Klimatförändringar kan leda till stora förändringar inom sportfisket. Inte bara när det gäller vilka arter som finns tillgängliga, utan även hur länge själva fiskesäsongen kan sträcka sig.

Det kan konstateras att is-säsongerna blivit markant kortare på många håll i Sverige, och att isen inte ens hinner lägga sig på vissa håll innan våren kommer. Varmare väder påverkar också förhållandet mellan arter och fisktillväxten, där exempelvis abborren kan gynnas, samtidigt som rödingen missgynnas. Det kan du läsa mer om här!

Däremot kan det gynna sportfiskare, åtminstone när det kommer till hur länge säsongen i strömmande vatten varar. Populära vattendrag i Norrland som i dag har öppet under juni–juli–augusti, kanske inom en överskådlig framtid kan förlänga säsongen. Det handlar helt enkelt om trenden på flera håll att harren leker tidigare och att öringen leker senare.

– Om den här utvecklingen fortsätter så är det kanske möjligt att tidigarelägga säsongen i maj, och förlänga den i september, säger fiskbiologen Ingemar Näslund som föreläser just kring detta.

Han konstaterar att is-säsongen exempelvis blivit en månad kortare på jämtländska Storsjön sedan mätningarna startade 1871, och att väderstationen på Frösön redan uppnått en 2-gradig medeltemperaturhöjning sedan 1960-talet. I vissa bäckar har det medfört att harren börjat leka tidigare än innan.

Även om vattenflöden och förhållanden varierar stort mellan olika områden, så uppmanar han helt enkelt fiskevårdsområden att väga in effekter av klimatförändringar i förvaltningen av sina vatten.

Han är i nuläget inte akut orolig för bestånden av harr och öring även om alltför varma och torra somrar kan medföra problem.

– Däremot är rödingens öde, framför allt i skogslandet, något som bekymrar mig, konstaterar Ingemar Näslund.

Läs om fisketrender:

The New York Times: Ny guldålder för flugfisket

Bäst när det gäller. Det gäller inte bara Team Savage Gear, som vann Sommargäddan 2019 med ett otroligt finalresultat. När European Pikemasters avgjordes så drog finalvinnarna upp en gädda på hela 130 centimeter.

De svenska arrangörerna av European Pikemasters, som även arrangerar Sommargäddan, konstaterar att tävlingen snabbt blev populär ute i Europa. Slutsegrare blev Team Austrian Pike Foundation, där Christian Wolstermayer lyckades fånga en gädda på hela 130 centimeter i finalen. Deras sammanlagda resultat blev 593 centimeter.

Tvåa blev Team JH & SL från Finland, och tre White Label Fishing från Nedeländerna.

Det står redan klart att tävlingen kommer tillbaka 2020, och förhoppningen är att ännu fler svenska lag ska delta.

– Vi kommer släppa info mycket tidigare inför 2020 vilket i sin tur kommer leda till fler team, även från Sverige. Dock finns det mycket som händer under höstmånaderna redan i Sverige men det är såklart helt ok att använda fiskar man registrerar i en annan tävling även i European pike masters, lite det som är tanken, hälsar Daniel Lövstedt i arrangörsstaben.

Hela resultatlistan hittar ni här!

Läs även om det otroliga resultatet i Sommargäddan:

Sanslöst resultat gav Savage Gear segern i finalen

Det är inte bara människor som smyger längs bäckarna under hösten i hopp om att få se lekande fisk. Detta är även en högtid för uttern – då det finns chans till riktiga och viktiga skrovmål.

Det var personal från länsstyrelsen i Västerbotten som fick en vacker och sällsynt naturupplevelse när de patrullerade längs Hörnån, och arbetsledaren William Sidenbom lyckades fånga händelsen med kameran.

I slutet av klippet syns det hur uttern får vittring på något och lämnade kvar sin påbörjade munsbit i vattnet, som personalen gick fram och dokumenterade. Uttern återvände dock lite senare för att avsluta sin måltid, hälsar länsstyrelsen.

Här nedan kan du se hela klippet på deras Facebook-sida Fiske och vattenvård i Västerbotten:

https://www.facebook.com/restaurering/videos/385739078979620/?t=24

Precis när Fiskejournalen tänkte skicka ut en efterlysning om stora gäddor så gungade det till i mailen. Kristoffer Moberg rapporterar in en av årets största gäddor från Västergötland – 15,50 kilo tung och hela 132 centimeter lång.

Gäddan rätade både ut beteslåset och några av krokarna. Foto: Privat

Vi har sannerligen inte varit bortskämda under 2019 med inrapporterade gäddor över 13 kilo. Men säsongen är ju inte över – åtminstone inte för de riktiga entusiasterna. Att Kristoffer skulle bärga sitt livs hittills största gädda i söndags var dock inget han vågade drömma om. Hela fisketuren började lite kaosartat med dåligt väder och noll fisk, och det var skeptiska tankar när han och kamraten avbröt fisket för lunch.

– Vi åkte in vid lunch och klev av båten en stund och diskuterade lite hur vi skulle lägga upp resten av dagen. Vi fortsatte med trolling, och då plötsligt så hände det som vi satt och drömde om, berättar Kristoffer för Fiskejournalen.

Det som hände var att det högg i högra spöt längst bak i båten, och han kände direkt att det var en av sjöns bättre fiskar som slukat betet på ungefär 20 meters djup.

– Den kunde drillas in fint och håvas varsamt, och sedan när vi kollade på varandra så vrålade vi och skrek av glädje. Fisken vägdes och mättes och sedan skickades den vidare ner i djupet, säger en glad Kristoffer som är medlem i TKR Fishing Team.

Som sagt – en fantastisk gädda på hela 15,50 kilo och 132 centimeter, som rätade ut några av krokarna på betet, en 17-centimeters Zalt. Fångstplatsen vill Kristoffer av förståeliga skäl inte avslöja i detalj, men han bjuder på informationen att det handlar om en sjö inom Alingsås kommun.

Frågan är nu om någon hinner bräcka det på svensk mark innan klockan slår 2020?

Grattis Kristoffer, säger vi på Fiskejournalen!

Läs även om isfisket efter gädda som redan börjat i norr:

Se filmklippet på vinterns första 10-plussare

Somliga tävlingsfiskare gör allt för att få ut varje millimeter av sin fångade fisk – som till exempel att sträcka ut den på mätbrädan. Nu ändras reglerna i Höstborren/Big5, med hänsyn till fiskens välbefinnande.

Det är tävlingsledaren Daniel Lövstedt som meddelar att de nya reglerna kommer att gälla redan i finalen och från nästa års grundomgång. Anledningen är att de vill sätta en ny standard när det gäller att mäta abborren i tävlingsfiske.

– Vår nya regel kommer innebära max en hand alternativt ett par fingrar på borren vid mätning. Inga fingrar i mun eller gälar. Exakt regel kommer tas fram i samband med en enkät som vi kommer skicka ut till alla 666 deltagare i årets tävling för att de ska få sin röst hörd, berättar han för Fiskejournalen.

Det har varit livliga diskussioner på sociala medier kring hur fiskarna mäts, och huruvida fiskarna tar skada genom att ryggraden dras ut.

Daniel hälsar att de lyssnar på deltagarna och mer än gärna emot tips och idéer på hur de kan förbättra sitt koncept.

– Utan våra deltagare är vi ingenting. Mitt under en tävling kan vi inte göra några förändringar men redan till finalen i Höstborren kommer alltså den nya regeln träda i kraft, hälsar Daniel Lövstedt.

Läs om topplagen i Höstborren:

Full hand med Norrlandsguld i topp inför slutspurten

Fiskejournalen berättade på tisdagen om Kristoffer Mobergs jättegädda på 15,5 kilo och 132 centimeter. Filmklippet nedan förmedlar med tydlighet vad han kände – glädje och lättnad.

Kristoffer är glad att han hade sällskap i båten, både för att få hjälp med håvningen av jättefisken, och för att någon kunde hålla i kameran och dokumentera det magiska ögonblicket, i det här fallet Krister Andrén.

När Fiskejournalen pratar med Kristoffer så är han fortfarande omtumlad, av både uppmärksamheten och fångsten.

– Jag är helt tom. Folk kom fram på gymmet och ville skaka hand, och jättemånga har hört av sig för att gratulera, berättar han.

Även om Kristoffer har anledning att sträcka på sig lite extra, så har han en ödmjuk inställning inför händelsen.

– Nu hoppas jag att alla andra ska få känna på en sådan här fisk, säger han.

Och ni som inte lyckas fånga ett exemplar själva får nöja er med bilderna på Kristoffers mäktiga fisk här nedan:

Lägg inte undan torrflugorna för att hösten har kommit. Innan vintern är här finns det tid för årets kanske mest spännande flugfiske i regnbågssjön, tipsar Johan Klingberg.

Det är lätt att kasta in flugspöet i garderoben när hösten fattat sitt grepp. Men flugfiskesäsongen är inte över för att vi går in i hösten.
Efter att de sista dammsländorna har kläckt över i början av oktober återstår endast sporadiska nattsländekläckningar. Men trots det kan faktiskt oktober och november ibland bjuda på ett intressant torrflugefiske. Fjädermyggorna, en av våra största insektsgrupper, kläcker under hela det isfria året.
Många arter är mikroskopiskt små, medan andra är betydligt större.
Ofta förknippar vi fjädermyggor med det lätta flugfisket, men så behöver det alls inte vara. Flera av de arter som kläcker under senhösten är till och med större än vad en normalstor dagslända är.
I nummer 10-11 av Fiskejournalen, som står ute i butik just nu, beskriver flugfiskeexperten Johan Klingberg hur du kan få uppleva myggkalas på senhösten, vad du bör tänka på och vilken fluga som blir ditt främsta vapen.
Anders Holm

Svenska betesbyggare och sportfiskare är uppenbarligen ett generöst släkte. Åtminstone när det kommer till projektet Livlinan – som drog in 238 408 kronor till Barncancerfonden.

När sista auktionen stängde tidigare i veckan så kunde Janne Knutsson och de övriga frontfigurerna konstatera att målsättningen på 100 000 pulvriserades. Det blev alltså mer än det dubbla. Massor av fiskeprofiler och betesbyggare ställde upp helhjärtat för att hjälpa till, och inte ens Janne Knutsson kunde drömma att resultatet skulle bli så högt.

– Jag blir nästan tårögd när jag ska summera allt. Fiskeprofilerna som sålde guidningar blev en hit, och de hjälpte till att få ut budskapet. Plus alla betesbyggare, jag kan hålla på länge och räkna upp alla som ställt upp, berättar Janne.

Själv vill han hålla en låg profil, och i stället låta de som bidragit stå i fokus, och förstås de som kommer att vara föremål för insamlingen, alltså cancerdrabbade barn.

Nu är frågan hur Livlinan 2019 ska kunna toppas?

– Om det blir något 2020 så blir det inte lika stort för min del, eftersom det tagit väldigt mycket tid. Men fler får gärna hjälpa till, själv skulle jag faktiskt behöva semester, hälsar en glad och trött Janne Knutsson.

Läs även om detta:

Ny marknadsplats för handgjorda beten

Kylan har kommit till Sverige med besked. Hur gör du då för att fånga vintergäddan? Här är experten Jarmo Kuismas bästa tips.
– Den allra viktigaste grejen den här tiden är temperaturen, säger Jarmo Kuisma.
Han syftar då inte på exakt hur varmt eller kallt det är utan på hur temperaturen förändras. Gäddans aktivitet är ganska konstant under hela sänkningen från sommarens vattentemperaturer på 18-20 grader till senhöstens temperaturer på runt 8-9 grader. Men medan den sjunker från 8-9 ner till nollan minskar deras aktivitet kraftigt och fisket blir dåligt – såvida de inte får vänja sig vid en viss temperatur. Under den här, kallare, perioden menar Jarmo alltså att gäddfisket är bäst efter att vattentemperaturen fått vara konstant i ungefär någon veckas tid.
– När temperaturen sjunker snabbt den här tiden brukar gäddorna bli väldigt svåra. Och ibland kommer inte den där stabiliseringen förrän till jul, nyår – ibland stabiliseras den inte alls innan det fryser. Men säg att temperaturen slutar sjunka nu till helgen och håller sig så i några veckor, det vore bra för fisket, säger Jarmo.
När man ska ge sig ut, vad är det då för beten som gäller? Jarmo svarar:
– Jag försöker fiska så botten-nära som möjligt. Gäddan står ofta med buken mot botten och bara trycker när temperaturen börjar närma sig nollan i ytvattnet. När man börjar fånga gäddor med iglar och smutsiga bukar står fisken helt kloss an mot botten i långa perioder. Dessa fiskar hushåller med energin och gör sällan längre utfall för att fånga sin föda. Gummibeten som hasas över botten med företrädesvis krokarna på ryggen kan vara riktigt bra. Betet behöver inte vibrera eller fladdra utan det räcker att det sakta stryker förbi gäddan precis ovan botten för att ibland utlösa hugg. Även en superlångsamt fiskad svävande Pig som kommer i princip som en pinne i vattnet är hett. Överlag funkar ganska ”tråkiga” beten som sakta glider in i fiskens fönster den kallare årstiden. Men man får inte glömma att ingen regel är utan undantag – en halvsnabbt fiskad Atom har gett mig några riktigt fina gäddor bland isflak på meterdjupt vatten så det gäller ändå att variera metoder och beten om det är riktigt trögt.

Gummibeten som hasas över botten med företrädesvis krokarna på ryggen kan vara riktigt bra.

Var letar du efter gäddorna?
– Braxnarna samlas i stora stim på senhösten, i älv så brukar bakvatten vara ett säkert kort om det parkerat ett braxenstim där. Djupkanter i allmänhet är bra, speciellt om man vet att betesfisk trivs i faggorna. Mitt i vintern kan stor gädda stå riktigt grunt så det är värt att prova även inåt från djupkanten.
Jagar ”vintergäddan” på något annorlunda sätt?
– Vintergädda är mer periodare när det gäller ätandet jämfört med sommargäddan. Den äter sällan men när den äter så gör den det ordentligt. Det är ingen slump att när man väl får en praktgädda under den kalla årstiden så sticker det ut fiskstjärt ur svalget på den, eller så känner eller ser man konturerna av nysvalda betesfiskar. Det tyder på frosseri. I och med att den äter sällan men mycket då den väl äter så är det viktigt att man som sportfiskare kan ”vittja” platser som man vet håller fisk så ofta som möjligt för att ha en rimlig chans att träffa gäddorna när de går ”bananas”.
Är det något annat, särskilt, man ska tänka på den här tiden på året?
– Gäddor har olika personligheter och lynne precis som människan – alla är inte likadana. Det finns arga gäddor, nyfikna gäddor, nervösa gäddor, rädda gäddor, modiga gäddor, dumma gäddor och så vidare. Tänker du på det så får du automatiskt flera olika tekniker att utforska och prova. En arg gädda kan till exempel hugga på ett stort bete som simmar nära den enbart för att markera revir, en rädd gädda kanske ska metas med ett dött bete på botten under total tystnad i båten. En nyfiken gädda kan man få att hugga på något bete som ser ut som ett ufo, en nervös fisk kanske bara hugger när det har mörknat och så vidare. Tänkt på detta när du beaktar var du fiskar. Till exempel hittar man oftast rädd och nervös fisk på populära, hårt fiskade platser. Arga gäddor hittas bland annat där det finns dåligt med bra jaktplatser men bra med konkurrenter. Nyfiken fisk kan man hitta i vatten med obegränsat tillgång till föda och där bara något extraordinärt fångar deras intresse.
Fotnot: Svaren utgår från Jarmo Kuismas erfarenheter från gäddfiske i älv.

Anton Rosander

Nu behöver du inte trängas i en bio-kö för att se Artifishal – den uppmärksammade filmen om fiskodlingsindustrin som tagit världen med storm. Nu börjar den nämligen att streamas på Youtube.

Fiskejournalen har i många artiklar skrivit om filmen Artifishal, och hur den rullat på biografer världen runt. En av filmens medverkande, svenske laxprofilen Mikael Frödin, hoppas på ett stort genomslag när den nu släpps fritt.

– Mer än 1,5 miljoner människor har redan sett trailern på Youtube, och vi räknar med att 10-tals miljoner kommer att se själva filmen när vi streamar den, säger Mikael Frödin till Fiskejournalen.

I samband med att filmen släpps fritt så kommer det att vara events i olika delar av världen, och Mikael Frödin uppmuntrar folk att besöka hans hemsida frodinflies.com, där det finns mer information om Artifishal och även en webshop där du kan köpa kepsar T-shirts och annat till förmån för kampen.

Men framför allt så bör du naturligtvis sätta dig tillrätta framför skärmen och se hela filmen!

Allt talade för att det skulle vara uselt gäddfiske. Vädret, vinden, värmen. Erik Segnestam tänkte ställa undan spöt och bada i stället – men gjorde ett sista kast innan pausen, och då dök monstergäddan på 15,3 kilo upp!

11-kilosgädda, som kändes liten i sammanhanget.

Det är sannerligen ett sommarminne utöver det vanliga som Erik Segnestam från Sigtuna levererar. Han och de trogna fiskekamraterna skulle till en sjö i mellansverige för att fiska gädda några dagar, men väl framme så var förutsättningarna de sämsta tänkbara. Trodde de i alla fall.

– Det var supervarmt första dagen, och inte alls storgäddväder. Men de tänkte helt annorlunda än oss, berättar Erik Segnestam för Fiskejournalen.

För mellan badpauserna som de tog så dök det nämligen upp gäddor vid båten – och riktigt stora dessutom. Erik inledde med en fisk på 113 centimeter, och det blev starten på en makalös svit, där alltså 15-kilosgäddan blev kronan på verket.

– Jag funderade på att bada, men kastade ut min 14-centimeters Berkley Pulse-shad en gång till, och då såg vi hur gäddan simmade efter. Vi bara stod och gapade. Gäddan ville inte hugga först utan började sakta simma bort från båten. Då gjorde jag ett kort kast 3–4 meter och då nafsade den till på betet men simmade sedan vidare. Men helt plötsligt gjorde hon en U-sväng och klippte betet stenhårt. 

Det blev en ordentlig fight på relativt lätta grejer, och när det var dags att håva fisken så ekade jublet över sjön.

– Jag började fatta att det var nytt PB och en riktig drömfisk. Kompisarnas miner när de såg gäddan var obetalbara, säger Erik och skrattar.

Fisken mätte 128 centimeter, vägde 15,35 kilo och hade en omkrets på 59 centimeter. Det krävdes lite bestyr innan fisken kunde mätas och återutsättas, eftersom deras avkrokningsmatta bara mätte 115 centimeter, och de fick skarva på ett måttband.

Och äventyret hade bara börjat. Dagen efter fick Erik nämligen en till gädda på 11,04 kilo, och det blev flera metersgäddor till innan fisketuren var avklarad.

– Det var nästan så att man blev fartblind. En gädda på 11 kilo är ju fantastiskt, men när jag redan fått en på 15 kilo så framstod den inte så märkvärdig.

När Erik packade ihop utrustningen och begav sig hemåt så hade han en topp-5 på makalösa 560 centimeter och en topp-3 på 356 centimeter. Ett resultat som enskilt hade stått sig i många lagtävlingar.

– Stjärnorna stod helt enkelt rätt för mig den där dagen, konstaterar Erik Segnestam, som hälsar att de lägger mycket tid på att göra research, läsa Fiskejournalen, bloggar, studerar sjökort och statistik innan de gör såna här fiskesatsningar.  

Läs även om Kristoffer Mobergs 15-kilosgädda:

Kristoffers kalasfisk – höstgädda på 15,5 kilo!

Det har stormat kring både yrkesfisket och Havs- och vattenmyndigheten efter avslöjandet om fusket inom det svenska trålfisket. Nu bjuder HaV in till samråd kring sillens och skarpsillens situation i Östersjön.

Det står nu klart att systemet med överlåtbara fiskerättigheter i det pelagiska fisket kommer att fortsätta under en tioårsperiod, skriver HaV i ett pressmeddelande. Myndigheten meddelar också att de kommer att höja kvoterna för det kustnära fisket, med avsikten att gynna småskalighet och öka tillgången på lokalt fångad fisk.

En del av kritiken som framförts av både fiskare och politiker handlar om just detta, att det bara blir småsmulor kvar på vissa håll när de stora trålarna fyllt sina kvoter.

När det gäller det avslöjade rapporteringsfusket så meddelar HaV att de ska fortsätta att verka för skärpta kontroller tillsammans med Kustbevakningen, skärpta sanktioner och utökat kontrollsamarbete med Danmark.

– Vi ser med oro på den bekymmersamma situationen för Östersjöns ekosystem. Bestånden av sill och skarpsill har minskat vilket visar sig i de låga kvoterna för 2020 som EU:s ministerråd nyligen tagit beslut om. I enlighet med regeringens beslut och rådande lagstiftning tar HaV nu beslut om hur kvoterna ska fördelas i det svenska pelagiska fisket under den kommande tioårsperioden. Samtidigt påbörjar vi ett arbete för att utreda om det finns vetenskapliga motiv inom ramen för HaV:s bestämmanderätt att ytterligare begränsa var och under vilka tider fisket får bedrivas, säger Niclas Törnell, chef för avdelningen för fiskförvaltning.

Senare i november bjuder HaV in till ett brett samråd för att diskutera tillgänglig kunskap för sillens och skarpsillens situation i Östersjön, samt vilka åtgärder och fiskeregleringar som kan behövas för att säkerställa en god rekrytering av sill och skarpsill också utmed våra kuster.

Läs även om detta:

Massivt upprop om yrkesfisket: ”Dra in tillstånden”

Inom Sollefteå kommun finns 19 vattenkraftverk och 15 reglerdammar. Förhoppningen var att den nya nationella planen för Ångermanälven skulle innebära flera vandringsvägar för fisken och få turismen i kommunen att blomstra – men det verkar sluta i fiasko.

Den nya nationella planen för vattenkraften skulle bli ett lyft för turismen, fritidsfisket och miljön kring Ångermanälven. Liksom i övriga vattensystem så skulle kraftindustrin avstå några procents produktion till förmån för miljöåtgärder, men när korten nu lagts på borden så verkar det bara bli 0,1 procent undantag i Ångermanälven. Allt detta uppmärksammas nu i en artikelserie av Allehanda.

Besvikelsen är inte bara stor bland älvräddare och andra fiskevänner, utan även politiken konstaterar att Sollefteå dragit nitlotten.

– Visst blir det extremt lite åtgärder, säger Centerpartiets kommunalråd Johan Andersson till Allehanda.se.

Dessutom ägs bara ett fåtal kraftverk i Ångermanälven av svenska intressen, och i stället hamnar vinsten hos Statkraft i Norge, tyska Uniper och finska Fortum.

Kommunerna längs Ångermanälven har dock inte gett upp helt. Vilhelmina har redan överklagat frågan till EU-kommissionen och Dorotea är på väg att följa efter, och frågan är om Sollefteå hakar på när frågan behandlas politiskt i kommunen?

På ansvarig myndighet, Havs- och vattenmyndigheten, kommenteras utvecklingen i Ångermanälven så här:

– Jag har förståelse för om det kan finnas besvikelse över konsekvenserna. Men det går att göra annat för miljön som inte betyder någon sänkt produktion, säger Johan Kling som är verksamhetsstrateg hos Havs- och vattenmyndigheten, till Allehanda.

Han säger också att det nu finns en ny lagstiftning kring vad som räknas till ”kraftigt modifierade vatten”, där man släppt på ambitionsnivån när det gäller miljökrav.

Vattenmyndigheten tog i våras beslut om omlöp och minimitappningar i kraftverk som Sollefteåforsen, Hjälta och Forsse, men nu behöver de omprövas och kraven kan komma att tas bort helt.

Christer Borg, generalsekreterare i Älvräddarna, summerar situationen med Ångermanälven så här:

– Det hela var väntat, men är ändå otroligt sorgligt. Det som är mest pinsamt, och det får riksdagspolitiker och regeringen svara för, är att 40 procent av Sveriges elproduktion nu har bestämts inte ska vara hållbar. En verksamhet som inte miljöanpassas är per definition inte hållbar. Hur kan regeringen inte bara godta det, utan faktiskt vara den som ger order om detta? säger han till Fiskejournalen.

Läs om småskalig vattenkraft:

Fiskvägar får tummen ned: ”Win-win att riva ut i stället”

Många var kallade – få blev utvalda. Efter en dramatisk slutspurt i Höstborren/Big5 så står det nu klart vilka lag som kommer att göra upp i finalen.

Det var flera lag som gick all-in under den sista veckan i riksomfattande tävlingen Höstborren, och under de sista skälvande timmarna rapporterades det in fiskar som skakade om ställningen i toppen. En klassisk nagelbitare minst sagt.

Grundomgångens segrare blev Team Dragna Drag från norra zonen, som Fiskejournalen gjorde ett reportage om nyligen. De samlade ihop 250 centimeter med sina fem längsta fiskar, alltså en halvmeter prick i genomsnitt per fisk.

Nu får de och övriga zonvinnare börja vässa krokarna inför finalen, som avgörs i Västerviks skärgård 16–17 november. Där får de sällskap av fem lag som bjudits in via wildcards.

Tävlingsledningen i Höstborren uppmanar också alla att fylla i den enkät som ligger på hemsidan, som bland annat handlar om regler och upplägg inför nästa års tävling.

Zonvinnare, Norr: Dragna Drag, Mitt: Biteofbleak Vit, Väst: Team Borrebutiken.se, Öst: Team Mött: Syd: Team Käften.

Wildcards: SPA, Swedish Perch Mafia, Team Marinfritid/CWC ft Sportfiskeakademin, The Perch Bros, FPK-Gear Sthlm.

Läs även om detta:

Oförglömlig fisketur för Erik – med 15,3 kilo i topp

Åre kommun både omskrivs och uppvaktas flitigt efter sitt beslut att stoppa servering av odlad lax i skolor och förskolor. Nu mullrar det ordentligt på andra sidan gränsen av Årefjällen.

Fiskejournalen har i flera artiklar berättat om Åre kommuns ställningstagande kring den odlade laxen, och det finns anledning att fortsätta rapporteringen. Uppenbarligen är odlingsbranschen besvärad av beslutet, och nu försöker organisationen Sjömat Norge med deras 500 medlemmar att omvända Åres politiker. De menar att allt handlar om ett missförstånd och bjuder nu in hela kommunstyrelsen till Tröndelags kust för att besöka några av deras anläggningar.

Politikern som drev fram beslutet, socialdemokraten Peter Bergman, är dock inte så imponerad av inbjudan, utan nobbar inbjudan från Sjömat Norge.

– De menar att det är ”missförståelser” som ligger till grund för kommunens beslut kring att inte servera våra barn odlad lax. Själv vill jag hävda att det är förståelse och stor kunskap som ligger till grund för beslutet. Och jag är fortfarande väldigt stolt att vi går före i denna fråga. Så tack, men ett personligt nej tack till er inbjudan, meddelar Peter Bergman som nu uppmanar fler kommuner att ta liknande initiativ framöver, både i Sverige och Norge.

För er som vill veta mer om laxindustrin så rekommenderar vi filmen Artifishal, som nu ligger ute fritt på Youtube.

En av landets mest omskrivna och mytomspunna storöringstammar riskerar att utrotas. Det handlar om Bågedeöringen i Ströms Vattudal, där bara ett fåtal har passerat fiskräknaren denna säsong.

Fiskejournalen skrev nyligen om den kritiserade fiskodlingen i Ströms Vattudal, som ansökt om att få bedriva en ännu större verksamhet i vattendraget. Kritikerna menar att odlingen riskerar att påverka den inhemska fisken, inte minst den klassiska Bågedeöringen. En av dem som i flera böcker och artiklar skrivit om Bågedeöringen, och går i täten för dess bevarande är författaren Gunnar Westrin.

Huruvida fiskodlingen och dess problem med rymningar orsakat problem för Bågedeöringen, låter vi vara osagt, men nu kommer det rapporter som skakar om fiskevänner i området. Hittills i år har bara 5 öringar passerat fiskräknaren vid kraftverket i Bågede, och nu befaras det att fisken helt enkelt är nära utrotning. Jämtlands Tidning har intervjuat Stefan Kläppe, som är teknisk chef vid Fiskevårdsteknik.

– Variationer förekommer mellan åren, men just i år är det väldigt lite fisk som passerar. Det är svåra frågor att ta tag i. Anledningen till att fisken minskat beror på kraftverksbygget och att det bildats dammar, säger Stefan Kläppe till Jämtlands Tidning.

Entusiaster har gjort insatser för att försöka rädda Bågedeöringen, bland annat genom att märka fiskar och studera deras vandringsmönster. En av dem är Per Enar Åberg i Fågelberget, som konstaterar att det ser mörkt ut i dagsläget.

– Förr kom det folk från hela världen hit. Det var till och med amerikaner här för att fiska. Scoutrörelsens grundare Baden-Powell har också fiskat här. Det är väldigt, väldigt få fiskar som fångas uppströms nu, berättar Per Enar Åberg för Jämtlands Tidning.

Bara sju fiskar har passerat fiskräknaren, inkluderat två regnbågar. Den största fisken som registrerats var en öring på 76 centimeter, som dessutom hade stora skador på huvudet. Här kan ni se bilderna själva!

Läs mer om kraftverkens påverkan på fisket:

Bottennapp befaras – Ångermanälven kammar noll

Är du på jakt efter höstgäddan? Här bjuder sportfiskaren och fiskeribiologen Tobias Fränstam på sina tre bästa tips för att du ska maximera möjligheterna att fånga drömfisken.
1. Fiska djupt eller grunt: Det finns i synnerhet två miljöer som jag föredrar att fånga höstgäddor på. Det ena är kring sjöns djupbassänger eller djuphål i avsnörda vikar. I takt med att sjögräsängarna vissnar ned försvinner skyddet för många fiskar och fiskyngel. Ofta söker dessa istället skydd som stim på djupvatten. På dessa platser påträffas ofta bytesfiskar som löja, mört eller abborre. Dessa övervintringsstim påträffas ofta kring sjön, eller fjärdens djuphål och lokaliseras enklast med ekolod. När man väl hittat rejäla betesbollar kan man fiska med så gott som vilken teknik som helst. Jag trollingfiskar gärna med vobbler eller kastar med en djupdykande jigg i ytterkanterna av betesfiskstimmen.
Min andra favorittaktik är en motsats. I sjö eller skärgård kan vuxna björknor och braxen söka mat och skydd i de allra grundaste och grumligaste vikarna. Detta fisket sker ofta kring meterdjupt vatten med bottnar av vissen vegetation. Ofta trivs dessa bytesfiskar som bäst i vikar där åar eller diken mynnar vilket gör vattnet grumligt och som blir ett skydd mot de stora gäddor som lurar i det mörka vattnet. Vid detta fiske är det viktigt med en rejäl portion tålamod. Gäddorna kan ha korta med intensiva huggperioder och oftast måste man fiskar sakta i det grumliga vattnet och samtidigt hålla betet precis ovanför botten utan att fastna i vegetation. Bäst är oftast ett långsamt tailbete, men jerkbaits, vobblers och andra svävande beten fungerar stundtals utmärkt de med.

Gäddorna kan ha korta med intensiva huggperioder och oftast måste man fiskar sakta i det grumliga vattnen…

2. Fiska stort: Hösten brukar vara den säsong när stora beten fiskar som allra bäst. En stor gädda behöver mycket energi för tillväxt och för att bilda rom inför det kommande årets lek. En gädda börjar producera rom redan under sensommaren och till vintern är rommen så gott som färdig. Under hösten bygger gäddan på energidepåerna som allra mest och genom att presentera stora beten minskar man ofta tiden mellan de riktiga krokodilerna.

3. Fånga dagen: Allt eftersom hösten går minskar dagslängden snabbt. Då dagarna är korta gäller det att passa på och få så mycket bete i vattnet som det bara är möjligt. Försök att fiska ända från gryning till skymning med så få avbrott som möjligt. Generellt jagar gäddan över hela dagen på hösten men huggperioderna kan vara korta och ifall man är ute efter en krokodil är varje minut värdefull.

Ibland blir det omöjliga möjligt. Som att ta tre gäddor på ett och samma kast. Jonas Lundqvist från Järbo har bildbeviset – se filmen här på fiskejournalen.se.

Fiskepolarna Jonas och Anders återvände hemåt från ett mindre lyckat fiskepass efter abborre. Jonas som fortfarande hade hoppet uppe tog några sista kast vid bryggan innan avfärd då han fick hugget som han sent kommer glömma.

Det visade sig att fisken som bitit över Jonas McRubber fick lida styggt då två andra glupska artfränder beslutade sig för ge sig in i leken.

Det visade sig att fisken som bitit över Jonas McRubber fick lida styggt då två andra glupska artfränder beslutade sig för ge sig in i leken. Anders och Jonas trodde inte sina ögon när fiskarna uppenbarade sig nedanför fötterna på dem. Anders slet upp mobilen för att säkra bildbeviset som i skrivande stund visats över 300 000 gånger på sociala medier.

D

Sommarens största vägde 13 820 gram. Foto: Privat

avid Jonsson från Markaryd är i grund och botten en inbiten gösfiskare. Men denna sommar lyckades han knäcka koden för storgäddor också – med fem 10-plussare som resultat.

Fiskejournalen blir naturligtvis nyfiken på David Jonssons bästa strategier, efter att ha fått rapporter om hans framgångsrika sommar, med en toppgädda på 13 820 gram. Och jodå – David delar gärna med sig av några tips. Det visade sig att alla 10-plussare fångades med pelagiskt prickskytte.

– Gäddor är som gösen, de största individerna är benägen att gå pelagiskt över stora djup. Eller åtminstone i de djupaste hålorna under sommaren, då det är kallare vatten på djupet, berättar David Jonsson.

Han har riktat in sökandet efter enbart stora fiskar, på branter i anslutning till stora djup, helst med en grynna i anslutning eller en vassvik.

– Jiggarna är helst 8-tums Westin Twin teez parad, med en Twk lures jiggskalle som passar för helheten. Det som oftast är svårast med gäddfiske är att de rör sig sporadisk, så bra båt och ekolod är ett absolut måste, annars hinner du aldrig ifatt dem pelagiskt.

Pelagiskt fiske handlar om att ligga steget för fisken, poängterar David.

– Ibland simmar de så fort att man får kasta jiggen 20 meter framför fisken för och kunna presentera betet rätt. Sedan är det viktigt med rätt spö, rulle och tafs! Det ska vara en följsam wiretafs, och spöet ska vara klassat till minst 54 gram, så att man kan klara av att driva ett mothugg och sedan hålla kvar fisken under fighten. Slirbromsen är också superviktig då jag kör med 0.15 flätlina, man ska vara förberedd på flera rusningar.

Tidigare år har gäddor över 10 kilo bara varit bonusfiskar för gösspecialisten David, men framgången med pelagiskt prickskytte gör att vi säkerligen får höra talas om honom fler gånger i spalterna.

Tack för tipsen, säger vi på Fiskejournalen!

Läs även om denna lyckade fisketur:

Oförglömlig fisketur för Erik – med 15,3 kilo i topp

Årets forskningsfiske efter tonfisk har summerats – och som vanligt blev det minnesvärda fångster och häftiga skådespel ute till havs. Den här färska filmen från Team Darwin är inspiration på tung nivå.

Team Darwin, med Joakim Larsson i spetsen, börjar bli rutinerade på tonfisk vid det här laget. De har funnits med i märkningsprojekten under alla tre år, och till nytta för oss på läktarplats så dokumenterar de äventyren med filmkamera. I somras fick de äran att fånga den första tonfisken, i projektet som genomfördes på svenska vatten i Sportfiskarnas och SLU:s regi.

– Jag måste säga att det är helt otroligt vilka exceptionella fiskeupplevelser man kan ha här i Sverige, och det vore ju roligt om ännu fler kan få upp ögonen för den potential som finns runt hörnet, säger Joakim Larsson som hoppas att det går att bedriva ett reglerat fiske på tonfisk i framtiden.

Frågan är då vad hans bästa tips är för den som drillar tonfisk?

– Ta dem hårt!

Titta på filmen så förstår ni varför …