Bågedeöring fanns alltid där. Idag är den drömmen just enbart en dröm.

Harrbäckarna
I början på 2000-talet påbörjades en enastående arbetsinsats från bland annat aktuella fiskevårdsföreningar, med att återställa de harrbäckar som mynnade ut i Vattudalen, från Strömsund och uppströms mot Bågede. Ett behjärtansvärt arbete som ganska snart gav resultat. Minns några år innan landets största fiskodling etablerades i Postviken utanför byn Äspnäs, cirka 300 meter uppströms vår båtlänning.
Det fullkomligt kokade av harr i sjön, miltals åt alla håll och kaner. Grabben och jag hade stordåd med flugspö exakt på den plats där fiskodlingen finns idag. Då började snacket rulla runt i landet. Om detta fortgick i samma positiva takt skulle vi absolut få ett nytt kanonvatten för harr i det här landet. Så blev det inte.

Kraftverket tog öringen och kraftverksdammen tog rödingen.

Fiskodlingen
Året efter etablerades den stundtals kritiserade odlingsfabriken, som idag är en av Skandinaviens största gällande regnbåge, numera även innehållande svensk fjällröding. Några rejäla rymningar av regnbåge satte stopp för harrens eventuella framfart. Regnbågen räknas som både invasiv och aggressiv. Det vet vi sedan gammalt. Tusentals smitare hade ”infekterat” strömmarna i Bågede och har säkert påverkat öringleken negativt. Eftersom harren är vårlekare och att särskilt den senaste rymningen av regnbågar skedde den tiden, har störningar säkerligen skett också i de aktuella bäckmynningarna. Enligt uppgifter från bybor kring Ströms Vattudal har harrbestånden inte ökat utan minskat. Vad vad det vi sa?
Rymningarna satte fart på hela sportfiskesverige. Plötsligt skulle alla till Jämtland och fiska regnbåge? Samma tendens har det varit överallt i landet där rymningar skett! Folk vallfärdar. En elak tunga säger att folk skiter i att det är regnbågar i naturvatten, huvudsaken att fisken är stor, stark och huggvillig.

Därför tycker jag att vi kan drista oss att ställa två frågor till berörda och ansvariga;
1/ Varför försvann den naturliga rödingen i Ströms Vattudal?
2/ Varför decimerades bågedeöringen?
Grejen med detta är att några av oss vet svaren. Andra bryr sig inte. Eftertankens kranka blekhet? Kraftverket tog öringen och kraftverksdammen tog rödingen. Vem bryr sig? Vi kan ju alltid fiska invasiv regnbåge!

FAKTABITEN
Rödingen; Enligt expertis har rödingen svårt att leka på grynnor som någon gång under året har legat över vattenytan.
Öringen; Det nergrävda kraftverket i Bågede har en utskovskanal där hugade leköringar tar sig in mot turbinen, eftersom utskovsströmmen kan vara kraftigare än vad det normala lekområdet har att erbjuda i huvudströmmen.
Regnbågen; Expertisen har bestämt att födelsevaggan för arten är östra Ryssland (inte Nordamerika) med Kamchatka som centrum. I princip kan inte regnbågen leka i Sverige. Dock finns några undantag.
Sportfisket; Öringarna i Bågede var ett både nationellt och internationellt sportfiskeeldorado redan i början på 1900-talet.
Vad vad det jag sa? För mig som naturaktivist känns det väldigt jobbigt att återigen konstatera detta faktum. Ingen lyssnar men många förstår.

Gunnar Westrin

Minns ni ungdomarnas ”fidgetspinnertrend”? Äntligen finns det ett vettigt användningsområde för den tillsynes meningslösa prylen. Den amerikanska youtubekanalen Uncut Angling har receptet – kika på filmen här nedan.

Gänget bakom den omåttligt populära youtubekanalen Uncut Angling slutar aldrig att imponera. Deras moderna och opretentiösa sätt att underhålla och utbilda fiskare världen över har gjort deras kanal stor, mycket stor. Filmerna har över 26 miljoner visningar och det är snart 150 000 personer som prenumererar på kanalen. Här kommer ännu ett bevis på varför man ska titta på deras filmer. Sportfisket 2018 är rätt häftigt ändå.

Flugfiskaren och laxkämpen Mikael Frödin är högaktuell med filmen Artifishal, som precis släppts fritt för allmänheten. Nu släpper han en ny film – och den här gången handlar det om kunglig inspiration från en av landets mest populära fiskesträckor.

Det handlar om en kortfilm från klassiska Kungsådran i Dalälven, som fortfarande är en pålitlig leverantör av både stor lax och havsöring. Mikael Frödin och andra sportfiskare kämpar dock för att älven återigen ska bli ett eldorado för vild lax, som det var innan älven dämdes upp. I kortfilmen, som ligger ute på frodinflies.com, så får vi följa med till några av de hetaste sträckorna, och kameran fångar både hoppande fisk och sköna drillningar av de samma. Det bjuds på tips om fisketekniker, information om var de största individerna står i strömmen och vilka flugor de föredrar. Kungsådran i komprimerat format helt enkelt. Här hittar du filmen!

– Det kommer dessutom fler filmer framöver, både från Kungsådran, Island, Ryssland och andra ställen, hälsar ständigt produktive Mikael Frödin till Fiskejournalens läsare.

Läs om fler kortfilmer om flugfiske:

Landfors kortfilm om flugfiske visas på filmfestival

Skarvens öde står skrivet i stjärnorna, och medans sportfiskare, forskare och andra sakkunniga debatterar arten och dess konsekvenser så hittar naturen sina egna lösningar.

Nu kommer det rapporter om att havsörnarna i Kvarken lärt sig jaga skarv och använda fågeln som föda. I synnerhet de yngsta havsörnarna rör sig tillsammans i grupp och jagar på samma sätt.

Det är biologen och naturfotografen Timo Lumme som berättar om sina observationer för Svenska Yle. När han senast besökte en känd skarvkoloni ytterskärgården så fanns där ett 20-tal havsörnar. Vid ett annat besök räknade de till 177 döda skarvar, varav en stor andel hade dödats av havsörn.

Enligt honom har samma fenomen upptäckts på andra håll i Finland, i exempelvis Pargas och i Björneborg, där havsörnen framgångsrikt jagat skarv från kolonier.

Men detta innebär inte per automatik att skarven förvinner lokalt.

– Skarven har trivts bäst med att häcka i ytterskärgården, men där håller även havsörnen till. Nu ser man på många håll att skarven flyttar för att komma undan havsörnen och då dyker den istället oftare upp i innerskärgården, säger Lumme till Svenska Yle.

För övrigt ser antalet skarvar i Österbotten ut att minska för andra året i rad. En stor orsak tros vara insatserna mot skarvkolonin vid Södra Stadsfjärden i Vasa, där staden fick tillstånd att olja ägg förra året, och sedan dess har inga skarvar synts till på platsen.

Läs mer om skarven i Fiskejournalen:

Vill stoppa Stockholms förslag om att reducera skarven

Stavreströmmen i övre Gimån är utan tvekan en av landets mest populära och omskrivna fiskeplatser. Nu stramas regelverket åt för dem som vill fiska där i framtiden.

Det är styrelsen för Övre Gimåns FVO som presenterat några ändringar i sitt regelverk för fisket i Stavreströmmen. Exempelvis så kommer definitionen för ”ortsbo” ändras, så att det är de som är boende, alltså mantalsskrivna inom Bräcke Kommun, som de räknar som ortsbo när fisket ska bokas. Med andra ord så definieras fritidshusägare inte längre som ortsbo i deras regelverk för Stavreströmmen.

Föreningen har också beslutat om obligatorisk användning av håv vid upptag av fisk. Vid återutsättning vill de inte att du ska lyfta upp fisken ur håven eller ta i fisken med händerna. Allt för att minska negativ påverkan på fisken, meddelas det på deras Facebook-sida.

I övrigt konstaterar föreningen att säsongen innehöll både mycket vatten men också lågt vattenstånd och hög vattentemperatur, vilket också fick till följd att de stängde fisket med hänsyn till fiskens hälsa. Detta drabbade flera gästande sportfiskare, och föreningen hälsar att de ska vidta åtgärder för att så inte ska bli fallet kommande säsong.

Läs även om nödropet från Jämtland/Ångermanland:

Nödropet från Rossön: Offra inte Ångermanälven

Torskbeståndet i Östersjön anses kollapsat – och något måste göras snabbt. Frågan är bara vad? Christoph Humborg är professorn som tror sig sitta på svaret.

Men anledning av dokumentären ”Östersjön – hot och hopp”, så har SVT publicerat ett debattinlägg av Christoph Humborg, som är professor i biogeokemi vid Stockholms universitet och vetenskaplig ledare på Östersjöcentrum. Att torskbeståndet i Östersjön är nära bristningsgränsen kommer inte som någon nyhet, men ändå verkar det vara omöjligt för alla inblandade länder att enas om tillräckliga fiskeförbud.

För det är precis det som måste till, enligt Christoph Humborg. Och då handlar det inte bara om att skydda torsken.

– Den torsk som finns kvar lever öster om Bornholm, och den är väldigt mager och liten. Torsken äter framför allt bottenlevande djur, och sill och skarpsill. I de områdena finns det ganska intensivt industriellt fiske efter sill och skarpsill. Vi tror att om vi minskar fisketrycket på skarpsill och sill, och samtidigt fortsätter med fiskeförbud på torsk, så finns möjligheten att torsken kan komma tillbaka. Det är inte garanterat, men jag tror vi måste prova, säger Christoph Humborg.

Se hela dokumentären här – och inslaget med Christoph Humborg här!

Läs även om detta:

Rapport från Kvarken: Gruppar av havsörnar dödar skarv

Dammluckorna i sjön Hamrångefjärden har varit en följetong, både i domstolar och media. Nu skrivs ett nytt kapitel, eftersom det står klart att dammluckorna plockas bort efter 100 år.

Det är ett efterlängtat besked för Sportfiskarna och Stora Enso, som tillsammans drivit ärendet om att plocka bort de kritiserade luckorna. Det hela avgjordes i Mark- och miljödomstolen, som nu sagt ja till att regleringen av Hamrångefjärden upphör.

– Vi är mycket nöjda med utslaget. Det här tror vi kommer att bli bra både för oss och för bygden. Det kommer att bli bra för fiskelivet där också, kommenterar Lars Eriksson, chef för strategisk planering på Stora Enso Pulp.

Det är P4 Gävleborg som intervjuat honom i anslutning till Mark- och miljödomstolens besked, och han meddelar att processen med att ta bort luckorna inleds direkt, och kanske kan slutföras redan till sommaren.

Sjön har varit reglerad i cirka hundra år, men sedan Stora Enso lagt ner både pappersbruket och sågverket i Norrsundet fyller regleringen inte längre någon funktion.

Det kommer i stället att anläggas en huvudfåra förbi regleringsdammen i Norrsundet och fylla igen det nuvarande utloppet, samt att överfallsdammarna i Sörsundet ska rivas. Fritt fram för fisken, med andra ord.

Läs även om detta i Fiskejournalen:

Nödropet från Rossön: Offra inte Ångermanälven